Politik: Libertas drar igång sin svenska EU kampanj!

PARTIER: Ett nytt politiskt parti – Libertas – har bildats i Sverige.

Uppenbart är att Libertas är ett intressant alternativ till de övriga politiska partierna. Att vilja stärka EU och göra det mer demokratiskt gör att partiet inte framstår som ett traditionellt nej-sägande höger- eller vänsterparti.

Dessutom vågar man vara mer tydlig med att man vill se pro-europeiska demokratiska reformer vilket de borgerliga partierna ännu inte har lyckats artikulera på ett trovärdigt sätt.

De borgerliga partierna har aldrig tagit den oro som finns bland de egna väljarna kring bristande demokrati, dålig transparas och byråkrati på riktigt allvar. Det finns en seriös oro hos en pro-europeisk allmänhet – både till vänster och höger – kring exempelvis Lissabonfördraget.

Libertas vill inte att Sverige skall lämna EU. Man vill inte heller bara flytta makt tillbaka från Bryssel till Sverige vilket är den vanliga infallsvinkeln i svensk EU-kritik.

Idén med ett gemensamt parti för hela Europa är onekligen mycket intressant. Detta minimerar dessutom risken för att partiet bara kommer att uppfattas som ännu ett missnöjesparti som försöker utnyttja en misstänksamhet i väljarkåren.

Snarare är Libertas ett EU positivt parti som vill skapa mer demokrati exempelvis genom att låta folket välja en president för hela EU. Något som inget annat parti i Sverige har vågat föreslå. 

Om man lyckas på den korta tid som återstår till valet lyckas kommunicera detta till väljarna borde man ha en rimlig chans att röra runt i den politiska grytan i Sverige. Väljarnas förtroende för att de etablerade partierna har ett genuint intresse för EU är inte direkt översvallande.

Med viss rätt uppfattar väljarna att riksdagspartierna bara är intresserad av EU-politik när det börjar dra ihop sig till val. Och knappt då. Väljarna är inte dummare än att man känner att de etablerade partierna drar igång sina EU-kampanjer lika mycket för att man är rädda att ett dåligt valresultat skall uppfattas som en indikation på hur det skall gå i kommande riksdagsval.

Risken för Libertas är att man inte kommer till i media för att diskutera sitt partiprogram (som ännu inte är lanserat i sin helhet).

Risken för Libertas är att mycket utrymme i media kommer att fokusera dels på att grundaren – Declan Ganley – råkar vara en irländsk miljonär och att partiets toppkandidati Sverige – Stefan Kihlberg – har varit aktiv i både Ny Demokrat, Kristdemokraterna och Junilistan tidigare.

Stefan Kihlberg;

Jag var med i Ny Demokrati så länge det var ett friskt parti. Junilistan har spårat ur och blivit ett vänsterparti.

Read Full Post »

Opinion: ”Mediekampanjer” oroar S-bloggare!

OPINIONSIFFROR: En ny opinionsundersökning från Synovate visar att socialdemokraterna fortsätter att tappa väljare.

Partiet går ner 4,0 procentenheter och hamnar på 33,5 procent. Detta är bara 1,4 procent bättre än Moderaterna. Sammantaget har de rödgröna (S, MP, V) en ledning på 47,2 procent jämfört med Allianspartierna (M, FP, C) som når 43,3 procent.

(I ännu en opinionsundersökning når inte Kristdemokraterna upp till de 4,0 procent som krävs för att få några riksdagsmandat.)

Inom de socialdemokratiska leden sprider sig en känsla att ”partitidningen” Aftonbladet och media har bidragit till de låga förtroendesiffrorna. Låga opinionssiffror och Wanja Lundby-Wedin-skandalen har onekligen satt sina spår inom partiet.

Björn Andersson från Oxelösund skriver bland annat;

I dag fortsätter Aftonbladet att fokusera på vårt partis tapp i opinionsmätningarna. Det är ju nästan så jag tycker synd om de andra partiernas tillkortakommande i Sveriges mest lästa tidning.

Och nog har Aftonbladet varit framträdande i kritiken mot Mona Sahlin, partiet och LO. Men kritiken skall nog mer ses som ett utslag av dels medielogiken och dels som en möjlighet för tidningen på ledarplats att slå ett slag för den variant av socialdemokratisk politik man vill se inom partiet.

Inom den socialdemokratiska bloggosfären saknas det däremot inte inlägg och förslag på hur man skall ta sig ur sin formsvacka. Här finns det ett uppdämt behov av att se att partiet visar att man har förstått problemen och snart börjar agera politiskt på gator och torg.

1 maj står inför dörren. Detta måste uppfattas bland aktiva och gräsrötter som ett startskott för arbetarrörelsen om man skall lyckas mobilisera inför EU-valet.

EU-valet kommer dessutom att uppfattas inom både politiken, media och allmänhet som en första indikation på hur det kommer att gå 2010.

Read Full Post »

Politik: Två småpartier, två strategier!

EUROPA: De enda partier som än så länge har lyckats generera någon form av ”buzz” kring Europaparlamentsvalet är småpartierna.

För Piratpartiet är detta bl.a. en följd av Pirate Bay-rättegången. För Sverigedemokraterna har anledningen varit mer indirekt.

Media har börjat granska partiet i en aldrig skådad omfattning och med en underliggande fråga som gör granskningen extra aktuell. Kommer partiet att lyckas i Europaparlamentsvalet och därmed få en språngbräda inför riksdagsvalet 2010?

För Piratpartiet handlar mycket om den uppslitande politiska debatten kring FRA, Pirate Bay-domen och Ipred-lagen kommer att generera framgång för ett uttalat enfrågeparti med syfte att bara driva kampanjer kring integritetsfrågor, Internet och upphovsrätt.

(För Feministiskt initiativ är situationen klart problematisk. Det är uppenbart att partiet hoppas att Gudrun Schymans kändiskap och förmåga att synas i media skall räcka för att man skall göra ett bra val. Som det ser ut idag är denna strategi inte tillräcklig.)

I går höll Piratpartiet sitt första (?) torgmöte i Malmö. Antalet lyssnare var inte speciellt imponerande med tanke på att man själva säger sig ha fler medlemmar än alla andra riksdagspartier med undantag av Centerpartiet.

Huvudtalare var partiledare Richard Falkvinge som höll ett inspirerande tal som övriga partier sällan lyckas med på sina torgmöten. Publiken på Gustaf Adolf torg var i huvudsak ungdomlig och det är uppenbart att det finns en entusiasm från partiledningen kring budskapet.

En analys av Piratpartiet gjord av Mikael Sundström, demokratiforskare på Lunds universitet, bedömer att partiet har goda chanser i EU-valet;

Rädslan [hos väljarna] att kasta bort sin röst är mindre därför att man faktiskt inte riktigt bryr sig om hur det går i detta dimhöljda val (…) Det är också sannolikt att Piratpartiets välsmorda mediemaskineri kommer att generera nya röster. När man lyckas spinna webbklickande sympatisörer så att de jämförs med traditionella partimedlemmar så kan man ett och annat om politisk kommunikation.

Piratpartiet och Sverigedemokraterna är två småpartier som har utformat två diametralt motsatta strategier som man hoppas skall leda till valframgångar.

Medan Sverigedemokraterna vill skaka av sig bilden som ett enfrågeparti med bara invandrar- och integrationskritik på sin agenda vill Piratpartiet istället satsa på ett nischat politiskt budskap som bara koncentrerar sig på olika former av det man uppfattar som integritetskränkande i samhället.

Rickard Falkvinge i Malmö;

Vi siktar på att ta minst ett mandat (…) Alla integritetskränkande åtgärder som nu införs här kommer från EU. Enskilda parlamentariker som brinner för en fråga kan göra oerhört mycket.

Enligt sverigedemokraternas partisekreterare Björn Söder kommer partiet att agera ”mycket kraftfullare” när man kommer in i riksdagen jämfört med hur man har agerat i Region Skåne där Söder är gruppledare.

Björn Söder;

Vi kommer att vara bättre förberedda. Vi jobbar nu fram en valplattform, som ska antas i mars nästa år. Huvudfrågorna blir invandringspolitiken, kriminalpolitiken och äldrevårdspolitiken.

Utifrån de två partiernas förutsättningar och historia har man valt rätt strategi.

Om Piratpartiet hade försökt utforma en politik även för exempelvis barnomsorg och fiskepolitik skull man behöva ägna en stor del av sin tid till långa och tidskrävande sammanträden. Man skulle tappa momentum och riskera att tappa både politiskt fokus och kärnväljarnas intresse.

För Sverigedemokraterna är målet att bli accepterat som ett parti bland många andra. Man vill bli accepterat i politikens finrum. För att kunna uppnå detta krävs att man skapar en politik på en olika politikerområden.

På så sätt vill man kunna nå även de väljare som redan idag sympatiserar med huvuddragen i partiets invandrar- och integrationskritiska politik men som ännu inte litar på att partiet har gjort upp med sitt högerextrema förflutna.

Två partier, två strategier. Skall de etablerade partierna kunna plocka några av de väljare som kan tänka sig att rösta på dessa småpartier måste man snart börja kampanja om både ”hearts and minds” bland väljarna.

Read Full Post »

Kommunikation: Littorin talar klartext!

ÖREBRO: Den stora massmediala utfallet av Moderaternas kommunala rikskonferens har varit arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorins inlägg att moderater måste kunna tänka sig eventuella skattehöjningar i kristider.

I valet mellan skattehöjningar och att göra besparningar inom vård, skola och omsorg utesluter inte Littorin att det kan vara nödvändigt att behöva höja skatten för att värna det som medborgarna uppfattar som välfärdens kärna.

Ett uttalande som möjligtvis fortfarande uppfattas som kontroversiellt bland ideologiskt motiverade moderater kommer sannolikhet bara att framstå som sunt förnuft om man frågade folk på gatan.

När Moderaterna gjorde sig av med allt som skulle kunna uppfattas som tro på en högre makt ersatte man detta med en lika fast tro – gränsande till fanatism – att skattehöjningars alltid är av ondo och skall ses som en synd som man borde straffas för.

Vanligt folk har en mer sansad syn på skatter. Troligtvis utan några alltför sofistikerade ekonomiska teorier gör man bedömningen att skatter bara skall ses som ännu ett redskap bland många som måste finnas i en politikers verktygslåda. Vilket verktyg man skall använda sig av bör vara beroende av vilka omständigheter som föreligger.

Den vanlige medborgaren inser säkert också att skatter är något som den bekväme politikern gärna använder sig av för at slippa ta mer obekväma beslut om att stänga exempelvis överdimesionerade sportanläggningar i var och varannan småkommun. Tendensen att höja men aldrig våga sänka är säkert också något man lagt märke till ute i landet.

Därför kommer säkert den genomsnittlige väljaren att välkomna Sven Otto Littorins förtydligande att ”nya” moderaterna idag har en mer verklighetsanpassad syn på skattevapnet än tidigare dogmatiker i ”gamla” moderaterna.

Att kommunicera att man skall kunna höja när det finns ett absolut behov och samtidigt tala om att målsättningen är att sänka i mer stabila tider är ett budskap som knappast kommer att vara speciellt svårsålt.

Ibland är politik enklare än vad man kan tro.

Read Full Post »

Politik: Partiernas urusla interna demokrati!

EU-VALET: Tidskriften Fokus har undersökt hur det gick till när en del av riksdagspartierna fastställde sina vallistor inför Europaparlamentsvalet.

Med en sådan deprimerande redogörelse kan man knappast förvåna sig över väljarnas bristande intresse för EU-valet. Read it and weep!

 

Socialdemokraterna;

I socialdemokraterna förekom inga provval. Dåvarande partisekreteraren Marita Ulvskog hade partistyrelsen uppdrag att ta fram en vallista (…) När processen väl var klar hade EU-skeptikern Ulvskog placerat sig själv överst på listan, med partistyrelsens stöd i ryggen (…)

Socialdemokraternas toppkandidat i förra Europaparlamentsvalet Inger Segelström, som flera gånger uttryckt att hon gärna kandiderade en gång till, petades helt från listan.

Moderaterna;

Moderaterna hade provval. Där kom (…) Anna Maria Corazza Bildt trea (…) Men efter att en kommitté utsedd av partistyrelsen, som bland annat hade till uppgift att se till jämställdhet och mångfald, hade korrigerat listan hamnade hon på en åttonde plats – långt ifrån de fyra mandat som moderaterna i dag har i parlamentet. Någon förklaring till varför kom aldrig (…)

Också (…) Habsburg Douglas Walburga (…) ansågs för opålitlig. Hon kom sjua i medlemsomröstningen men fick inte någon av moderaternas 43 platser på valsedeln.

Kristdemokraterna;

När kristdemokraterna höll provval fick 1100 utsedda ombud kryssa tio namn och ringa in den de helst ville se överst. Lennart Sacrédeus (…) blev det mest inringade namnet och fjärde mest kryssad, sammanlagt tvåa i provvalet. Men efter att en nomineringskommitté behandlat frågan fanns han inte längre med på den 55 namn långa listan.

Partiordförande Göran Hägglund kommenterade med att Sacrédeus inte var en lagspelare och svår att samarbeta med. I stället kastade partiledningen in fem nya namn på listan bara två dagar innan ett beslut skulle fattas. Förre detta partiledaren Alf Svensson, som deklarerade att han egentligen inte ville till Bryssel, var en av dem.

Christina Doctare som vann kristdemokraternas provval flyttades ned till en fjärde plats.

Centerpartiet;

I centerpartiet lyftes Hans Lindqvist (…) bort från vallistan trots att han kom fyra i provvalet.

Folkpartiet;

Folkpartisten Marit Paulsen lyckades både vinna sitt provval och samtidigt bli placerad överst på listan. Men enligt Fokus källor var hon aldrig nominerad av sitt län – Dalarna – vilket valberedningen bortsåg från.

Miljöpartiet;

Miljöpartiet var det enda riksdagsparti som fastställde sin valsedel genom en beslutande medlemsomröstning (…) Ändå kan Zaida Catalán, som står som femma på partiets lista, inte bedöma om omröstningen var demokratisk eller inte. Det var åtminstone inte en röst per person, konstaterade hon.

– Jag har inte förstått hur man har rösträknat, det har ingen lyckats förklara för mig. Valresultatet blev ju nästan exakt som valberedningens förslag, säger Catalán.

Read Full Post »

Mediekritik: ”Öppen redaktion” stänger!

TRANSPARENS: Aktuellts webbsatsning Öppen redaktion stänger till sommaren.

Journalisten MarieLouise Samuelsson ställer frågan om någon utanför mediebranschen nu kommer att sakna möjligheten att följa Aktuelltredaktionens interna diskussioner.

Samuelsson konstaterar att den omhuldade öppenheten alltid innehåller någon form av inskränkningar eftersom insyn aldrig kan bli total. Utan inskränkningar skulle källskydd och integritet med automatik kommer i kläm.

Samuelsson fortsätter;

Ett annat sätt att se på transparens är att det handlar om en grasserande bekräftelsetrend, att mediehus och enskilda journalister inte längre litar på att det de gör märks eller ens existerar om det inte omedelbart kan mätas i antal besök på webben, kommentarer på bloggen eller, nu senast, i hur många som följer den som twittrar. Det går knappast att föreställa sig hur många mediekonsumenter det skulle krävas för att motsvara mediernas expanderande bekräftelseklåda (…)

Det krävs inte någon insyn via webben för att räkna ut att SVT, trots allt prat om något nyskapande, inte tyckte att Öppen redaktion var så viktigt att det var värt två journalisttjänster (…)

[K]anske har SVT rentav kommit fram till att det svajiga nya Aktuellt behöver alla tänkbara resurser och att själva programmet är mer väsentligt än bakom-kulisserna-kikande.

 Kommentarer överflödigt.

Read Full Post »

Politisk kommunikation: (KD) satsar på tv-reklam och PR-konsulter!

EUROPAVALET: Moderaterna följer Kristdemokraterna och köper utrymme för politisk reklam i TV4 inför EU-valet.

I lördagens Dagens Nyheter meddelade Göran Hägglund och partiets kommunikationschef Cina Gerdin på DN Debatt att man tänker köra ”politisk information” i kanalens reklampauser inför Europaparlamentsvalet. Man passade också på att lansera nio etiska riklinjer för politisk tv-reklam som man vill att övriga partier också skall respektera.

Göran Hägglund och Cina Gerdin;

I grunden är det ingen större skillnad mellan att framföra sitt budskap i teve jämfört med ett flygblad, tidningsannonser, på en hemsida eller genom radioreklam.

Evin Khaffaf på moderaternas presstjänst meddelar att man redan 2006 köpte tv-reklam i TV400 och TV4 Fakta och att man nu även köper i TV4.

Medan Kristdemokraterna kommer att koncentrera sig på att framhäva sin toppkandidat Ella Bohlin har Moderaterna ännu inte bestämt sig för sitt innehåll.

Evin Khaffaf;

Vi har inte satt ner foten och bestämt hur de kommer att se ut ännu.

När Kristdemokraterna nu har valt ”att som första svenska parti” presentera sin politik och försöka ”nå väljarna genom tv-sänd politisk information” vill man också dra upp nio ”etiska riklinjer” för att ”sätta en standard” för dem som kommer efter.

Medan de flesta av dessa riklinjer är okontroversiella (t.ex. att avsändaren tydlig måste framgå i reklamen) är andra direkt märkliga.

Varför det skulle vara en viktigt regel vid tv-reklamen att ”det politiska partiet måste vara öppet med hur många väljare det förväntas nå” är svårt att förstå.  

En annan regel – ”reklam får aldrig sändas i anslutning till nyhetsprogram eller aktualitetsprogram” – är direkt bisarr. Varför tittare anses vara mogna för politisk tv-reklam men inte för att denna reklam skall visas i anslutning till just de program som tittare med intresse för politik sannolikt kommer prioritera framstår som obegripligt. 

Att skydda barn från reklam som riktar sig direkt till barn är en sak. Att på samma sätt ”skydda” vuxna från reklam på samma sätt är direkt löjligt.

När har partiledningen egentligen tänkt sig att sända sin reklam? Mitt i natten? Eller kanske i anslutning till barnprogram för att på så sätt minimera chanserna att man når några personer med rösträtt överhuvudtaget?

Kristdemokraternas satsning på tv-reklam kommer i samma veva som tidningen Resumé avslöjade att partiet har hyrt in en PR-konsult från Prime för att förbättra partiet mediebild. Lennart Sjögren, kristdemokraternas partisekreterare, bekräftar avtalet;

De biträder oss som expert i kommunikationsfrågor.

Att man tar hjälp av PR-konsulter visar att ett krismedvetande äntligen har infunnit sig i partiledningen. Opinionssiffrorna är urusla och partiet måste börja våga mycket mer än vad man har gjort denna mandatperiod. Inte minst måste man markera skillnaderna och då inte minst mot Moderaterna.

Som det är idag finns det fyra liberala partier i regeringen. För Kristdemokraterna borde detta vara åtminstone ett för mycket. Tv-reklam och PR-konsulter i all ära men politisk kommunikation förutsätter förts och främst att det finns en politik att kommunicera.

Dags att börja leverera.

Read Full Post »

Politik: Gordon Browns ”attack dogs”!

SMUTSKASTNING: Premiärminister Gordon Browns närmaste medarbetare har avslöjats i en smutskastningskampanj mot konservativa partiet, deras partiledare David Cameron och hans fru.

En av initiativtagarna Damian McBride – Browns personliga ”spin doctor” – har lämnat sin post. Men skandalen har nu kommit ännu ett steg närmare 10 Downing Street när det har avslöjats att även Labour partiets ”General Secretary” Ray Collins satt ordförande på ett möte där den internetbaserade smutskastningskampanjen skulle diskuteras.

Kampanjen skulle dirigeras av McBride (även kallad ”Mad Dog” och ”McPoison”) och Derek Draper som är ansvarig för Labours internetkampanjer. Tanken var att rykten och medvetna lögner skulle spridas från en nyetablerad webesite Red Rag.

Även Charlie Whelan – även han f.d. spin doctor till Brown, numera pressansvarig på fackföreningen Unite – är inblandad. 

Den som avslöjade hela skandalen var Paul Staines som driver Guido Fawkes’ blog, Storbritanniens mest lästa politiska blog. 

I en krönika för The Spectator berättar Staines om alla turer fram till avslöjandet medan Fraser Nelson, politisk redaktör på tidningen,  redogör för om alla personliga och politiska kopplingar mellan de inblandade huvudpersonerna i denna skandal inom Labour.

I en opinionsundersökning utförd av Ipsos MORI för News of the World – en av tidningarna som var först med skandalen – visar att nästan 40 procent av väljarna säger att händelserna har skadat deras förtroende för regeringen. Detta inkluderar en av fyra Labour anhängare.

Julia Clark, ansvarig för politiska undersökningar på Ipsos MORI, säger följande;

Although we know trust in politicians is low to begin with, it appears that this incident has reinforced the public’s distrust of the government.

Read Full Post »

Böcker: Kjell Östbergs biografi över Olof Palme!

STATSMINISTER: Andra delen av historikern Kjell Östbergs Olof Palme biografi har recenserats av kulturjournalisten Per Svensson.

Första delen ”I takt med tiden” kom ut 2008 (Leopard förlag) och Augustnominerades. Andra delen – ”När vinden vände” (Leopard förlag) – tar upp Palmes år som partiordförande och statsminister mellan åren 1968-1986.

Per Svensson;

Övertygande visar han [Kjell Östberg] hur Palme imponerande länge lyckades dölja sina egna, partiets och den svenska modellens fortlöpande terrängförluster bakom fyrverkerier av reformer (många av dem för all del destruktiva), internationella engagemang, spektakulära utspel och glänsande tal.

Till och med när tiden var på väg att springa ifrån Olof Palme förmådde han på något sätt ändå göra den till sin. Han lät sig formas av den – men lyckades också åtminstone i viss utsträckning bidra till att forma den. Det är biografins bärande tes.

Read Full Post »

Media: Bilder, bilder och åter bilder!

Life behöver knappast någon närmare presentation för alla som älskar foto och bildjournalistik. Tidningen existerar inte längre men det gör alla bilderna, plus många nya.

”LIFE and Getty Images, the two most recognized names in photography, have joined forces to provide you instant access to millions of breathtaking photographs – for free”.

Håll till godo.

Read Full Post »