Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for mars, 2009

KOMMUNIKATION: Wanja Lundby-Wedin har fått som hon har velat. Och nu har återtåget börjat.

lo_landsorganisationen1

Resultatet av söndagskvällens möte med AMF styrelse är att Lundby-Wedin nu kan fortsätta hävda att hon blev vilseledd i denna pensionsskandal. Revisionsutredningen som presenterades för styrelsen har gett alla råg i ryggen att kunna känna sig kollektivt vilseledda.

Lundby-Wedins mediestrategi handlar nu om att gå på offensiv och få media att rikta rampljuset mot förre vd:n Christer Elmehagen och kraven på att han skall betala tillbaka cirka 20 miljoner kronor.

Den sena presskonferensen klockan 23.30 har gjort det möjligt för Lundby-Wedin och övriga ledamöter att sätta sin bild av händelseförloppet. 

LO radar nu upp allierade som kommunicerar att Lundby-Wedin kan sitta kvar som ordförande. IF Metalls ordförande Stefan Löfven och Stig Larsson från Svenska Elektrikerförbundet har redan uttalat sitt stöd. Fler lär nu komma. Mona Sahlin har redan gjort det samma.

Detta har gett Lundby-Wedin möjlighet att hämta andan när pensionsskandalen går in i nästa fas. Nu skall det utredas hur det kunde komma sig att styrelsen inte kände till vad man tog beslut om.

Det är inte osannolikt att två saker nu talar för Lundby-Wedin. Dels börjar skandalen bli gammal skåpmat för media. Intresset kommer att dala vilket i sin tur ökar möjligheterna för Lundby-Wedin att sitta kvar. Endast ledarsidor och ekonomireportrar kommer framöver att fördjupa sig i händelserna.

Utredningen övergår nu också till att handla om komplicerade teknikaliteter kring vem som sade vad till vem och varför. Detta kan mycket väl få LO-medlemmar att känna att styrelseuppdrag nog är mer invecklat än vad man först antog. 

Det kommer att vara lättare för betraktare att dra slutsatsen att Lundby-Wedin må ha gjort fel rent formellt men att detta kan förlåtas med tanke på att känslan nu har infunnit sig att Elmehagen – rätt eller fel – har försökt smyga med fakta för att få styrelsen att ta vissa olämpliga beslut.

Det är klokt att nu satsa sina pengar på att Wanja Lundby-Wedin sitter kvar. Frågan är bara om Mona Sahlin och Socialdemokraterna kommer att vara alvarligt skadeskjutna av skandalen.

Det är trots allt inte helt osannolikt att Lundby-Wedins närvaro trots allt kommer att tonas ner i kommande valrörelse. Mona och Wanja på samma affischer? Vi får se.

Annonser

Read Full Post »

mona-sahlinSTRATEGI: Utspelen kommer nu slag i slag från Socialdemokraterna.

Samtidigt som partiet vill återinföra förmögenhetsskatten och höja inkomstskatten för dem som tjänar mest går Mona Sahlin idag ut och stödjer LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin.

Fram tills idag har Sahlin försökt hålla sig borta från skandalen kring Lundby-Wedin och de 60 miljoner kronor till AMF Pensions avgående vd som hon var med och beviljade.

Att hon nu stödjer samma Lundby-Wedin kan antingen bero på att hon har förhandstips om att utredningen som har att granska turerna kring styrelsebeslutet indikerar att LO-basen har en rimlig chans att rädda ansiktet.

Antingen detta eller så gör Socialdemokraterna bedömningen att man har mer att vinna på att sluta leden inom arbetarrörelsen än att riskera en ledarstrid inom LO. En sådan strid riskerar ta fokus från kampen om regeringsmakten.

Lundby-Wedin är trots allt inte bara LO-ordförande. Hon är även ledamot i partiets verkställande utskott.

Kanske är det i detta ljus man skall se utspelet om höjda skatter för rika.

Rent spontant kommer budskapet säkert att få ett positivt mottagande inom socialdemokratin. Utspelet ligger i linje med den självbild man har av sig själv som en Robin Hood som tar från de rika och ge till de fattiga för att kunna bygga vidare på det svenska välfärdsbygget i solidarisk anda.

Frågan är bara om man hade kommit till samma slutsats om förslaget hade fått diskuteras lite mer ingående i media och inom partiet. Miljöpartiet har t.ex. redan sågat förslaget.

Mikaela Valtersson, ekonomisk talesman för Miljöpartiet anser att det ”vore dumt att återinföra förmögenhetsskatten”. Miljöpartiet vill inte ta risken att kapital försvinner ut ur landet och speciellt inte under ekonomiska kristider.

Inte heller förslaget från (S) om en särskild fastighetsskatt för villor med taxeringsvärde över 5 miljoner kronor välkomnas av Valtersson. Detta tror Valtersson (S) bara har lanserar av ideologiska snarare än av ekonomiska orsaker.

Så varför lanserar (S) förslag som så uppenbart går emot ett av partierna inom den egna rödgröna alliansen?

Mona Sahlin har kanske insett att läget är så pass alvarligt för partiet att det nu gäller att appellera till kärnväljarna innan man kan börja fundera på att återerövra mitten.

Man är beredda att lämpa mitten öppen för regeringspartierna i utbyte mot att försöka svetsa samman en illa tilltygad socialdemokrati.

I detta arbete behövs LO och Wanja Lundby-Wedin. Man behöver också elda de egna trupperna. Vad kan då vara bättre än skattepolitik som står på traditionell ideologisk grund.

En mer positiv förklaring skulle kunna vara att Socialdemokraterna trots allt känner sig uppmuntrade av de senaste opinionssiffrorna från Synovate.

Även om partiet tappar så är skillnaderna mellan blocken små men stabila. Mona Sahlins alla problem med att kommunicera en sammanhängande politik har trots allt inte inneburet att regeringspartierna skulle vinna om det var val idag.

De Rödgröna får 49,6 procent mot regeringspartiernas 46,0 procent. Miljöpartiet – som hoppades mycket på en allians med (S) och utan Vänsterpartiet – har halkat rejält sedan Lars Ohly välkomnades in i värmen.

Miljöpartiet – som når sina lägsta siffror sedan juni 2006 – går från 6,3 till 5,1 procent. Vänsterpartiet däremot går från 5,6 till 7,0 procent.

Dessa siffror borde vara uppmuntrande för dem som vill se höra vänsterretorik från Socialdemokraterna.

Read Full Post »

lo_landsorganisationenKOMMUNIKATION: Mona Sahlin har legat lågt ända sedan pensionsskandalen kring LO-ordförande Wanja Lundby-Wedin exploderade i media.

Förklaringen är enkel. Lundby-Wedin riskerar att bli en belastning för hela Socialdemokraternas strategi att återta makten 2010.

Hur skall man kunna motivera arbetarrörelsens kärntrupper att slås för en valseger om en av topparna inom socialdemokraternas verkställande utskott – tillika ordförande i det största fackförbundet – inte ens klarar av att leva som man lär.

Något mer demoraliserande för Mona Sahlin får man leta efter.  Men för Vänsterpartiet och Miljöpartiet är det ett gyllende tillfälle att ragga röster bland traditionellt socialdemokratiska väljare. Kannibalismen inom det rödgröna blocket kommer nu att ta sin början.

Dessutom är Lundby-Wedins senkomna halva erkännande av sin skuld i realiteten ett fullständigt erkännande av att hon aldrig var ”grundlurad” som hon först hävdade;

Jag ångrar samtidigt att jag inte efterfrågade det avtal som ersättningskommittén hade träffat angående VDs lön och pensionsvillkor.

Eller som Lena Melin skriver;

Nu anser hon sig inte längre vara dragen vid näsan. Enligt gårdagens skriftliga uttalande anklagar hon sig nu i stället för att ha varit för slapp.

Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen Sven-Erik Österberg har uppenbart fått partiets uppdrag att sända en tydlig signal som gör det möjligt för socialdemokraterna att distansera sig från Lundby-Wedin ifall hennes halva ursäkt inte kommer att räcka;

Det är i alla fall en insikt om att man bör vara noggrannare i styrelsearbetet och det är bra.

Men problemen är inte över för Lundby-Wedin. Medias rapportering att Lundby-Wedins har 24 (!) olika styrelseuppdrag kommer att belysa ytterligare ett problem. 

Det är en föga dold hemlighet att många som sitter med uppdrag i olika styrelser och nämnder – oavsett om det är politiska, fackliga eller näringslivsuppdrag – inte alltid läser sina handlingar inför ett styrelsemöte.

Och de som är minst pålästa har ofta också en tendens att förlita sig på någon annan i styrelsen som ”låter” kunnig och påläst. Den som är lat är lättare att manipulera än den som är påläst och frågvis.

Till detta kommer att Aftonbladet nu rapporterar att Lundby-Wedin kommer att lämna en del av dessa styrelseuppdrag. Men hon lämnar bara uppdrag som inte är arvoderade!

Detta kommer naturligtvis inte att utmåla henne som arbetarklassens förkämpe. Snarare kommer detta att förstärka den nuvarande negativa bilden vid en tidpunkt när Lundby-Wedin är i desperat behov av positiva budskap.

Lundby-Wedin som fackpampen som är lika pengafixerad som näringslivschefer man tidigare kritiserat är knappast vad LO nu behöver. (Efter medias skriverier är det inte omöjligt att någon kommunikationsstrateg i LO borgen har insett att det skulle vara bra krishantering om Lundby-Wedin också gör sig av med några av dessa välavlönade styrelseuppdrag. Fortsättning följer).

Read Full Post »

wanja-lundby-wedinSTRATEGI: Att säga att Wanja Lundby-Wedin har haft hög svansföring när det gäller att kritisera näringslivets bonussystem är att uttrycka sig diplomatiskt.

Frågan är vad man nu kan göra för att rädda LO:s anseende utåt. Det mest rimliga borde vara att Lundby-Wedin helt enkelt avgår. Detta skulle vara det absolut bästa strategin om LO (och socialdemokratin) överhuvudtaget menar allvar med att återta initiativet i den inrikespolitiska debatten.

Om Lundby-Wedin avgår skulle LO och socialdemokratin kunna uppnå en rad – på sikt – positiva effekter;

1) En avgång skulle rensa luften rejält och flytta fokus bort från de LO representanter och socialdemokrater – inte bara Lundby-Wedin – som nu sitter i en rad styrelser som godkänt höga bonusar och löner utan att reservera sig mot besluten.

Att sitta kvar som ordförande innebär i realiteten att Lundby-Wedin blir en ”lame duck” inrikespolitiskt. LO riskerar att tappa all förmåga att kommunicera moralisk upprördhet över hur regeringen ”missköter sig” eller hur näringslivets toppar ”skor sig” under kristider.

2) Att avgå skulle också befria Socialdemokraterna från problemet att behöva gå en balansgång mellan att kritisera excesser inom näringslivet samtidigt som man inte vill kritisera enskilda fackliga representanter och socialdemokrater för deras brist på civilkurage när man inte har reserverar sig mot besluten om astronomiska bonusar.

Eller som en ledare i den av arbetarrörelsen närstående Dagens Arena uttrycker det;

Att socialdemokraterna i detta läge inte har självbevarelsedrift nog att säga att hon [Wanja Lundby-Wedin] har fel, var [socialdemokraternas partisekreterare] Ibrahim Baylans patetiska framträdande i söndags i Agenda i SVT ett bevis på.

3) En avgång skulle vara första steget om LO och socialdemokratin vill kunna återta initiativet i debatten. Efter en avgång skulle man kunna hävda att man nu vill satsa på ”riktiga fackliga representanter” som har både kompetens och de egna medlemmarnas bästa för ögonen.

Dagens Arena igen;

Blev LO-ordförande Wanja Lundby-Wedin grundlurad? Eller stödde hon beslutet att ge AMF Pensions avgående vd en pension på 60 miljoner kronor, väl medveten om vad som gällde? Ingen av förklaringarna är särskilt smickrande för henne. För LO är det en katastrof.

Att LO:s och socialdemokratins representanter måste ha ett genuint fackligt engagemang (och inte bara intresse av att fylla sina egna plånböcker) är en viktig signal som arbetarrörelsen måste sända om man vill kunna återskapa det förtroende som man nu har tappat hos väljare och medlemmar.

Krishanteringen måste börja i den egna organisationen innan man kan förvänta sig förståelse ute i landet.

4) En avgång skulle också vara en befrielse för Mona Sahlin. Så länge som Lundby-Wedin sitter kvar i partistyrelsen kommer hon att vara som elefanten i rummet som ingen vill kännas vid. 

Hur skall Sahlin kunna gå på offensiv mot regeringens påstådda fel och brister om partiet inte ens klarar av göra rent framför sin egen dörr?

Frågan är naturligtvis om LO och Socialdemokraterna orkar göra sig av med Lundby-Wedin. Om man skall utgå ifrån Ibrahim Baylans agerande i Agenda så handlar strategin snarare om att försöka rädda henne kvar. (Ur ren kommunikationssynvinkel gjorde dock Baylan bra ifrån sig med tanke på det omöjliga budskapet han hade att förmedla.)

Samordnat eller ej. Det är uppenbart att LO och Socialdemokraterna nu försöker sig på en tvådelad strategi för att försöka rädda ansiktet utåt.

Medan Socialdemokraterna försöker att inte kritisera ”enskilda” representanter från arbetarrörelsen (utan bara bonussystemen generellt) satsar LO på att låta Lundby-Wedin distansera sig från specifika styrelsebeslut.

Genom att ”känna sig grundlurad” och kräva en ”rättslig utredning” vill Lundby-Wedin rikta sin upprördhet mot att AMF:s tidigare vd Christer Elmehagens har flyttat eget kapital från AMF:s pensionsförsäkring inför ett väntat återtåg på grund av börsraset.

Lundby-Wedin citeras i Sydsvenskan idag;

Jag blir upprörd när jag ser hur mycket han har fått. Styrelsen har nu beslutat att skyndsamt utreda hur beslutet kring detta har fattats och om Christer Elmehagens flytt av det egna kapitalet varit förenligt med bolagets etiska riktlinjer.

Frågan är om det räcker att bara gå till attack mot en aspekt av problemet.

Att Wanja Lundby-Wedin inte tidigare har motsatt sig att två direktörer i AMF Pension och AFA Försäkring har beviljats pensionsavtal som kostat bolagen cirka 98 miljarder kronor ökar knappast hennes trovärdighet.

Read Full Post »

leonid-chernovetskiyKIEV: Kievs borgmästare Leonid Chernovetskiy jagar röster på ett lite annorlunda sätt. Förra veckan släppte han en CD med sina ”greatest hits”.

Enligt The Guardian innehåller denna CD;

[C]over versions of popular ballads from the Soviet Union in the 1980s, as well as schmaltzy duets with his wife.

Chernovetskiy måste vara den förste borgmästare (och kanske politiker överhuvudtaget) som försöker sjunga till sig röster. Kanske ett kampanjverktyg värt att prova även för svenska politiker?

Chernovetskiy’s rallies (…) have grown used to their mayor bursting into song (…) The mayor modestly describes his songs as ”heartbreaking”. He has even compared himself with the Soviet era singer Vladimir Vysotsky, whose Moscow grave is still a popular pilgrimage site – and whose work he has ripped off.

Förra veckan krävde en grupp ledamöter i Ukrainas parlament att Chernovetskiy skulle undersökas för sinnessjukdom.

Det är kanske inte primärt detta ständiga sjungande som har fått dessa politiker att agera. Chernovetskiy har också väckt uppmärksamhet när han föreslog att det skulle vara inträdesavgift till kyrkogårdar. Sen har också borgmästaren avskedat chefen för Kievs zoo eftersom han inte hade lyckats skaffa en ”fru” till en av elefanterna.

Som motdrag har Chernovetskiy visat upp sig i åtsittande badbyxor på Kievs Dynamo Stadium under onsdagen. Där simmade den 60 årige borgmästaren i basängen, sprang 400 meter och gjorde 15 armhävningar för att bevisa att han är i både fysisk och psykisk topptrim.

Mångmiljonären och förre detta affärsmannen Chernovetskiy har varit borgmästare sedan 2006 och är speciellt populär hos de fattiga och hemlösa som verkar uppskatta hans ovanliga still.

Read Full Post »

sahlin-bergstrom-reinfeldtDEBATT: I K-G Bergströms sista Rakt på med K-G Bergström fick politikens huvudkombattanter Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin möjlighet att återigen ta pulsen på varandra i en partiledardebatt.

Det är uppenbart att mest stod på spel för för Sahlin. För Reinfeldt räckte det med att se till att inte göra några grövre fel för att kunna leverera en acceptabel insats inför tv-tittarna.

Mona Sahlin däremot har en tung uppförsbacke efter mycket intern kritik och snabbt försämrade opinionssiffror. Speciellt hanteringen av alliansbyggandet med Vänsterpartiet har satt sina spår.

I partiledardebatten levererade Sahlin bättre mot Reinfeldt än vad tidigare har varit fallet. Men det var trots allt Reinfeldt som framstod som mest ”statsmannamässig”.

Mona Sahlin borde tänka på att hennes aggressivitet allt som oftast inte gör sig i tv-rutan. Speciellt inte i ett möte med en Reinfeldt som alltid verkar ha full kontroll på sina känslor och alltid framstår som lugnet personifierad.

Sahlins aggressivitet har alltid en underton av irritation över att motståndaren kan ha mage att inte hålla med om den socialdemokratiska problembilden. 

Det är knappast heller en framgångsrik väg att anklaga en politisk motståndare för att ljuga vilket skede i kvällens debatt. Detta går möjligtvis hem bland kärnväljare men knappast hos väljare som söker klargörande och vill höra argumenten.

Strategin från de två partiledarna var tydlig i tv-debatten.

Fredrik Reinfeldt ville sätta bilden av en statsminister som leder en regering som tar ansvar för landets ekonomi. Detta i kontrast till Mona Sahlin och de Rödgröna som hela tiden vill att staten skall spendera mer på alla utgiftsområden utan att tala om hur detta skall finansieras. Mona Sahlin vill ”frysa” dagens jobb men har ingen politik för hur man skall kunna skapa nya. 

”Vi driver en ansvarsfull ekonomisk politik medan Mona Sahlin är oansvarig med statens och skattebetalarnas medel”, skulle kunna vara en sammanfattning av Fredrik Reinfeldts inlägg.  

För Mona Sahlin var det viktigt att visa på att regeringen är passiv och har gjort alldeles för lite för att rädda de jobb som försvunnit – eller riskerar att försvinna – på grund av krisen. 

”Vi socialdemokrater vill att staten skall använda sina ekonomiska resurser i ett aktivt jobbskapande medan regeringen är oansvarig som sänker skatter vilket ger mindre kvar i statens skattekista”, är Mona Sahlins mantra för att måla upp en regering som är oansvarig i kristider.

Det borde vara en effektiv taktik för allianspartierna att tala om Mona Sahlin som ”slarvig” med statens medel med tanke på Sahlins tidigare slarv med statens kontokort.

Detta var trots allt en viktig anledning till att många inom Socialdemokraterna inte ville se Sahlin som partiledare.

Frågan är också om Mona Sahlins utbudspolitik är en speciellt effektiv strategi om partiet vill kunna återta positionen som Sveriges naturliga regeringsparti.

Risken är uppenbart att man riskerar att istället måla in sig i vänsterfållan om man framstår som mer allierad med Lars Ohlys ekonomiska politik än med Göran Perssons ordning-och-reda-i-statsfinanserna politik.

Sammafattningsvis kan sägas att Reinfeldt vann på sin statsmannamässiga framtoning och sitt budskap om att man är ansvarstagande och är försiktig med statens finanser och skattebetalarnas pengar. 

Mona Sahlin å sin sida gjorde bättre ifrån sig än i tidigare debatter med Fredrik Reinfeldt. Socialdemokraternas anhängare var säkert nöjda med hennes insats. Men trots detta framstår Sahlin fortfarande inte som självklar på statsminister posten som Reinfeldt.

Socialdemokraterna har fortfarande en lång väg kvar att vandra innan man kan gå i mål på valdagen 2010.

Read Full Post »

annonsPLATSANNONSER: Ett nytt modeord har dykt upp i platsannonserna. Sydsvenskan har upptäckt att alla arbetsgivare söker ”flexibla” medarbetare oavsett om det är direktörer eller lokalvårdare man behöver rekrytera.

Vem kunde ana att ingen arbetsgivare vill ha ”oengagerade” eller ”rigida” anställda? 

Enligt Maria Tullberg, psykolog och doktor i företagsekonomi, är det inte bara positivt med flexibla anställda eftersom det kan gå ut över det sociala samspelet på arbetsplatsen.

Vid ständiga byten av miljö och arbetskamrater blir det svårt att skapa arbetsgrupper som är sammansvetsade. Detta kan då i sin tur leda till mindre effektivitet och drabba verksamhetens resultat.

Måns Svensson, studierektor vid arbetsmiljöhögskolan på Lunds universitet, konstaterar;

Det går mode i att använda begrepp. Alla har nog inte analyserat vad de själva menar med en flexibel medarbetare.

Frågan är om inte ordet ”flexibel” fyller samma funktion som alla de lämplighetstester som jobbsökande många gånger måste genomgå vid anställningsintervjuer.

Dessa har visat sig inte alltid vara speciellt relevanta för att fånga in de personer som arbetsgivaren söker. Man prickar lika många gånger fel som man prickar rätt när man använde dessa tester. 

Men arbetsgivaren kan åtminstone för sig själv alltid hävda att man gjorde vad man rimligtvis kan begära genom att använda dessa tester. Speciellt viktigt om man nu trots allt ändå skulle råka göra en felrekrytering.

”Flexibel” blir då ett av de ord man helt enkelt måste trycka in i sin platsannons. ”För säkerhets skull”.

Read Full Post »

Older Posts »