Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for oktober, 2011

TIDSKRIFTEN Balans har intervjuat Elisabeth Thand Ringqvist, vd för Företagarna, om bl.a. deras försök att påverka regeringens företagspolitik.

Tidigare var Thand Ringqvist politisk rådgivare åt Maud Olofsson. Hon har också varit Centerpartiets kanslichef och politiskt sakkunnig och biträdande statssekreterare på näringsdepartementet.

På sin meritlista finns också sex månaders arbete med ett demokratiprojekt i Ryssland tillsammans med det liberala partiet Jabloko.

På näringsdepartementet jobbade hon med frågor som statligt ägande, marknad, konkurrens och regelförenklingar för företagen.

Trots att Maud Olofsson (C) har varit näringsminister lyser det igenom att Thand Ringqvist inte är speciellt nöjd med arbetet som gjorts kring regelförenklingarna. Företagrana måste tydligen göra ett bättre lobbyarbete.

När det gäller regelförenklingsarbetet konstaterar hon att det är viktigt att fortsätta att driva det, men hon inser också att det tar tid att bearbeta regeringen och berörda myndigheter.

– Det handlar om tolv departement och 55 myndigheter och alla ska ändra sitt sätt att jobba. Det är klart att det är ett stort arbete som jag har respekt för eftersom jag har erfarenhet av hur det är att sitta på den andra sidan. Men det viktiga är att hålla trycket uppe och att regelförenklingsarbetet inte faller i glömska, säger hon.

Hon blir orolig när det visar sig att regelförenklingar i vissa fall kan leda till ökad kontroll från andra håll och tar den frivilliga revisionen som exempel.

– Om man gör revisionen frivillig får det inte bli så att Skatteverket hotar med skattegranskning bara för att man inte har revisor. Då är vi tillbaka till att staten ska skrämmas. Man måste jobba med tillit i stället för hot. De 99 procent som följer reglerna ska inte straffas bara för att en procent inte följer reglerna, säger hon.

Övrigt: Tidskriftsomslaget ovan är Balans nr 6-7, 2011. Den ges ut av FAR som är en branschorganisation för revisorer och rådgivare.

Read Full Post »

Pat Oliphant (20/10) gissar att slaget står mellan Mitt Romney, Rick Perry och Herman Cain bland de republikanska presidentkandidaterna. (Mer Oliphant på GoComics.)

Read Full Post »

HYKLERI är det som idag bäst beskriver Occupy Wall Street.

Aktivisterna i rörelsen demonstrerar mot sociala och ekonomiska orättvisor. Kapitalism och storbolags girighet är deras måltavla.

Men själva vill man inte dela med sig av sin mat till hemlösa. Snacka om imageproblem!

Tomas Lundin på Metro skriver:

Tusentals aktivister har samlats i New Yorks hjärta för att protestera mot orättvisor. Det betyder inte att de vill dela sin gourmet-mat med hemlösa.

Det har knappast rört sig om någon hungerstrejk i Zuccoti Park på nedre Manhattan. Aktivisterna har kunnat fylla magen med getostsallad, ekologisk kyckling och andra rätter som skulle kunna vara hämtade från trendiga menyer i The Village. Helt gratis.

Man kan lätt tänka sig vilka enorma protester detta skulle ha lett till om det var en organisation på högerkanten – t.ex. Tea Party-rörelsen – som agerat på motsvarande sätt.

Ironiskt nog hade bloggen Occupy Wall Street för bara några dagar sedan följande rubrik på ett inlägg: ”Forum Post: Occupy the Food System”.

Voices from food justice organizations across the country are connecting the dots between hunger, diet-related diseases and the unchecked power of Wall Street investors and corporations […]

Något som definitivt är kopplat till hunger är att inte dela med sig till behövande.

Read Full Post »

MEDAN Moderaterna har problem med sin historiebeskrivning har Socialdemokraterna problem med nutiden.

Vid statsministerns frågestund påstod Håkan Juholt (S) att antalet socialbidragstagare är rekordhögt. Högsta på trettiofem år.

När journalister efteråt ställde följfrågor ändrade Juholt sig och påstod att antalet socialbidragstagare idag är den högsta på 36 år. Även det var fel.

Men förvirringen upphörde inte med detta. Mats J. Larsson, på Dagens Nyheter, skriver:

Enligt en medarbetare till Juholt som TT talat med ska det vara högsta socialbidragssiffran på tio år. Inte heller det stämmer dock med Socialstyrelsens siffror som visar att siffran är den högsta sedan 2002, alltså på åtta år.

Även om partiet har dragit ner på personal p.g.a. valförlusten, och även om Juholt har ägnat sig åt egna utrensningar sedan han blev partiledare, har partiet trots allt större resurser än många mindre partier.

Tydligen är det något som inte står rätt till i partiet. Olle Lönnaeus på Sydsvenskan skriver:

Efter avslöjandet om att Håkan Juholt tagit emot 160 000 kronor för mycket i hyresbidrag från riksdagen för sin lägenhet i Västertorp har S-ledaren lagt upp en strategi i tre led.

Han har skaffat en mentor. Få åtnjuter så stort förtroende inom partiet som förre partiledaren Ingvar Carlsson.

Juholt ska förstärka sitt kansli med en ny stabschef och förbättra sin kommunikation med medier och väljare.

Och han åker land och rike runt på botgörarresa bland partiets gräsrötter.

Juholts styrka är att han är bra på debatter. Inte minst mot Fredrik Reinfeldt. Kanske därför dags att han stärker det kansli som skall förse honom med ammunition inför dessa debatter.

Förlorar han även sitt starkaste vapen finns det inte mycket mer för honom att luta sig emot.

Read Full Post »

EN RIKTIGT tråkig video från Herman Cains kampanj genererade massor av spekulationer om dess äkthet. Anledningen? Hans chief of staff röker i videon!

Att röka är så politiskt inkorrekta att många utgick ifrån att videon måste vara en bluff eller parodi.

Dan Amira, tidskriften New York, skriver följande:

Coinciding with a new New York Times/CBS News poll that shows Cain still leading the GOP field — 25 percent to 21 percent over Mitt Romney — the 56-second ad is simply one of the strangest you’ll ever see. It consists mostly of Cain’s unknown, mustachioed chief of staff, Mark Block, staring straight into the camera and saying patriotic, optimistic things about the Cain candidacy. The real weirdness, though, takes place in the ad’s final fifteen seconds. First, Block takes a long, slow drag of a cigarette as a painfully cheesy tea party anthem begins to play. Then we see a close-up of Cain turning to the camera and very slowly breaking into a smile.

Men var inslaget spontant eller planerat? Försökte Cain-kampanjen signalera till väljarna att man förstår vanligt folk genom att visa att man själva bara är som alla andra?

Så här svarade Block i en intervju med Fox News:

The message behind the ad was to our supporters that we’re on a roll. We’re excited about what’s happening. There was no subliminal message. In fact, I personally would encourage people not to smoke. It’s just that I’m a smoker. A lot of the people on the staff said ‘Just let Block be Block’.

Men han sade också:

I tell you, you walk into a veteran’s bar in Iowa and they’re sitting around smoking and you know we are resonating with them. I’m not the only one that smokes in America for God’s sake.

Så var det spontant eller inte???

Read Full Post »

VAD har den konservativa Tea Party-rörelsen och Occupy Wall Street-protesterna på vänsterkanten  gemensamt?

Båda rörelserna är kritiska till det politiska och ekonomiska ”etablissemanget” i USA. Det är likheter som sällan lyfts fram i vare sig svenska eller amerikanska etablerade medier.

Under bank- och finanskrisen kraschade banker och finansbolag på löpande band. Många av institutionerna räddades med hjälp av statliga miljarder. Samtidigt fick många vanliga amerikaner gå från hus och hem.

Först ut att protestera var Tea Party-rörelsen.

Man kritiserade den kultur som har satt sin prägel på Washington. Politikerna inom Republican Party och Democratic Party har mer gemensamt med varandra än vad man har med sina respektive väljare.

Båda partierna ser man som lika skyldiga till dagens situation. År av misskötsel av landets ekonomi har lett till ett gigantiskt budgetunderskott samtidigt som man har gjort sig själva och Wall Street rikare. Vanliga medborgare måste däremot kämpa mot både skatter och arbetslöshet.

En annan likhet är att rörelsernas idéer allteftersom har plockats upp och anammats av respektive parti.

Både republikanerna och demokraterna har insett sprängkraften hos en gräsrottsrörelse som kan mobilisera.

Men framför allt har partistrategerna insett att man måste försöka påverka deras idéer och organisation om man inte skall riskera att bli akterseglade av en folklig proteströrelse.

Två artiklar som tar tempen på respektive rörelse är Michael Winiarskis ”Arga vita kvinnor” i DN Världen och Martin Gelins ”USA-vänsterns primalskri” i Sydsvenskan.

Den intressanta skillnaden är att Gerdin verkar se utveckling som naturlig och självklar. Winiarski däremot andas konspirationsteorier. Vilket är vanligt i artiklar om tepåsarna.

Gelin, som bl.a. jobbat för de rödgröna partierna, skriver om Occupy Wall Street:

När New York Magazine gjorde en enkätundersökning av ett tusental demonstranter svarade drygt en tredjedel att de tyckte att USA som land varken var bättre eller sämre än al-Qaida. Det såg inte ut som fröet till någon meningsfull, nationell rörelse.

Men så bestämde sig det progressiva etablissemanget, kanske i brist på alternativ, för att omfamna dem. Fackförbunden anslöt sig till protesterna.

[…]

Plötsligt dök det upp sällskap av mellanstadielärare, sjuksköterskor, krigsveteraner och byggarbetare.

Joe Biden omfamnade protesterna. Al Gore kallade rörelsen ”Amerikas primalskrik”. Kulturvänstern slöt upp. Salman Rushdie twittrade entusiastiskt om demonstrationerna. Michael Moore, Naomi Wolf, Joseph Stiglitz och Jesse Jackson åkte ner och höll tal.

[…]

Man backades även upp av väns­terns genuina gräsrötter, som de effektiva och inflytelserika Working Families Party. Det här illustrerade hur mycket den oorganiserade och den organiserade vänstern behöver varandra. De antikapitalister och ”hacktivister” som startade protesterna är bra på att få uppmärksamhet, men inte på att formulera tydliga, genomförbara mål. Fackförbunden, tankesmedjorna och det progressiva etablissemanget är dåliga på att få uppmärksamhet, men bra på att formulera sina mål.

Winiarski skriver:

Medan jag betraktar de vita, medelålders och oftast välbärgade mötesdeltagarna, funderar jag på hur mycket av spontan gräsrotsrörelse detta egentligen är.

Teapartyrörelsen omvandlades på rekordtid från en till synes disparat samling lustigt klädda demonstranter till ett effektivt politiskt maskineri. Tittar man närmare på hur rörelsen uppstod kan man ana att en inte helt osynlig hand av mäktiga intressen ligger bakom.

[Den f.d. republikanska kongressledamoten och lobbyisten Dick] Armey var den av Washingtons insider som kanske tidigast fick korn på Teapartyrörelsen, och han kunde med sin politiska fingerfärdighet och penningresurser påverka att teapartisterna utvecklades åt det håll han ville.

Om man nu anser en rörelse som ”extrem” borde man då inte välkomna att ett etablerat parti som republikanerna försöker utöva inflytande på deras idéer och verksamhet?

DN Världen poängterar korrekt – tillskillnad från många andra artiklar – att Tea Party-rörelsen i mångt och mycket är en kvinnorörelse. Vad som däremot är typiskt – förutom den negativa tonen i artikeln – är den negativa bildsättningen.

Både till omslaget och det inledande uppslaget har man valt bilder på kvinnor som ser smått galna ut. Exakt samma bildspråk valde Newsweek när man placerade Michele Bachmann på omslaget.

Skulle man gjort samma val om det gällt andra kvinnorörelser? Knappast.

Det är inte speciellt svårt att räkna ut att man på redaktionerna inte tycker att Tea Party-rörelsen är politiskt korrekt eller ens någon ”riktig” kvinnorörelse.

Övrigt: Tidskriftsomslaget ovan är DN Världen nr 9, oktober 2011. Artiklarna är bara tillgängliga i pappersupplagan.

Read Full Post »

MITT ROMNEYS kampanj släppte förra veckan en web-video där man attackerade Rick Perry. Bara några timmar senare drog man tillbaka videon.

Och genast började man spekulera bland sociala medier om vad som låg bakom. Men svaret på gåtan var ganska osexigt. Tydligen hade man bara använt klipp från CNN utan tillstånd.

Andrea Saul, talesperson för Romney, meddelade:

“While the use of the CNN clips was fully within our rights under the law, we respect and appreciate the role CNN has played as host in debates over the last several months. For this reason, we are honoring their request to remove the video.”

Organisationen American Bridge 21st Century lyckades spara videon i sin helhet innan den drogs tillbaka.

Read Full Post »

HÅKAN JUHOLTS eventuella brott är preskriberade. Frågan om han gjort sig skyldig till något fel eller inte kommer aldrig att utredas.

Det blir ingen förundersökning kring vare sig hyresbidragen, bilersättningen eller den märkliga studieresan till Vitryssland.

Juholt pustade säkert ut när han fick beskedet. Men beslutet kan få allvarliga politiska konsekvenser för Socialdemokraterna.

Politiskt innebär det att skandalerna nu är lika mycket en del av Juholt som Toblerone-skandalen var för Mona Sahlin.

Juholt kommer att fortsätta hävda att han är oskyldig. Men andra kan lika väl hävda att han är skyldig.

När ingen har fel har alla rätt. Fortsatt misstänkliggörande kan urholka förtroendet för en politiker på samma sätt som vattendroppen urholkar stenen.

Om Juholt hade friats hade partiet kunnat gå vidare med nytt självförtroende. Hade han å andra sidan förklarats skyldig skulle man kunnat börja om med en ny partiledare.

Nu har man hamnat i den sämsta av två världar.

Read Full Post »

MITT ROMNEY har tagit av sig silkeshandskarna. Tidigare i veckan lanserades sajten careerpolitician.com. Målet är Rick Perry.

Initiativet är ännu ett bevis på att Romney ser Perry som sin huvudkombattant i jakten på republikanska partiets presidentnominering.

Ett sätt att angripa Perry är att utmåla honom som karriärpolitiker. Själv har Romney tillbringat stora delar av sitt liv i affärsvärlden. Något som smäller betydligt högre hos de flesta amerikanska väljare.

Read Full Post »

FREDRIK REINFELDT vill att de nya Moderaterna skall vara ”samhällsbärande” och företräda ”allmänintresset”.

Allmänintresset har inga lobbyorganisationer och inga konsulter som jobbar för sig. Allmänintresset har inga ledarsidor. Allmänintresset finns bara i form av väljare på valdagen vart fjärde år.

Detta uttalade Reinfeldt på partistämman i Örebro samtidigt som den tidigare moderata riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson meddelade att hon lämnar partiet i protest eftersom Moderaterna vägrar redovisa alla sina bidrag.

Jag vill inte vara medlem i ett parti som inte berättar var det får sina pengar ifrån. Jag tycker det är direkt oanständigt.

Om det finns några lobbyorganisationer – eller representanter från lobbyorganisationer – som donerar pengar till partiet är det idag ingen utanför Moderaterna som kan kontrollera.

Reinfeldt igen:

Jag vill påpeka att det finns inget svårare än att vara bärare av allmänintresset.

Så sant, så sant.

Read Full Post »

Older Posts »