Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for april, 2012

POLITIK | Socialdemokraterna har längre sett ut som Napoleon efter det ryska fälttåget. Men nu har Stefan Löfven börjat skruva upp tempot.

Sakta men säkert har man nu börjat samlat ihop resterna för att kunna presentera sin politik. Men allt har inte kommit på en gång. Istället har man valt att släppa små nyheter både här och där i media under en längre tid.

Detta antagligen för att Löfven har behövt tid att tänka igenom vad som måste göras. Men också för att vänja partiet vid obekväma ståndpunkter.

”Ni journalister skulle helst vilja att jag kommenterade allt, men jag tänker bara göra det när jag har något att säga.” Stefan Löfvens, och hans pressekreterare Erik Nises, mediestrategi är en del av partiledarbygget.

skriver Lena Hennel i Svenska Dagbladet.

Ex-ministern Berit Andnor ledde valberedningen som föreslog Håkan Juholt som ny partiledare efter Mona Sahlin. Efteråt måste hon ha tagit sig för pannan många gånger, åtminstone om hon var något så när uppdaterad med den statsvetenskapliga forskningen. Är hon det inte, så borde hon ha läst på.

Valforskarna i Göteborg mäter nämligen inför varje val hur statsministerkandidaterna matchar varandra. Kriterierna handlar om jordnära saker:

Hur pålitlig, inspirerande, kunnig och sympatisk är partiledaren? Finns förmågan att prata så att folk förstår och kunskapen om hur ”vanligt” folk har det? Hur stark ledare är man? Pålitlighet väger tyngst, enligt forskarna.

[…]

När sedan Stefan Löfven kliver upp på scenen möts han av partivännernas applåder.

– Sådant här är lite svårt för en svetsare att hantera, säger han med en publikfriare som det inte är sista gången han kör.

Men talet tas emot utan att väcka något riktigt jubel. Kanske har det att göra med det där som vännerna i Ö-vik var inne på: Löfven slår fast att det är målet som är det viktiga.

– Vi får aldrig bli nostalgiska, säger han.

Socialdemokrater som drömmer om slopat jobbskatteavdrag får fortsätta att drömma. Stefan Löfven lovar inga återställare, en besk medicin som än så länge accepteras i alla S-led. Baksmällan efter den förre partiledaren måste botas.

Bild: Uppslag från Svenska Dagbladet den 29 april 2012.

Read Full Post »

 USA | Det var bara en fråga om när. Och nu har Barack Obama börjat använda elimineringen av Osama bin Laden i attackerna mot Mitt Romney.

När president Obama tog beslutet att slå till mot Osama bin Ladens hem i Pakistan visade han på handlingskraft.

När han lyckades eliminera bin Laden hade han skaffat sig det bästa trumfkort han kunde önska sig i en presidentvalskampanj.

Och nu ifrågasätter Obama om Romney har förmågan att fatta rätt beslut i pressade situationer.

The Commander-in-Chief gets one chance to make the right decision.

Detta är politisk jiujitsu. Ofta är det republikaner som kritiserar demokrater för att vara svaga och opålitliga i säkerhetspolitiska frågor.

Detta är negative campaigning när det är som bäst. Hur skall Romney kunna bevisa att han skulle ha fattat samma beslut i motsvarande situation?

Read Full Post »

STRATEGI | Med ordning och reda och sunt förnuft skall Stefan Löfven besegra Moderaterna och ta hem valsegern.

Löfven låter lite som en gråsosse när han intervjuas. Och som strategi kan det knappast bli mer lämpligt för Socialdemokraterna.

Efter år av förvirrad politisk retorik under Mona Sahlin och Håkan Juholt har Löfven tydligen gått tillbaka till ett koncept som traditionellt har vunnit både kärnväljare och val.

Det är åtminstone den bild man får av honom när Maria Sköld intervjuade i Göteborgs-Posten.

Du har redan gjort ett par utspel om att ställa mer krav. Vad menar du med det?

– Det finns ett delat ansvar mellan det vi kan göra gemensamt och individens eget ansvar. Vi gör ju inte som regeringen och privatiserar arbetslösheten och säger att ”det här får du lösa själv”. Men då har vi också rätt att ställa krav på att du skaffar dig en utbildning som gör att du höjer din anställningsbarhet, för vi vet att annars har man mycket svårare att få ett jobb.

Vill du ha en bortre parentes i a-kassan?

– Ja, vi har just nu 300 dagar och vi har inget skarpt förslag om att förlänga det. Men däremot är vi mycket noga med att påpeka behovet av tidiga åtgärder och om de 300 dagarna tar slut måste du få hjälp till något annat.

[…]

Ni vill att alla ska läsa in gymnasiet och att alla linjer ska vara treåriga och högskoleförberedande. Men kommer det inte alltid finnas unga som inte klarar av det?

– Jamen börjar man i det, då har man direkt börjat sänka ambitionerna, som den här regeringen gör nu. Men när jag som IF Metalls ordförande mötte våra motparter så säger de att kraven kommer att höjas successivt. Gymnasieutbildningar som inte är högskoleförberedande nyttar ingenting till. Jag tror däremot att vi behöver utveckla utbildningarna så att flera kommer att klara sig igenom dem.

Bild: Både framsidan ovan och intervjun är från Göteborgs-Posten den 28 april 2012.

Read Full Post »

LONDON | Valkampanjen i London är i full gång. Striden står mellan nuvarande borgmästaren Boris Johnson och utmanaren Ken Livingstone.

Till skillnad från så många andra valkampanjer i Storbritannien (eller i Sverige) står striden mellan två ideologiskt tydliga alternativ. Här handlar det inte bara om att trängas i mitten.

Johnson, mannen med frisyren endast en mor kan älska, är betydligt tydligare i sin konservatism (eller snarare libertarianism) än premiärminister David Cameron. Och Ken Livingston tillhör vänstern inom Labour.

Jemima Khan intervjuade de två kandidaterna för New Statesman.  Här ett utdrag från intervjun med Johnson:

“My kind of Toryism,” he continues, ”is about allowing people to get on and do what they are capable of doing, liberating talent and allowing people to prosper and flourish. What I find maddening about the left and socialists generally is that they are all about trying to restrain people and keep them in their boxes.

“Conservative politics, properly done, is a massive liberating force. The wealth gap in this country hugely opened up under Labour and social mobility froze in the last 20 years. It was during that epoch of Blair and Livingstone and the whole boom in credit that things started to go wrong for this country, and what they forgot about was what was really happening to the bottom 20 per cent.

[…]

“I’ll tell you what makes me angry – lefty crap,” he thunders in response. Like? ”Well, like spending £20,000 on a dinner at the Dorchester for Sinn Fein!” Take that, Ken.

[…]

“I am the guy who has concentrated on spending their [the taxpayers’] money where it really counts for Londoners,” he says. ”I haven’t been so arrogant as to squander it on things that would bring no benefit to the people of this city at all, like flying off to bloody Havana and shacking up with Fidel Castro for a while. What is the point of that; how does that help Londoners? Show me the jobs that brought to London. The difference between him and me is that he used huge sums of taxpayers’ money for his own self-publicity – he spent £12m on a freesheet he used to shove through people’s letter boxes, proclaiming his achievements.”

[…]

“I think it is the big things that I am proud of: reducing the cost of London government and focusing the money where it matters. From that flows everything else – delivering the best car scheme in the world, cutting people’s council tax, giving them a 24-hour Freedom Pass.

“We’ve greatly reduced crime, and it hasn’t been easy because it has been a tough period to be mayor. We have still got crime down by 10 per cent; the murder rate is down by about 25 per cent, and you can’t fudge that – so, great credit to the Met and to law enforcement generally. Bus crime is massively down, by 30 per cent; people were getting really hassled on the Tube. We have got a 40 per cent reduction in delays in my four years compared to the previous four years. I am proud of this.”

Läs mer: ”The world is run by monsters” är Khans intervju med Livingstone. Se även ”Ken vs Boris: my verdict”, Boris: quick-fire questions” och “Ken: quick-fire questions”. (Tidskriftsomslaget och alla artiklar är från New Statesman den 13 februari 2012.)

Read Full Post »

FÖRNYELSE | Vissa nyheter framstår som självklara även om de kommer som en överraskning.

Ett exempel är att Sofia Arkelsten (M) tvingats avgå med omedelbar verkan som partisekreterare.

Strategin blir nu att göra ”Nya Moderaterna” ännu nyare. Fast med tydligare fokus på att bli en kampanjorganisation som levererar resultat i form av bättre opinionssiffror.

Rent teoretiskt kan man förnya och förbättra en produkt i det oändliga. Men politik är en förtroendebransch. För många förändringar skapar osäkerhet hos väljarna om det finns något som är heligt i Moderaterna.

Arkelstens ”affärer” och bristande politisk fingertoppskänsla var säkert bidragande orsak till Fredrik Reinfeldts beslut.

Hennes sista insats var att staka ut en ny linje när det gäller de hemliga partibidragen till partiet. Förslaget fick dock kritik även på liberala ledarsidor.

Men varför blev det plötsligt så brått att bli av med Arkelsten? Det finns åtminstone två svar på den frågan förutom ovan nämnda.

1) Som statsminister har Reinfeldt lidit av ett Göran Persson-komplex. Persson ville nämligen alltid överaska när han skulle tillsätta nytt folk.  

När Reinfeldt har försökt göra det samma har han alltid floppat. Arkelsten fick därför, efter bara 18 månader, göra Maria Borelius och Cecilia Stegö Chilò sällskap som exempel på misslyckade rekryteringar.

Men varför Reinfeldt tror att Arkelsten kommer att bli en bättre ordförande för riksdagens utrikesutskott än som partisekreterare är svårt att förstå. Hon har noll erfarenhet området.

Kanske räknar Reinfeldt med att Carl Bildt kommer att vara hennes överrock. På så sätt kan hon inte ställa till med någon skada.

Utnämningen visar möjligtvis också hur uddlöst det löpande arbetet i riksdagen har blivit. Regeringar – oavsett partifärga – har blivit alltmer ointresserade av det löpande arbetet i riksdagen.

Lägg sedan till att det nästan har blivit en del av nya Moderaternas image att inte intressera sig för vissa frågor. Det har blivit ett sätt att signalera att partiet har förändrats.

På samma sätt var Arkelstens intresse för miljöfrågor anledningen till hennes utnämning till partisekreterare. Att vara grön är mycket mer ”nya Moderaterna” än att prata hårda frågor som försvar eller utrikespolitik.

2) Det drastiska beslutet att ersätta Arkelsten med Kent Persson visar att Reinfeldt har tagits på sängen av partiets dåliga siffror.

Återigen verkar Göran Persson spöka. Tydligen har man trott att Persson var parentesen medan Mona Sahlin och Håkan Juholt var normaltillståndet.

Så länge de egna siffrorna steg och Socialdemokraternas dalade kunde man fortsätta inbilla sig att allt som behövdes var att tillsätta nya arbetsgrupper som t.ex. ”Hälsosammare Sverige” och ”Föregångsland för klimat och hållbarhet” för att man skulle garanteras fortsatta framgångar.

Men det räckte med att Socialdemokraterna fick en trovärdig partiledare för att bräckligheten i varumärket ”nya Moderaterna” skulle visa sig.

Moderaterna hade säkert kunnat leva med ett tapp i opinionen om Alliansen hade fortsatt vara större än de rödgröna. Så är inte längre fallet.

Och då kan man inte bara sorglöst lunka på som vanligt. Man behöver nu en rejäl uppstramning av partiarbetet om man skall lyckas vinna valet.

Nya Moderaterna kommer nu att bli ännu nyare fast med bättre partidisciplin. Politiker och partiapparat kommer att tvingas börja jobba för bättre opinionssiffror.

Read Full Post »

KINA | Ett dygn kan vara en evighet i politiken. Tänk då vad som kan hända på lite mer än 48 timmar.

I sin kolumn Analys i Sydsvenskan skriver Erik Magnusson om näringsminister Annie Lööf.

I lördags antydde hon att Sverige mycket väl kan sälja vapen till Kina, i söndags tog hon tillbaka allt hon sagt, igår morse lovade hon att ställa tydligare demokratikrav vid vapen­export, igår eftermiddag välkomnade hon Kinas premiärminister Wen Jiabao till Sverige.

Som Homer Simpson skulle ha sagt: “It’s funny ‘cause it’s true!”

Read Full Post »

FINANSER | Magdalena Andersson (S) kommer att få leva med att kallas ”högerkandidaten”.

Och sällan har vi också sett en icke-partiledare utmålas så tydligt som ”utmanare”.

Mycket av detta beror på medielogiken. Men det handlar också om att finansminister Anders Borg (M) är en av de få stjärnorna i regeringen.

Det har länge funnits en trötthet i media över att oppositionen, och då speciellt Socialdemokraterna,  inte orkat utmana regeringen. Och så dyker Stefan Löfven och Andersson upp. Och då blir det plötsligt match igen!

När Birgitta Forsberg intervjuade Anderson i Affärsvärlden var det dock inte mycket som skilde utmanaren från Borg.

Det mesta handlar fortfarande om hur det sägs snarare än om vad som sägs rent konkret.

Hon vill riva upp de lägre arbetsgivaravgifterna för ungdomar och den lägre krogmomsen eftersom hon tvivlar på att de påverkar sysselsättningen.

Om man tittar på ungdomarna är 20 procent arbetslösa och 80 procent har jobb. Regeringen har smetat ut arbetsgivaravgifterna även på dem som redan har jobb i stället för att satsa på de 20 procent som är arbetslösa.

Men när det gäller att skapa jobb har Andersson inte mycket mer att komma med än alla andra. Svaret är som för så många andra att man skall ge förutsättningar för tillväxt.

Den enda ideologiska skillnad som Forsberg upptäcker mellan Andersson och Borg är kring försäljningen av delar av halvstatliga Svensk Bilprovning (en fråga som inte ens har varit på Borgs bord).

Det är en uppenbar risk för att bolagen konkurrerar med annat än bra service.

Detta är knappast den kioskvältare som kommer att elda massorna i en valrörelse.

Bild: Tidskrifstomslag och intervju från Affärsvärlden nr 13, 2012.

Read Full Post »

ORD | ”[F]ör att bli större måste vi bli tydigare”, säger Annie Lööf (C) i en intervju.

”Det är viktigt att skapa en klarhet i politiken och att tydliggöra vad som skiljer Centerpartiet från andra partier”, heter det i en annan.

Och så låter det ofta när näringsministern intervjuas. Hon framhäver gärna att partiet jobbar med ett nytt idéprogram och en vassare kommunikationsstrategi.

Men världen står inte stilla medan man väntar på att detta skall komma på plats. Kommunicerar man inte, finns man inte. Det är den enkla regeln inom politiken.

Men det är aldrig lätt att kommunicera när man inte har något att säga. Risken är då stor att det bara blir förvirrat.

Det senaste exemplet på detta är näringsminister Annie Lööf och frågan om svensk vapenexport.

Jag tror att det är väldigt svårt att ställa upp ett strikt diktatur- eller demokratikrav i vapenexportlagstiftningen.

Det är väldigt svårt att göra den definitionen. Vad är Kina, till exempel? Hur definierar vi Kina som land? Och vad får det för konsekvenser för exporten för övrigt?

När Tomas Ramberg ställer den logiska följdfrågan under Ekots lördagsintervju om Lööf därmed också öppnar upp för vapenexport till kommunistdiktaturen Kina blir svaret:   

Sverige ska exportera till dom länder som vi har samarbete med och samförståndsavtal med så länge den lagstiftning vi har respekteras.

Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap, säger till Dagens Nyheter apropå detta märkliga resonemang.

Om den intervjuade har en god form i opinionen och betraktas som företroendefull blir den väldigt lätt förlåten för grodor, men har man redan problem kan man hamna i ett negativt läge.

Och ett mer ”negativt läge” än Centerpartiets får man leta efter.  

Bild: Läs om denna och andra kinesiska propaganda affischer på Chinese Posters.

Read Full Post »

Socker, grädde, nötter och mandelflarn.

Och så sist men inte minst en liten ros av marsipan.

Smörkräm, krikon, snabbkräm och gott gelé.

Frasses deg och en flaska saft och så en liten klick med sylt.

Övrigt: ”Tårtan” skapades av Carl Johan De Geer och Håkan Alexandersson. Premiär i SVT 1973. Läs om deras skrattfria humor”.

Read Full Post »

FÖRNYELSE | Alla partier säger sig vilja gå utanför den egna organisationen för att fånga upp nya idéer och människors politiska engagemang.

Vi har hört det förut. Ofta handlar det mer om att legitimera redan fastslagna ståndpunkter än att tänka nytt.

Men kanske – med betoning på ”kanske” – går Miljöpartiets arbete lite djupare.

Det handlar inte bara om att man har satt som mål att inför valet 2014 ha haft kontakt med 250 000 vanliga svenskar. Antalet i sig är ganska ointressant.

Om man pratar med 250 personer eller 250 000 spelar ingen större roll om man inte också är beredd att göra några smärtsamma förändringar av sin politik.

Nej, vad som verkligen är intressant är att Miljöpartiet har bett författaren och skribenten Ulrika Kärnborg skriva ihop de politiska idéerna till ett nytt partiprogram.

Kärnborg sympatiserar med partiets grundvärderingar men har tidigare också varit ledarskribent på Expressen och skrivit för Dagens Nyheter. Sedan 2010 skriver hon för Aftonbladet.

Detta är ett spännande nytt sätt att arbeta.

”Ett bra partiprogram ska vara tydligt och klart så att man direkt ser vad partiet står för, men det ska också vara poetiskt utan att vara flummigt. Det ska språkligt tillföra någonting och det är därför jag ska skriva det här, så att det blir visionärt även i språket”, säger Ulrika Kärnborg till Riksdag & Departement.

”Förhoppningsvis blir det ett bra partiprogram som är roligt att läsa, men det är partiet som får stå för ideologin.”

Madeleine Rinman, Riksdag & Departement, skriver:

Miljöpartiet har under ett år frågat, lyssnat och sökt efter inspiration till sitt nya partiprogram. Människor, företag och organisationer runtom i Sverige har fått bidra med idéer.

[…]

Miljöpartiet har använt sig av sociala medier under idéarbetet. Utgångspunkten har varit en blogg med tematVilket Sverige vill du ha 2025”. En arbetsgrupp under ledning av riksdagsledamot Yvonne Ruwaida har arbetat med att ta fram underlaget till partiprogrammet. Gästskribenter har också fått bidra med inlägg på bloggen.

Partiet har uppenbart gått inför arbetet.

Trots detta är det långt kvar till målet 250 000 personer. Vilket Yvonne Ruwaida också erkänner indirekt partiprogrambloggen.

Partiprogramsgruppen och lokalavdelningar har lyssnat på idéer från människor, företag och organisationer på över 120 möten över hela landet. 250 samhällsaktörer har bidragit med idéer här på partiprogramsbloggen och genom rundabordssamtal. Närmare 5000 har gett sin input i två enkäter.

Men hur många som verkligen har deltagit är mindre viktigt. Det är innehållet – och om man verkligen har låtit sig påverkas – som är det viktiga.

Som det ser ut nu har Miljöpartiet det klart intressantaste förnyelsearbetet bland partierna. Det skall bli intressant att få läsa slutresultatet. Första utkastet skall vara klart den 20 september.

Läs mer: En intervju med Ulrika Kärnborg finns på pariprogramsbloggen.

Read Full Post »

Older Posts »