Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Novus’

VÄGVAL | Sverigedemokraterna tappar i opinionsundersökningar men ligger tryggt kvar som Sveriges tredje största parti.

Fokus 11-17 mars 2016 (2)

I Novus senaste väljarbarometer för mars månad kan man dock se en viss uppgång om än högst marginell.

Enligt Torbjörn Nilsson i Fokus är man inom partiledningen inte ense om vad opinionsläget kommer att ställa för krav på partiet framöver.

Å ena sidan är något slags seger bärgad, realpolitiska framgångar nådda och partiet delvis normaliserat. Å andra sidan sjunker opinionsresultaten, medierna är inte lika intresserade längre och borta är den så kallade sjuklöver man kunde skylla allt på och ständigt kontrastera emot. Vad ska sverigedemokraterna vara bra för när både moderaterna och regeringen tagit över deras åsikter om migration?

Vad ska sverigedemokraterna vara bra för när både moderaterna och regeringen tagit över deras åsikter om migration?

[…]

De mer populistiskt lagda tycker med emfas att moderaterna inte ska få komma undan med sin omsvängning i migrationspolitiken. De säger sig vilja syna bluffen, ropa vi-var-först och vilja syna bluffen och visa att moderaterna saknar såväl radikalitet som handlingskraft för att utgöra ett alternativ till regeringen.

De mer tålmodigt lagda anser att moderaterna gärna får vinna en procentenhet eller tre av sverigedemokraterna eftersom det förväntas stärka den falang i moderaterna som drivit omsvängningen och som antas vara mest benägna att börja samarbeta med sverigedemokraterna.

Detta är var som i politiken brukar kallas ett behagligt problem

Och vi får anta att partiet kommer att lägga en eller annan krona på fokusgrupper för att utröna vad väljarna finner vara mest tilltalande – och därmed också det som gynnar Sverigedemokraterna mest.

Tidskriftsomslag: Fokus, 11-17 mars 2016.

Read Full Post »

OPINION | När YouGov presenterade siffror som visade att Sveriges största parti nu heter Sverigedemokraterna fick övriga partier skrämselhicka.

Metro den 20 augusti 2016

Inte illa för ett parti som har en partiledare som gått in i väggen och som ingen vill samarbeta med.

Övriga partier har ett uppenbart problem. Även om alla de övriga partierna nu springer benen av sig för att ta initiativ inom invandrings- och migrationspolitiken ger det ingen utdelning opinionsmässigt.

Medan övriga partier har närmat sig Sverigedemokraterna har verkligheten snarare närmat sig Sverigedemokraterna. Därför uppfattar väljarna att avståndet är lika stort som tidigare mellan Sverigedemokraterna och övriga riksdagspartier.

För väljarna framstår dessa partier bara som bleka copycats – för lite och för sent.

Det är bara att titta på opinionsinstitutens siffror.

Även om Sverigedemokraterna inte är störst i någon annan opinionsundersökning fortsätter man öka. I senaste mätningen från Novus får partiet t.ex. en toppnotering på 19,4 %.

Detta bekräftar en tydlig trend. Sifos senaste siffror visar dessutom att partiet är störst bland arbetare. Hos denna väljargrupp får partiet 29,9 %. Socialdemokraterna landar på 26,9 %.

Och så här skriver man hos Novus:

Stödet ökar främst bland LO-medlemmar och bland boende i Norrland och i den yngsta åldersgruppen 18-29 år. Partiet ökar också något bland kvinnor, bland arbetare och bland boende i Stockholm och Mellansverige. Sverigedemokraterna är nu största parti bland män, bland arbetare och i Sydsverige. Partiet tar främst väljare från Moderaterna men även flödet från soffan och Socialdemokraterna fortsätter att öka. Sverigedemokraterna har nu ett stöd som ligger 6,5 procentenheter över valresultatet 2014.

Det politiska etablissemanget, både det politiska och i media, har slagit knut på sig själv efter nyheten i Metro.

När det gäller YouGov lyfte flera nyhetsförmedlare att deras mätmetod inte anses lika pålitlig som övriga opinionsinstituts. Det är i och för sig riktigt men missar själva poängen.

Detta inte minst med tanke på att Sifo – och andra mätningar – nästan konstant har underskattat stödet för Sverigedemokraterna.

Frågan är naturligtvis vad övriga partier måste göra. Statsvetarna Anders Widfeldt, University of Aberdeen och Maria Demker, beskrev deras dilemma på följande sätt i Dagens Nyheter:

– Det fungerar inte att ta tillbaka agendan från Sverigedemokraterna nu. Det uppfattas bara som att man legitimerar partiet. Man kan inte heller ta över deras positioner helt och hållet. Det skulle inte uppfattas som seriöst, säger han.

Partierna har ett dilemma: Om de är tysta, går väljare till SD. Om de börjar prata migration och integration går väljarna också till SD.

Statsvetaren Marie Demker tycker att partierna borde ägna mindre tid åt SD och mer kraft åt seriösa debatter om migration och integration utifrån höger och vänster.

– Jag kan till exempel se en linje i grundideologin i Moderaterna när man ställer krav på försörjning av anhöriginvandrare. Då ska de andra partierna inte moralisera utan bemöta det, säger hon.

Men allt tyder snarare på att ingen ännu lärt sig något. Partier och fack verkar fortsätta med för-lite-för-sent.

Margot Wallström (S) twittrade t.ex. ett tack till polisen som skulle visa att hon tar människors oro för kopplingen mellan kriminaliteten och ”utländska stöldligor” på allvar.

”TACK polis och åklagare som bekämpar utländska stöldligor som förstör trygghet och livskvalité i små byar. Resultat: rädsla och raseri.”

Knappast speciellt imponerande. Och varför det är utrikesministern (istället för inrikesministern eller statsministern) som skriver är lite svårt att förstå.

Även LO, Socialdemokraternas stödtrupper, har försökt bidra med förslag hur deras parti skall kunna återta initiativet. Men resultatet så här långt har mest blivit motsägelsefullt.

Medan LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson vill ha en rejäl ideologisk debatt mellan höger och vänster säger deras vice ordförande, Tobias Baudin, att han vill se en uppgörelse mellan Socialdemokraterna och Moderaterna om migrationspolitiken.

Snacka om förvirrande signaler. Dessutom skulle en uppgörelse mycket väl kunna stärka Sverigedemokraterna position än mer.

Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger så här om Socialdemokraternas dilemma:

– Det krävs större visioner och större åtgärder, och det är ingen lätt match. SD har lyckats med det, de har en vision av ett invandringsfritt Sverige och kommer med förslag för det. De vill se ett slags äldre folkhem, och säger att det ska finansieras genom att strypa invandringen. Om det stämmer eller inte är en annan diskussion, men de kan peka på hur de ska finansiera sina reformer och har tydliga förslag.

Övriga riksdagspartier lyckas inte formulera några förslag, och är inte tydliga i vilken riktning de vill ta Sverige, menar Jonas Hinnfors. För i synnerhet Socialdemokraterna, säger han, kan detta förklara en långsiktig urholkning.

Det skall bli intressant och se om partierna lyckas formulera någon framgångsrik strategi gentemot Sverigedemokraterna under hösten. Troligtvis får vi vänta lite längre än så.

Bild: Förstasidan Metro den 20 augusti 2015.

Read Full Post »

VÄLJARE | Skillnaderna mellan blocken är större än vad som framgår av Novus egen grafik här nedan.

Novus Svensk väljaropinion december 2013

Utan Kristdemokraterna, som inte klarar riksdagsspärren med sina 3,9 %, landar Alliansen på bara 34,9 % istället för 38,8 %.

Dessutom går Kristdemokraterna tillbaka även om det bara är högst marginellt (-0,1 %).

Folkpartiet backar till 5,6 % medan Moderaterna (25 %) och Centerpartiet (4,3 %) går fram.

De rödgröna har därmed en trygg ledning med 50,3 % även om Socialdemokraterna tappar 0,5 % och landar på 33,1 %.

Miljöpartiet går fram mest av alla (+0,6 %) och är tredje största partiet med 10,2 %.

Även om Vänsterpartiets 7,2 % innebär en högst marginell uppgång (0,1 %) kan man trots allt ana att man kanske snart kan börja konkurrera om tredjeplaceringen i svensk politik om man sköter sina kort väl.

Intressant är att Sverigedemokraterna ligger fullständigt stilla med sina 9,4 %.

Information: Svensk väljaropinion är en sammanvägning av resultaten från opinionsundersökningar från Demoskop, Novus, Sifo, Skop och Ipsos (tidigare Synovate). Undersökningen gör åt Ekot.

Read Full Post »

STRATEGI | Desperata människor gör desperata saker. Detsamma tycks gälla partier. Och för Centerpartiet tar det sig alltmer destruktiva uttryck.

Centerpartiet - En hållbar framtid - förslag på idéprogram 2012

Att Kristdemokraterna hamnat under riksdagens fyraprocentspärr hos Ipsos och Novus förvånar inte. Partiet ligger numera oftare under än över spärren.

Men det är inte bara Göran Hägglund som har problem. Mer förvånande är att Centerpartiet med sina 3,4 procent hos Ipsos hamnar under Kristdemokraterna som får 3,5 procent.

Det är den lägsta siffran sedan partiet under Lennart Daléus fick en bottennotering på 3,2 procent i oktober 2000.

Man skulle kunna viftas bort det hela som en anomali om det inte var för att partiet redan tidigare har hamnat under spärren hos YouGov (3,8 %) och Demoskop (2,9 %).

Centerpartiet presenterade den 18 december sitt förslag till nytt idéprogram. Dokument är det närmaste politisk harakiri vi har sett i modern tid från ett riksdagsparti.

Programgruppen vill se en svensk nyliberal s.k. nattväktarstat:

Centerpartiet anser […] att staten bör vara så liten som möjligt. Ur ett svenskt perspektiv innebär det att statens ansvar och makt måste minska till förmån för människors eget ansvarstagande och makt över sina egna liv och gemenskaper.

Platt skatt:

Det offentliga samhället har rätt att beskatta medborgarna för att finansiera gemensamma offentliga angelägenheter. Beskattning begränsar dock människors självbestämmande […]. Centerpartiet strävar efter ett plattare skattesystem, med låga marginalskatter, som gynnar drivkrafterna bakom samhällets välstånd.

Månggifte:

Politiken bör varken avgöra hur många människor man får leva tillsammans med, gifta sig med eller vem som ska ärva ens tillgångar.

Fri invandring:

För ett parti som värnar friheten och bygger sina värderingar på alla människors lika rätt och värde finns inget annat logiskt ställningstagande än att man är för en fri invandring.

Dokumentet utgör en potentiell fara för både Annie Lööf och Centerpartiets framtid.

1) Annie Lööf fick ägna en hel del tid åt att distansera sig från Stureplanscentern och sin nyliberala image efter att ha blivit vald till partiledare.

Programförslaget indikerar att hon inte lyckats neutralisera problemet.

2) Hitintills har kritiken mot Lööf mest handlat om att hon inte syns och bara levererar floskler när hon väl hörs.

Nu riskerar hon dessutom uppfattas som en svag ledare utan koll på vad som händer i partiet.

I alla andra partier är framtagandet av ett nytt ideologiskt program en seriös verksamhet som man angriper med stort allvar.

Alla inser att ideologin utgör kärnan i partiet och måste modifieras med varsamhet för att partiet inte skall tappa sin själ.

Men här verkar det mest som om man lagt ut hela det ideologiska utvecklingsarbetet på entreprenad. Tydligen vann nyliberala Fria Moderata Studentförbundet och Stureplanscentern upphandlingen.

3) Även om programmet kommer att modifieras när det väl behandlas på extra partistämman i mars 2013 är mycket av skadan redan skedd.

Många väljare noterar säkert inte skillnaden mellan ett förslag och fastlagd politik.

För många spär förslaget därför säkert bara på bilden av partiet som distanserat från vanliga väljare och traditionell centerpartistisk politik.

Resan från intresseparti för bönder och landsbygd, via miljörörelse till dagens nyliberala storstadsparti har gått allt för fort. Partiet framstår som smått desperat.

4) Alla Lööfs alla ”framtidsresor där hon träffat ”vardagshjältar riskerar att framstå som det PR-trick det antagligen också var.

Under sitt första halvår lär Lööf ha genomfört 25 sådana resor där hon lyssnat in vad väljare tycker. Fler har det säkert blivit sedan dess.

Men sannolikheten att vanliga väljare har insisterat på att Sverige skall införa federalism är minimal. Och antalet personer som efterfrågar månggifte, helt öppna gränser och fri invandring är nog inte heller speciellt många.

Programgruppen uppfattar sig säkert sig själva som både modiga och ideologiskt renläriga. Men vad man gjort är snarare ett klassiskt politiskt misstag.

Man har förflyttat sig så långt bort ifrån vad vanliga väljare uppfattar som mitten att man gjort sig själva politiskt irrelevanta.

Övrigt: Inlägget publiceras även på Makthavare.se.

Read Full Post »

OpinionsundersökningPOLITIK | Centerpartiet får sin sämsta mätning på tolv år i en opinionsundersökning som gjorts av Ipsos.     

Det är Centerpartiets näst lägsta notering sedan institutet började med mätningar i Sverige 1979.            

Kristdemokraterna hamnar fortfarande under fyraprocentspärren hos både Ipsos och Novus. (Centerpartiet ökar däremot i Novus.)

Resultaten i båda väljarundersökningarna skulle ge de rödgröna partierna möjlighet att bilda regering om det var val idag.  Och Sverigedemokraterna skulle fortsätta att vara tungan på vågen.

Ipsos:

De rödgröna 46,4 % och Alliansen 38,0 % (exklusive Kristdemokraterna och Centerpartiet)

Socialdemokraterna 33,1 % (-1,3), Miljöpartiet 8,0 % (-0,3) och Vänsterpartiet 5,3 % (+0,8)

Moderaterna 32,3 % (+2,6), Folkpartiet % 5,7 (+0,4), Kristdemokraterna 3,5 % (+0,3) och Centerpartiet 3,4 % (-1,0)

Sverigedemokraterna 8,2 % (-0,6)

Novus:

De rödgröna 47,1 % och Alliansen 39,6 % (exklusive Kristdemokraterna)

Socialdemokraterna 32,2 % (-0,7), Miljöpartiet 9,0 % (-0,6) och Vänsterpartiet 5,9 % (-0,7)    

Moderaterna 28,4 % (-0,3), Folkpartiet 6,1 % (+0,7), Centerpartiet 5,1 % (+1,0) och Kristdemokraterna 3,4 % (+0,2)

Sverigedemokraterna 9,0 % (+0,4)

Read Full Post »

OPINION | Huvudnyheten i Expressen måste vara vad man i Sverigedemokraterna kallar en helt vanlig dag på jobbet.

Skandaler får anses vara en vansklig strategi att bygga framgång på. Trots detta har partiets opinionssiffror ännu inte drabbats negativt. Tvärt om.

I Novus ökar man med 2,1 % och hamnar på 8,6 %. Det är dock viktigt att poängtera att ingen opinionsundersökning i sin helhet ännu har genomförts efter skandalerna. (Novus gjordes t.ex. sin mellan 22 oktober och 25 november. Den 14 november publicerade Expressen sin film.)

Torbjörn Sjöström, vd Novus, skriver så här i Svenska Dagbladet:

De ökade stödet i vår väljarbarometer och avsaknaden av förändring i värderingar kring kärnfrågorna visar att om Expressens avslöjande haft någon påverkan alls så har det stärkt Sverigedemokraterna. Fler anser nu att en röst på Sverigedemokraterna är en protest mot det som händer inom övriga partier.

[…]

Avslöjandet har inte ens gett en tydligare polarisering i våra mätningar. Tittar man på frågan om man anser att Sverigedemokraterna är ett invandrarfientligt parti så anser 77 procent av deras väljare att så inte är fallet. Bland svenska folket i stort är åsikten däremot det rakt motsatta och hela 75 procent anser att Sverigedemokraterna är mycket eller ganska främlingsfientliga. Även dessa siffror är desamma i oktober som i november.

Detta var knappast vad Expressen önskade sig när man kom med sina avslöjanden.

Sverigedemokraternas väljare tycker säkert inte att ett parti som bara fick 5,7 % i riksdagsvalet förtjänar en sådan massiv mediegranskning.

Och bland personer som bara lite vagt håller med om att svensk integrationspolitik inte fungera riskerar bevakningen slå över i direkta sympatier.

Misstänker man att media ägnar sig åt kampanjjournalistik kan partiet mycket väl långsiktigt vinna på en sådan bevakning.

Att Expressen, och andra tidningar, har varit så fokuserade på just det parti som fått igenom minst av sin kärnpolitik i riksdagen riskerar att skapa en känsla av overkill bland väljarna.

Alla avslöjanden kan t.o.m. indirekt hjälpa Jimmie Åkesson och partitoppen införa disciplin och nolltolerans i leden.

Tydligare pedagogiska bevis än dessa ständiga skandaler är svårt att tänka sig.

Front Page: Expressen den 29 november 2012.

Read Full Post »

ALLIANSEN | ”Varför är centerpartisterna så nöjda?” Den berättigade frågan ställer Claes Lönegård i Fokus.

I Novus augustimätning som är en sammanräckning av fyra opinionsinstituts siffror tappar Centerpartiet 0,7 procentenheter och får 4,4 %. Detta är det sämsta resultat sedan sammanställningen började göras i januari 2010.

Så nog finns det mycket att knorra över. Trots detta är det tyst i partiet.

Och en av anledningarna till detta är, som Lönegård påpekar, att Annie Lööf valdes för att bli en tuffare variant av Maud Olofsson. Det var aldrig tal om att byta politisk eller ideologisk inriktning.

Lönegård skriver:

Saken är den att bortom mediernas ljus har Annie Lööf det senaste året fullföljt den plan som hon själv ritade upp i valanalysen och som fick henne vald. Därför protesterar ingen i partiet. Hon gör bara det hon ska göra.

– Hon har bockat av förslagen i valanalysen punkt efter punkt, säger en av hennes närmsta medarbetare.

Det handlar om förändringar i partiorganisationen, en ny kommunikationsplan som blev klar i dagarna, ett nytt idéprogram som håller på att växa fram och som ska antas i mars nästa år och en »Framtidsagenda 2020« som antogs på förtroenderådet i april.

Huvudnumret spelade Annie Lööf upp under sitt tal i Almedalen i somras. Publiken hade fått Swedish House Mafia i högtalarna som uppvärmning. Sedan kom angreppet på alliansen som hon hade deklarerat i valanalysen nästan två år tidigare.

– Det gemensamma projektet har tappat fart. Projektets glöd har falnat, sa Lööf från talarstolen, utlyste behovet av en allians 2.0 och bjöd hem de borgerliga partiledarna till gården i Maramö för överläggningar.

Men vad som trots allt borde oroa centerpartisterna är att ett parti inte behöver vara tyst bara för att man arbetar fram alla dessa dokument.

Det var aldrig tänkt att Annie Lööf skulle försvinna in i arbetet på Näringsdepartementet.

Hela Alliansarbetet bygger på tanken att partierna utifrån sitt departementsansvar skulle få automatisk uppmärksamhet också för sitt parti.

Men det finns ingen automatisk korrelering mellan regeringsposter och bättre opinionssiffror för det egna partiet.

Och anledningen till detta är att väljarna naturligtvis gör den kloka analysen att partier bara kan uttrycka kollektiva åsikter när man sitter i en regering.

Så om Annie Lööf verkligen vill lyfta partiets siffror måste hon också se till att vinna de politiska striderna inom Alliansen. Och dessutom göra det inför väljarnas ögon.

Det kommer inte att räcka med att bara förhandlar fram en politik förändring bakom lyckta dörrar och sedan presentera det som gemensam regeringspolitik.

Bild: Tidskriftsomslaget är Fokus den 31 augusti – 6 september 2012.

Read Full Post »

Older Posts »