Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for mars, 2010

KAMPANJ: Den engelska utgåvan av tidskriften Wired har en intressant artikel om hur det konservativa partiet i Storbritannien har rustat sitt ”war room” för att kunna ligga i framkant när det gäller sociala medier.

Här ett litet smakprov;

A week before [chancellor] Alistair Darling made his speech, [shadow chancellor George] Osborne’s office was handed a leaked government report on cutting IT spending. The usual procedure would be to pass the leak to a friendly journalist. But sitting in his office, Osborne floated the idea that his team should publish it themselves — and, rather than simply badmouthing the Government, ask the public for ideas to improve the report. With the plan agreed, the web team worked through the weekend to build MakeITbetter.org.uk, crowdsourcing ”improvements” to the (still unpublished) report. It launched at 10am on November 30, barely 76 hours after the leak had arrived. The site broke under the traffic — but Osborne had made his point: here was a party trying to do things online that no British political party had ever attempted.

There’s an element of PR gimmickry in publishing a leak online, of course. But such initiatives are part of a more concerted Tory technology experiment.

Read Full Post »

KOMMUNIKATION: Etikettexperten Magdalena Ribbing ger några goda råd till politikerna inför årets val. Intervjun gjordes av Anna Ritter.

”Ritter: Det här ser ut att bli en smutsig valrörelse. Du är ju före detta politisk reporter – på vilket sätt skiljer sig politikers agerande från andra människor?

Ribbing: Jag fascineras ofta av hur politiker tycks tro att de kan komma undan med lögner och dumheter. De tar dåligt hand om sina varumärken. Det är också förvånande att flera ledande politiker brister i respekt för varandra, exempelvis de som inte bemödar sig om att uttala varandras namn rätt, som Lars Ohlys ofta feluttalade efternamn. Det visar på nonchalans.

Ritter: Vad har du för tips till politiker inför årets valrörelse?

Ribbing: Ju mindre lögner och medvetna vantolkningar av vad politiska motståndare sagt, desto bättre kommer det att gå. Väljare är inga idioter, vi hör när de misstolkar sina motståndare med flit. Många politiker fattar heller inte att det är bra att se glad ut och verka intresserad av andra människor och sitt uppdrag.”

Read Full Post »

VAL 2010: På denna blogg har det tidigare framförts att justitieminister Beatrice Ask (M) knappast kan ha varit okunnig om att man i en rättsstat inte kan hänga ut en människa bara på rena misstanken om ett sexbrott.

Tanken att uttalandet var ett medvetet utspel för att locka kvinnliga väljare inför valet ligger därför nära tillhands.

Torbjörn Nilsson på Fokus är inne på ungefär samma linje. Skillnaden är att han kopplar uttalandet till moderaternas behov av att dels tillfredsställa sina kärnväljare i lag och rättfrågor och dels se till så att partiet inte tappar väljare till Sverigedemokraterna.

Detta kan mycket väl vara korrekt.

Lägg sedan till migrationsminister Tobias Billströms signaler om att införa ett försörjningskrav vid anhöriginvandring och förslaget om att bygga barnhem i Afghanistan för barn utan asylskäl så kan man se konturerna av en politik som mycket väl kan stoppa sverigedemokraternas dröm om riksdagsplatser.

Read Full Post »

TAL: Hur skriver man ett bra tal? Och varför är många av dagens politiska tal så tråkiga och oinspirerande?

Sophie Elmhirst har frågat talskrivare, politiker och historiker om vilka hemligheter som gömmer sig bakom ett perfekt politiskt tal.

The typical British political speech of today, [Tony Blairs tidigare talskrivare Phil] Collins says, has none of the prerequisites for greatness. We don’t have the right causes, he thinks, the urgent fights to correct injustice. A minister’s speech will usually be one of two types – the political or the policy-driven. The former can afford to be lively, although they are less frequent. The latter are often motivated by pragmatism. A minister will use a speech to hurry along ponderous civil servants, to drive a policy through his or her slow-moving department. It is an internal procedure rather than an external flourish.

 (…)

Both writers, [talskrivare Simon] Lancaster and Collins, have few kind things to say about [premiärminister Gordon] Brown’s oratory. It’s ”clause after clause after clause after clause. You never get to the end,” Lancaster says. Collins thinks Brown’s relentless speechmaking style is a product of his political approach: ”He tends to see politics as the art of blocking off options. There will be a bit in the speech that’s designed for you to listen to, a bit in the speech designed for me, a bit for the trade unions, a bit for the middle class, a bit for the working class.” For the sake of the politics, he sacrifices the speech. ”You can’t construct any coherent speech like that . . . they have to have a thread and an argument.”

Brown’s speeches end up being a barrage of lists, facts, achievements, statistics. And announcements. The Prime Minister, says Collins, ”feels naked without announcements”. Instead of an idea, you have an initiative. The speeches are designed less to inspire, more to impress. Another problem lies in the writing, which he does mostly himself, according to insiders. ”Brown writes in the way he speaks,” Collins says, ”so what you end up with is this incredibly gloomy, saturnine script, delivered by this lugubrious man.”

Vad Elmhirts skriver om politiska tal i Storbritannien är erfarenheter som även skulle kunna stå för dagens Sverige.

Read Full Post »

Don Wright den 23 mars 2010.

Read Full Post »

VAL 2010: Språkröret Maria Wetterstrand (MP) är för närvarande ett populärt intervjuobjekt. Senast i raden av intervjuare är det liberala samhällsmagasinet Neo

Ingen skulle komma på tanken att kalla Maria Wetterstrand för broiler. Tanken slår inte heller oss i researchen inför Neos intervju med det miljöpartistiska språkröret. Det är lite konstigt med tanke på att Wetterstrand bara har några månader på praktikplatser utanför politikens värld mellan sin biologexamen 1999 och tjänsten som sakkunnig i riksdagen 2000, och därefter en karriär som språkrör och riksdagsledamot. Sannolikt är det talande för fenomenet Maria Wetterstrand att hon inte, trots objektiva förutsättningar, förknippas med en elak term för politiker med blygsam yrkeserfarenhet.

I intervjun får Vänsterpartiet ta emot den intressantaste politiska kängan från Wetterstrand.

Maria Wetterstrand konstaterar att det inte har varit speciellt svårt att samarbeta med Vänsterpartiet eftersom partiet anslöt sig till de krav på den ekonomiska politiken som gemensamt togs fram av Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Våra erfarenheter av samarbete med Vänsterpartiet är inte att de driver några stora politiska frågor särskilt hårt.

Läs mer: Neo nr 2, 2010.

Read Full Post »

POLITIK: Politisk PR kan inte bli mer basic än valaffischer i en valrörelse. Här nedan är några av de posters som Labour tog fram för valrörelsen 1945.

This poster was ninth in a series designed by Phillip Zec for the Labour Party during the 1945 general election. Zec had been the Daily Mirror cartoonist during the war and was appointed by Labour’s Campaign sub-committee. He designed the poster in 24 hours and, as a Labour supporter, refused to take any payment for his work.

The poster was designed to encourage women to discuss the election and postwar politics with their husbands, fathers and sons still serving in the forces. By voting for the promise of a better postwar Britain, they would help Clement Attlee’s Labour Party to ‘Win the Peace’.

Den mest kända valaffischen är ”V”. Denna affisch bygger på krigsårens slogan ”V for Victory”.

”John Armstrong designed this poster for the 1945 general election campaign. The ‘V’, from the wartime slogan ‘V for Victory’, towers over an idyllic vision of England. The houses look clean and modern, in contrast with slums and bomb-damaged houses that were the reality for many.

This is the most famous of a series 15 of posters produced for the election, and was the only one designed by Armstrong. He refused payment for the poster design, seeing it as his election contribution.

Labours landslide victory in 1945 enabled them to introduce many significant reforms, from nationalising various industries to establishing the National Health Service (NHS).”

Läs mer: På People’s History Museum kan man läsa om respektive affisch och dess bakgrundshistoria.

Read Full Post »

MEDIA: Trots segern med sjukvårdsreformen har president Barack Obamas administration haft stora problem att hantera media. 

Team Obamas briljanta kommunikationsförmåga under presidentvalskampanjen har inte förvandlats till en lika lysande förmåga att kommunicera från Vita huset. 

En intressant analys av problemen kan man läsa i en essay – Non-stop News – av Ken Auletta i tidskriften The New Yorker.

As criticism of the President has escalated, the Administration has at times seemed affronted by the impertinence and the haste of coverage. ”This White House does expect a fairly deferential press”, Jonathan Weisman, the Wall Street Journal’s White House correspondent, said. ”They are fairly thin-skinned. Of course, all White House s are. But in the Bush White House there was an expectation that they would not get a positive press. I suspect that the positive press Obama got in the campaign shaped his perceptions.”

Även Andrew Stephen – ”US Editor” för New Statesman – har skrivit om problemen i Vita huset;

We are witnessing a self-annihilating battle between Obama the Candidate, largely the creation of 55-year-old David Axelrod, the cynical, dream-peddling public relations man from Chicago who is unhappily ensconced as a ”senior adviser” in the White House, and Obama the President, as exemplified by the ruthless and pragmatic [Vita husets chief-of staff Rahm] Emanuel, a Washington insider who also served as a senior adviser in the Clinton administration 17 years ago before becoming a congressman himself (also representing Chi­cago, incidentally).

Read Full Post »

STRATEGI: Det har varit många upprörda kommentarer efter det att justitieminister Beatrice Ask (M) föreslog att misstänkta sexköpare borde få grälla kuvert i brevlådan. Detta skulle vara den moderna varianten av skampålen.

Ingen verkar dra den uppenbara slutsatsen att utspelet ligger helt i linje med moderaternas kampanj att försöka vinna över fler kvinnor för att garantera valsegern i september.

Tidigare har Fredrik Reinfeldt påpekat att om det bara skulle hänga på kvinnorna kommer de Rödgröna att vinna valet som det ser ut idag. Om det å andra sidan hänger bara på männen vinner Alliansen. Alliansen måste med andra ord få fler kvinnor att rösta på Alliansen.

Att Ask har så uppenbart fel och därmed har fått omfattande kritik är därför beside the point. Och även om uttalandet gjordes av misstag kan det med lite spin spela moderaternas strategi i händerna.

Asks utspel har på rekordtid uppnått det man har velat uppnå. Moderaterna har nu etablerat sig som det parti som framstår som tydligast när det gäller att ta kvinnors oro på allvar. 

Vad oroar sig kvinnor ofta för? Man oroar sig bl.a. för att inte kunna gå säkra på stadens gator. Alla kvinnor irriterar sig över att så många våldtäktsmän tycks gå fria på rena teknikaliteter. Ibland verkar det som om kvinnor måste ha med sig ett helt filmteam som dokumenterar övergrepp för att man skall kunna vara säker på att få en fällande dom.

Beatrice Ask är ingen dumbom. Hon viste mycket väl att det skulle bli ett fasligt liv när hon kom med sitt förslag. Som justitieminister viste hon också att man inte kan hänga ut någon som bara är misstänkt för ett brott.

Den moderata partiledningen – inklusive Reinfeldt – har varit väldigt mild i sin kritik. Och när förre socialdemokratiska justitieministern Thomas Bodström (S) nu begär Asks avgång går Socialdemokraterna i fällan.

Medan Bodström talar juridiska teknikaliteter har Ask försökt tala åtgärder mot sexköpare. Landets kvinnor vet mycket väl att man inte kan hänga ut människor bara på rena misstankar men man är också tacksam för att någon vågar ta i lite i debatten och visa känslor.

1- 0 till Moderaterna.

Read Full Post »

POLICY: Hur skulle USA se ut om republikanska partiet fick bestämma? I en artikel i Newsweek har några journalister tittat på partiets ståndpunkter inom sex politiska sakområden. 

Läs mer: ”How the GOP Sees It” av Katie Connolly, Michael Hirsh och Weston Kosova.

Read Full Post »

Older Posts »