STRATEGI | Desperata människor gör desperata saker. Detsamma tycks gälla partier. Och för Centerpartiet tar det sig alltmer destruktiva uttryck.
Att Kristdemokraterna hamnat under riksdagens fyraprocentspärr hos Ipsos och Novus förvånar inte. Partiet ligger numera oftare under än över spärren.
Men det är inte bara Göran Hägglund som har problem. Mer förvånande är att Centerpartiet med sina 3,4 procent hos Ipsos hamnar under Kristdemokraterna som får 3,5 procent.
Det är den lägsta siffran sedan partiet under Lennart Daléus fick en bottennotering på 3,2 procent i oktober 2000.
Man skulle kunna viftas bort det hela som en anomali om det inte var för att partiet redan tidigare har hamnat under spärren hos YouGov (3,8 %) och Demoskop (2,9 %).
Centerpartiet presenterade den 18 december sitt förslag till nytt idéprogram. Dokument är det närmaste politisk harakiri vi har sett i modern tid från ett riksdagsparti.
Programgruppen vill se en svensk nyliberal s.k. nattväktarstat:
Centerpartiet anser […] att staten bör vara så liten som möjligt. Ur ett svenskt perspektiv innebär det att statens ansvar och makt måste minska till förmån för människors eget ansvarstagande och makt över sina egna liv och gemenskaper.
Platt skatt:
Det offentliga samhället har rätt att beskatta medborgarna för att finansiera gemensamma offentliga angelägenheter. Beskattning begränsar dock människors självbestämmande […]. Centerpartiet strävar efter ett plattare skattesystem, med låga marginalskatter, som gynnar drivkrafterna bakom samhällets välstånd.
Månggifte:
Politiken bör varken avgöra hur många människor man får leva tillsammans med, gifta sig med eller vem som ska ärva ens tillgångar.
Fri invandring:
För ett parti som värnar friheten och bygger sina värderingar på alla människors lika rätt och värde finns inget annat logiskt ställningstagande än att man är för en fri invandring.
Dokumentet utgör en potentiell fara för både Annie Lööf och Centerpartiets framtid.
1) Annie Lööf fick ägna en hel del tid åt att distansera sig från Stureplanscentern och sin nyliberala image efter att ha blivit vald till partiledare.
Programförslaget indikerar att hon inte lyckats neutralisera problemet.
2) Hitintills har kritiken mot Lööf mest handlat om att hon inte syns och bara levererar floskler när hon väl hörs.
Nu riskerar hon dessutom uppfattas som en svag ledare utan koll på vad som händer i partiet.
I alla andra partier är framtagandet av ett nytt ideologiskt program en seriös verksamhet som man angriper med stort allvar.
Alla inser att ideologin utgör kärnan i partiet och måste modifieras med varsamhet för att partiet inte skall tappa sin själ.
Men här verkar det mest som om man lagt ut hela det ideologiska utvecklingsarbetet på entreprenad. Tydligen vann nyliberala Fria Moderata Studentförbundet och Stureplanscentern upphandlingen.
3) Även om programmet kommer att modifieras när det väl behandlas på extra partistämman i mars 2013 är mycket av skadan redan skedd.
Många väljare noterar säkert inte skillnaden mellan ett förslag och fastlagd politik.
För många spär förslaget därför säkert bara på bilden av partiet som distanserat från vanliga väljare och traditionell centerpartistisk politik.
Resan från intresseparti för bönder och landsbygd, via miljörörelse till dagens nyliberala storstadsparti har gått allt för fort. Partiet framstår som smått desperat.
4) Alla Lööfs alla ”framtidsresor” där hon träffat ”vardagshjältar” riskerar att framstå som det PR-trick det antagligen också var.
Under sitt första halvår lär Lööf ha genomfört 25 sådana resor där hon lyssnat in vad väljare tycker. Fler har det säkert blivit sedan dess.
Men sannolikheten att vanliga väljare har insisterat på att Sverige skall införa federalism är minimal. Och antalet personer som efterfrågar månggifte, helt öppna gränser och fri invandring är nog inte heller speciellt många.
Programgruppen uppfattar sig säkert sig själva som både modiga och ideologiskt renläriga. Men vad man gjort är snarare ett klassiskt politiskt misstag.
Man har förflyttat sig så långt bort ifrån vad vanliga väljare uppfattar som mitten att man gjort sig själva politiskt irrelevanta.
Övrigt: Inlägget publiceras även på Makthavare.se.
Det står faktiskt inte ”platt skatt”, det står ”plattare skatt”, vilket är liktydigt med lägre marginalskatt och slopad värnskatt, vilket förövrigt borgerliga väljare gapat efter i decennier. Är det inte lite slarvigt av dig att bygga hela påståendet på att centern skulle vilja ha en nattväktarstat, på ett så uppenbart läsfel?
Hej, och tack för kommentaren.
Jag bygger inte hela resonemanget om nattväktarskatt på begreppet ”plattare skatt”. Jag bygger det på vad man skriver om statens roll: ”Centerpartiet anser […] att staten bör vara så liten som möjligt.”
Och nej, det är inte speciellt slarvigt att beskriva det som ”nattväktarstat”. Det är bara att studera hur nyliberaler resonerar i andra sammanhang för att inse att nattväktarstat passar bra. Det är bara att lyssna in vad t.ex. alla Randianer i t.ex. FMSF har sagt i alla år för att inse det.
Nyliberaler vill ha en så liten stat som möjligt (precis som idéprogramgruppen). Nyliberaler vill ha fri invandring och öppna gränser (precis som idéprogramgruppen). Nyliberaler (till skillnad från de flesta liberaler och social- och värdekonservativa) bryr sig inte om livstillsfrågor utan kan tänka sig just månggifte (precis som idéprogramgruppen). Och ”platt skatt” är även det en nyliberal idé.
Med tanke på alla andra nyliberala idéer i programmet skulle det vara bra märkligt att hävda att just ”plattare skatt” inte skulle ligga i linje med den övergripande nyliberala andan i hela förslaget. Det finns därför ingen fundamental skillnad mellan ”platt” och ”plattare”. Att hävda något annat låter mer som politiskt spin.
Att programgruppen inte använder ordet ”nattväktare” är inte konstigt eftersom det uppfattas negativt av alla som hör det. Men vill man förstå programförslaget gäller det att identifiera den ideologiska grunden för de förslag som läggs fram. Från ideologin följer också de sakpolitiska förslagen.
mvh/Ingemar
Tack for svar Ingemar,
Men ur ditt resonemang dar du inte gor skillnad pa ‘platt’ och ‘plattare’ ar riktning allt medan position ar oviktigt. Om jag vill sanka svenskt skattetryck fran 44 procent till 40 ar jag da nyliberal. Men bor jag I USA och vill hoja skattetrycket fran 30 procent till 35 sa ar jag inte nyliberal. Det ar din logik, och jag tycker den ar ologisk. Att vilja ha lagre skatt I sverige ar inte nyliberalt. Det ar normalt.
Mvh niklas
Hej igen!
Intressant när du skriver att jag tycker att riktning är viktigare än position. Det ligger en del i detta.
Men det är viktigt att komma ihåg att det i politik (åtminstone i det interna politiska spelet inom partierna) är en ny politisk position också indikation på ny ideologisk riktning. Ingen tror att intelligenta politiker inte är medvetna om vad de gör när de lägger fram ett nytt radikalt idéprogram. Man vill något just nu, men även något för framtiden.
Dessutom gör en analytiker läsarna en okänst om man med automatik tar politikerna på ordet när de säger att ”detta bara är en ny position och indikerar inte någon ny ideologisk riktning inför framtiden”.
Politiker vill förändra. Och politiken är (av nödvändighet) i ständig förändring och utveckling. Därför spelar ideologi en stor roll. Ideologin fastställer spelreglerna i ett parti. Kan man förändra ideologin kan man också förändra sakpolitiken och partiet.
Så för mig är en ny position även indikation på riktning. Inget sker i ett vaccum.
mvh/Ingemar
[…] nyliberala förslag till idéprogram har rört upp många negativa känslor bland partiets kärnväljare. Situationen var allvarlig […]
[…] | Anhängarna till Centerpartiets nyliberala förslag till idéprogram verkar redan insett att man förlorat […]
[…] Tänka nytt och samtidigt få med sig kärnväljarna är den stora frågan för alla partier. Ingen tycks ha hittat den magiska formeln. Se bara på hur nära Centerpartiet var att utplåna sig själva med sitt förslag till ideologiskt idéprogram. […]