Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for juni, 2013

The New Yorker cartoon. ..

  Bild: The New Yorker. Fler liknande teckning på tidskriftens hemsida.

Annonser

Read Full Post »

JUBILEUM | Vi har firat 100 år med ett trevligt minnesnummer på 115 sidor.

Vi mars 2013

Första provnumret av Konsumentbladet – ”Tidning för kooperation och huslig ekonomi” – kom ut 1913.

Enligt Tomas Dur Fläckman, som beskriver tidningens historia i en tidslinje, innehöll det fyrsidiga bladet ”kaxig kooperativ propaganda”.

Här är några nedslag under dessa hundra år.

Konsumentbladet byter 1936 namn till Vi. Idén kom från medarbetaren Per Åsbrink (sedermera riksbankschef och pappa till Erik Åsbrink, socialdemokratisk finansminister).

När regeringen 1941 beslutar om vissa inskränkningar i tryckfriheten svarar Vi med ett ”Tryckfrihetsnummer”. Bland annat bidrar Eyvind Johnson, Östen Undén och Herbert Tingsten med texter.

1942 genomför Vi de första svenska opinionsundersökningarna i samarbete med Svenska Gallup. En fråga är ”Kan ni simma 50 meter?” En överväldigande majoritet av männen svarar ja. En knapp majoritet av kvinnorna svarar nej.

Ivar Lo-Johansson skapar debatt 1949 med en artikelserie om krisen i åldringsvården. (Tydligen har inte mycket hänt. Kanske dags att åter publicera artiklarna?)

Olof Palme säger upp sin prenumeration 1975 efter att ha figurerat som tecknad figur i serien ”Ville”. Serien ritades av Jan Lööf.

1976 fick Annette Kullenberg idén att rakt upp och ner publicera Thorbjörn Fälldins valtal i Kalmar.

Anita Sjöberg, anställd på tidningen 1971-2004, skriver:

När Annette Kullenberg i augusti 1976 satt på en presskonferens och lyssnade på Centerledaren Thorbjörn Fälldin, förstod hon först inte vad han sa. Inte konstigt, eftersom han faktiskt inte sa någonting. Ingen klar tankegång kunde urskiljas, inga fullbordade meningar, noll subjekt och predikat, inte tillstymmelse till punkt eller komma. Bara känsloladdade ord staplade på varandra med destination väljarnas hjärtan.

Artikelns namn? ”Han talar till bönderna på latin”. Trots detta gick det ganska bra för Fälldin i valet. Han blev statsminister.

Tidskriftsomslag: Vi, mars 2013.

Read Full Post »

LONDON | Förra året avslöjade Birmingham Post hur David Camerons planer för nästa valkampanj såg ut.

Total Politics juni 2013

Premiärminister David Cameron hoppas att en så kallad 40/40-strategi skall ge Conservative Party egen majoritet efter nästa val.

Jonathan Walker beskrev strategin på följande sätt:

It involves pouring resources into a small number of seats, 40 they need to hold and 40 they need to gain, giving Mr Cameron an overall majority in the general election planned for 2015.

Conservatives won 306 seats in 2010. A minimum of 326 are needed for a bare majority in the Commons, although in practice more would be needed to create a stable government.

I senaste Total Politics intervjuar Rob Wilson, konservativ parlamentsledamot för Reading East, premiärministern.

I put to him that even with the positive circumstances of 2010, the Conservative Party still peaked at only 36 per cent of the vote. The Conservatives didn’t win enough of those blue-collar Tories. Can he win a majority? “I firmly believe we can win a majority, even on the old boundaries,” he says with complete conviction. “The main reason I say that is because people understand that these are difficult times, that this is a government having to take tough decisions, but that we’re making progress – the deficit is down by a third, immigration is down by a third, welfare is being capped. And where is the Labour Party on all of these big issues? Absolutely nowhere. They want more borrowing, more spending and more debt, they opposed our measures to cut immigration, and they oppose capping welfare. So, I think we’re winning the big arguments in politics that people will consider when they are making up their minds in 2015. Now, on top of that, we have the 40/40 strategy, which is how we campaign in the key target areas. Winning the big arguments and having the right campaigning apparatus in place means we can definitely win the election outright.”

Cameron claims that Labour’s performance in the local elections under Ed Miliband compares unfavourably to Michael Foot in 1981 – “And of course we all know what happened to Michael Foot at the subsequent general election.”

This comparison might be a little questionable, considering how open the 2015 general election looks, but, two years away, we know the key themes that Cameron will campaign under. The prime minister lays out the Conservative pitch as “continuing on the road we are on to turn the country round” versus Labour “who will take us back to square one”. In terms that will be very familiar by 2015 he says: “So that is the choice – continue making progress to sort the economy, welfare and immigration, or go back to where we came from with a Labour Party that has learnt none of the right lessons from its mistakes.”

Cameron also has the blue-collar Tories in his sights, as he believes they and others didn’t vote Conservative because they still had doubts about the party. His strategy is to demonstrate to those who work hard, support their families and do the right thing that the government is on their side. He also believes they’ll respond to the fact that the government is stopping the wrong people getting rewarded. “It wasn’t a fair country”, he says, adding, “but we also need to think about making sure the Conservative Party remains broad, open, tolerant and inclusive; we shouldn’t try to find all our votes in one place.”

[…]

It appears the frustrations of coalition and slow government will continue to dog a PM desperately keen to deliver for the country. His desire to turn the country around is not in any doubt, but his ability to achieve what he wants still is. He now has two years to focus on delivering what the British people want.

Tidskriftsomslag: Total Politics, juni 2013.

Read Full Post »

KommunalSTRATEGI | Det händer inte speciellt ofta. Men ibland får man läsa något som får en att hoppa till.

Tidningen Kommunaltarbetaren (5-6 juni) citerar Kommunals ordförande Annelie Nordström i boken Lönekamp med förhinder:

Vi ska bli listigare och mer förslagna när vi förhandlar. Det ska helt enkelt bli svårare att möta oss. Men det allra, allra viktigaste är att vi kräver extra betalt när arbetsgivaren lägger på oss nya arbetsuppgifter. Det har alltid de mansdominerande facken gjort, men det har inte vi gjort.

Det måste komma som en chock för Kommunals medlemmar att ledningen, först nu 100 år efter bildandet, har kommit på något så självklart.  

Citat är ett erkännande att man inte bara kan skylla på arbetsgivaren (eller de mansdominerade facken) för att de kvinnodominerande yrkena alltid halkar efter lönemässigt.

Read Full Post »

kristdemokraternaOPINION | Göran Hägglund har två förklaringar till varför det går dåligt för Kristdemokraterna i opinionsundersökningar.

Enligt Hägglund beror de dåliga siffrorna på att alla partier tycker som Kristdemokraterna. Paradoxalt nog anser han också att väljarna inte vet vad partiet står för.

Att det finns felaktiga uppfattningar om partiet i väljarkåren – t.ex. om aborter – är säkert sant.

Men Hägglunds problem är att han inte vill diskutera just de frågor som väljarna traditionellt förknippar med Kristdemokraterna.

Anledningen till detta är naturligtvis att partiet mycket medvetet under många år har försökt flytta fokus bort ifrån just frågor som t.ex. aborter, äktenskap och homosexuallitet.

Detta gör att man har hamnat i ett Moment 22.

Om man inte vill diskutera de frågor som partiet förknippas med kommer väljarna naturligtvis fortsätta förknippa partiet med just dessa frågor.

Dilemmat blev tydligt när Karl-Johan Karlsson och Elisabeth Marmorstein intervjuade Hägglund för Expressen i början av juni.

Du är ansvarig för sjukvården, ett område som brukar hamna i topp när väljarna får ranka sina viktigaste frågor. Samtidigt har bara 12 procent av väljarna störst förtroende för ditt parti i vård- och omsorgsfrågor. Du har varit ansvarig minister för sjukvården i snart sju år. Varför har det inte gett bättre utdelning i opinionen?

– Vi har för lite konflikter. Vi har genomfört fenomenalt stora reformer när det gäller tillgängligheten, patientsäkerheten, de mest sjuka äldre och tandvården. Oppositionen har mött reformerna med tystnad eller kritiserat dem med randanmärkningar, men vi har inte fått de där stora politiska debatterna. Det gör ju också att medierna blir mindre intresserade.

Letar du efter en strid i sjukvården, för att få upp siffrorna?

– Ja, gärna det. Frågorna om vinst i vården tror jag kommer bli en stor fråga i valrörelsen, där vi vill se många aktörer som bidrar till att utveckla vården och där oppositionen tycks dra alltmer åt vänster. Här finns det nog utrymme för en politisk sakdiskussion.

[…]

I den senaste Sifo-mätningen får KD 2,7 procent. Det är din sämsta siffra på dina nio år som partiledare och partiets sämsta siffra sedan 1995. Hur bekymrad är du över opinionsläget?

– Inte över siffrorna i sig. Jag är mer bekymrad över vilka reaktioner man får omkring det här. Kommer det att utbryta någon slags dysterhet i partiet? Vi ser inte det än, utan folk är laddade. Sedan ser vi att det finns en massa felaktiga uppfattningar om vilka vi är. En del jag möter säger så här: ”Men ni vill ju förbjuda aborter”. Men det är en inställning som vi övergav för mer än 15 år sedan. Vi behöver bli bättre på att både bryta ner felaktiga föreställningar och berätta vad vi faktiskt vill.

Ni har ett oförtjänst dåligt rykte alltså menar du?

– Ja, i den mån folk har någon uppfattning alls. En del sorterar bort oss för de tänker ”jag är ju inte kristen”. Vi behöver bli bättre på att berätta att du kan vara buddist, muslim, frälsningssoldat eller inte ha någon trosuppfattning alls, men ändå vara kristdemokrat.

Har man en politik som alla övriga partier kan identifiera sig med är risken att man inte sticker ut tillräckligt mycket. Man blir lagompartiet.

Och vill man sedan inte ta debatten på områden som väljarna upfattar som typiska kristdemokratiska hamnar man lätt i det sämsta av två världar. Damned if you do. Damned if you don’t.

Read Full Post »

Alessandra Stanley, The New York Times, skrev så här i sin artikel “Serenity of a War Strategist”.

This film, a long interview with Mr. Cheney interspersed with news clips and journalists and biographers, isn’t an exposé or an indictment, nor is it the kind of spooky character study that Errol Morris made of Robert S. McNamara in “The Fog of War.”

[…]

“The World According to Dick Cheney” has interesting insights and revealing moments, but for critics who long to confront Mr. Cheney it may prove dissatisfying, because it allows him to make astonishing assertions without direct contradiction or follow-up questions.

Most notably, Mr. Cheney defends his position on Saddam Hussein’s weapons of mass destruction, the Iraq war and the use of waterboarding with his usual aplomb and deft obfuscation. Other key players, including George W. Bush, have acknowledged mistakes and expressed dismay over decisions that proved misguided. Mr. Cheney says he did nothing wrong and has no regrets.

He justifies all his actions by saying that they prevented another terrorist attack on American soil, without ever explaining how the Iraq war, authorized on the basis of faulty intelligence, fits into that assertion. Biographers give a different version of events, but no one calls his bluff to his face. Then again, Mr. Cheney’s complacency speaks for itself. “I did what I did, it’s all on the public record, and, um, I feel very good about it,” he says at the end. “If I had to do it over again, I’d do it in a minute.”

Then again, Mr. Cheney’s complacency speaks for itself. “I did what I did, it’s all on the public record, and, um, I feel very good about it,” he says at the end. “If I had to do it over again, I’d do it in a minute.”

Read Full Post »

Centerpartiet loga -VALRESULTAT | Annie Lööf har kraftigt modifierar partiets målsättningar inför valet.

Att fortsätta försöka kommunicera orealistiska förhoppningar skulle bara signalera att partiet saknar sjukdomsinsikt.

Karl-Johan Karlsson och Elisabeth Marmorstein intervjuade partiledaren för Expressen i maj.

Från och med september 2011, när du tillträdde som partiledare, till och med mars i år har Centerpartiet legat under riksdagsspärren 38 gånger i opinionsmätningarna. Det är mer än i var fjärde mätning. Vad säger ni i partiledningen till varandra när ni pratar om detta?

– Att det är ett otroligt tufft utgångsläge. Att vi givetvis hade önskat att vi låg betydligt högre, men att vi vet att centerpartister är otroligt duktiga på att kraftsamla inför valet och att det är viktigt att vi fortsätter vårt politiska utvecklingsarbete och får fram konkreta utvecklingsförslag för jobben och miljön.

Som favorittippad partiledarkandidat sade du i juli 2011 att Centern ska nå 20 procent till valet 2022. Står du fast vid det målet?

– Jag gillar i grunden att sätta tuffa målsättningar. Samtidigt så är det ju inte relevant att diskutera de målsättningarna när vi nu ligger runt fyra procent. Nu är mitt absoluta fokus att se till att tydliggöra Centerns politik och se till att vi gör ett bra resultat i valet. Ett bra resultat där är att klara samma resultat som vi hade i valet 2010.

Read Full Post »