Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for november, 2011

MITT ROMNEYS andra reklamfilm för tv är en traditionell och småtrist historia. Den saknar dramatiken från de videos som tidigare gjorts för nätet.

Syftet här är att presentera sig själv och de politiska huvudpunkterna för New Hampshires väljare. Inga attacker på Barack Obama den här gången.

I spent my life in the private sector. I’ve competed with companies around the world. I’ve learned something about how it is that economies grow. We’re not going to balance the budget just by pretending that all they have to do is take out the waste. We’re going to have to cut spending.

Read Full Post »

I EN sammanvägning av fem opinionsinstituts mätningar – poll of polls – hamnar Socialdemokraterna på 26,4 procent. Sämre än efter senaste valförlusten.

Siffrorna i Svensk väljarbarometer, som sammanställs av Novus, visar en minskning med 2,7 procent sedan förra månadens mätning.

”Juholtaffären och höstens turbulens har kostat Socialdemokraterna ungefär sex procentenheter. Vad som är effekter av Juholtaffären och vad som är effekter av dess efterspel återstår att försöka isolera”, säger professor Henrik Ekengren Oscarsson på sin blogg.

Siffrorna betyder i realiteten att partiet nu är nere bland sina kärnväljare. Och även här tappar man.

Det är innebörden av en annan undersökning som tagits fram av Skop.

Den visar att 48 procent av de socialdemokratiska sympatisörerna anser att Fredrik Reinfeldt (M) är skickligare än Håkan Juholt (S).

Socialdemokraternas väljare sänder partiet ett mycket tydlig budskap av missnöje. Frågan är bara om partiet kommer att dra några nya politiska slutsatser av detta.

Den socialdemokratiske professorn i statsvetenskap, Ulf Bjereld, säger så här:

Det saknas en samhällsanalys av det samhälle som växer fram bortom industrisamhället, som skulle göra Socialdemokraterna till ett modernare parti med förmåga att utforma politiska förslag som visade en tydlig riktning vänsterut, men som samtidigt kunde attrahera stora delar av den svenska väljarkåren.

Read Full Post »

NÖJESGUIDEN är kanske inte första publikation man vänder sig till för att få information om politik.

Oavsett detta är det intressant med ett temanummer (nr 10, 2011) om Sverigedemokraterna.

Även om författarna lyckas spänna över ett brett fält är artiklarna – med några få undantag – förutsägbart likartade i sina slutsatser. Och det är kanske hela poängen.

Nöjesguiden har trots allt ingen skyldighet att vara balanserad och neutral. Men känslan blir ändå att en god idé har förfelats.

Ibland bli förutsägbarheten direkt komisk. Redan på ledarsidan sätter chefredaktören Margret Atladottir och redaktionschef Amat Levin tonen.

Det har gått ett år sedan Sverigedemokraterna valdes in i riksdagen och vi kan redan urskilja ett förändrat samhällsklimat. Att DN har gått från att beskriva partiet som rasistiskt till att prata om det som invandringskritiskt är bara ett av många tecken. Och att bombarjackor och kängor numera bärs av hipsters istället för sieg heilande skinheads, vittnar egentligen bara om att rasismen har blivit mer rumsren.

Att Dagens Nyheter skulle ha blivit softare i sina analyser om Sverigedemokraterna bekräfts knappst av den som kontinuerligt läser tidníngen.

Och det är direkt löjligt att hävda att fåniga modetrender skulle vara några som helst bevis för att Sverigedemokraterna har lyckats förändra samhällsklimatet.

Betyder det i så fall att samhällsklimatet återigen har genomgått en förändring den dag kidsen hänger på en ny trend och slutat bära dessa jackor och kängor? Oh, please.

I ingressen till en artikel av Sandra Nelson, tv-redaktör på Nöjesguiden, står följande:

Ett vanligt mem från Sverigedemokraterna är att något har gått ”för långt”. Flyktingmottagningen har gått ”för långt” för att Sverige tar emot för många flyktingar. Även jämställdhetsarbetet har gått ”för långt”.

Detta är i stort sett korrekt. Men vad Nöjesguiden inte verkar inse är att alla dessa artiklar om Sverigedemokraterna också är ett ”mem”.

Vi måste väcka den slumrande allmänheten som ännu inte insett hotet från Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna inflytande har fått de andra partierna att anpassa sig till partiets rasistiska politik.

Vad man glömmer är att Sverigedemokraterna inte har lyckats påverka invandrings- och integrationspolitiken överhuvudtaget. Den fråga som hela partiets existensberättigande vilar på.

Partiet har inte ens lyckats utnyttja Socialdemokraterna enorma väljartapp i opinionen. (Socialdemokraterna och Moderaterna är de två partier som tappade mest till Sverigedemokraterna i valet.)

Vad man också glömmer är att opinionssiffrorna har legat kring 5-6 procent under hela mandatperioden. Vilket i sin tur innebär att 95 procent av svenska folket fortfarande är ointresserade av partiet.

Man glömmer också att de övriga sju riksdagspartierna – som representerar dessa nittiofem procenten – inte har ändrat sin politik överhuvudtaget p.g.a. av partiet. Snarare tvärt om.

Men ett men är ett mem. Varför fördjupa analysen när det är mycket lättare att bara flyta med och få bekräftelse?

Övrigt: Omslaget ovan är temanumret nr 10, 2011.

Read Full Post »

VERONICA PALM, suppleant i Socialdemokraternas verkställande utskott, uppmanar partimedlemmar att sluta med anonyma och ”tendentiösa angrepp” på Håkan Juholt i media.

Men Juholts problem har på senare tid inte varit anonyma angrepp utan snarare att ledande politiker och personligheter har distanserat sig.

Först var det partistyrelseledamoten Anders Johansson som sågade Juholts insats i Ekots lördagsintervju.

Sedan ville Thomas Östros, tidigare minister och ekonomiskpolitisk talesperson, i SVT:s Agenda inte svara på om han hade förtroende för Juholt.

Och i tidskriften Novell kallade Mona Sahlin – ”utan att nämna några namn”  – Juholt för en ”gamängpolitiker”.

Om du sätter ordet slarver på en kvinna, så är det mycket värre än om du sätter ordet slarver på en »gamängpolitiker«, utan att nämna några namn.  

[…]

Sitter Juholt kvar till nästa val?

–Den frågan passar jag. Jag hoppas att partiet tar sig igenom det här, tre år är en livstid i politiken. Sedan får vi se om det dyker upp fler saker. Man har ju mindre och mindre fallhöjd för varje affär.

Och skall man tro Veronica Palm har Socialdemokraterna dessutom ett helt eget litet integrationsproblem att hantera.

Jag tror inte [Juholt] har många fiender, men däremot tillhör han inte det gamla gänget. Partikongressen valde att välja partiordförande som kom lite utifrån. Det gör skillnad. Han har en annan bakgrund helt enkelt.

Ett parti som vill framstå som inkluderande och öppet men inte ens klarar av att välkomna en vit medelålders man med mustasch har uppenbart stora problem.

Read Full Post »

LOUIS HEREN var en legendarisk reporter på The Times. Under sin livstid var han bl.a. urikeskorrespondent och deputy editor på morgontidningen.

Nedanstående visdom har både journalister och väljare nytta av att lägga på minnet.

”When a politician tells you something in confidence, always ask yourself Why is this lying bastard lying to me?”

Read Full Post »

MITT ROMNEY har skrivit ett öppet brev till president Barack Obama i samband med sitt första köp av tv-reklam.

Han kallar presidentens ekonomiska politik för ett ”misslyckande”. Reklamen började visas i New Hampshire samma dag som Obama anlände till delstaten.

I brevet förtydligar han budskapet:

I will be blunt. Your policies have failed. It is bad enough that they have fallen short even by the standards your own administration set for itself. But things are much worse than that. Far from bringing the crisis to an end, your policies have actively hindered economic recovery. In some cases, they were the exact opposite of what our government should have been doing.

Budskapet i sig är inte nytt. Hans strategi har hela tiden varit att koncentrera sig på Obama medan övriga republikanska presidentkandidater har varit tvungna att attackera varandra för att få uppmärksamhet.

Vad som är nytt är att man hitintills har varit sparsamma när det gäller reklamutlägg. Denna reklamkampanj har kostat 134.000 dollar.

Romney har tydligen lagt i en ny växel.

Read Full Post »

PHILIP GOULD, Lord Gould of Brookwood, en av arkitekterna bakom New Labour och en av Tony Blairs viktigaste rådgivare. avled den 6 november av cancer.

Med resultaten från sina ständiga opinionsundersökningar och fokusgrupper såg han till att Labour inte glömde bort allmänhetens synpunkter när politiken skulle formas.

I en minnesruna i The Guardian skiver Lance Price, f.d. medierådgivare åt 10 Downing Street, följande:

Gould offered something that every prime minister craves, but few get in sufficient measure. He provided a swift and frank assessment of where public opinion stood on any particular issue at any particular time. And he gave his advice wholly unvarnished. He was never tempted to tell his political masters what he thought they wanted to hear, rather than what, in his judgment, they needed to hear.

Above all, he thought they needed to hear the views of those who were not traditional Labour supporters but who contributed to the party’s huge majority in the 1997 general election. Winning and maintaining their support was his self-proclaimed mission in life. To those who accused Labour of being too readily influenced by the wealthy, the City, the small-c conservatives and the celebrities, Gould was the answer. He kept the party in touch with the opinions of a much more representative segment of British society, the hard-working majority.

[…]

Private opinion polling was nothing new, but the systematic use of focus groups – small, representative samples of a target section of the electorate brought together and questioned at length – was. By the time of the 1987 election, Gould was conducting both kinds of survey at least once a day.

[…]

Gould was always an advocate of change, an uber-moderniser for whom no reform of policy or procedure was too radical. It ensured him a place at the heart of Blair’s inner circle, but just as surely condemned him in the eyes of those who believed Labour’s purpose and very soul were being systematically destroyed.

Läs mer: I sina sista intervjuer berättade Gould för The Guardian och The Statesman bl.a. hur hans syn på politik och religion förändrades under sjukdomen.

Read Full Post »

EN konsekvent konservativ politiker. Det är så Michele Bachmann framställer sig i tv-reklamen. Och övriga republikanska presidentkandidater? Not so much.

På Bachmanns nya kampanjsajt – NoSurprises2012.com – kan man läsa följande:

“With Michele Bachmann, there are no policy flip-flops. There’s no need to compromise on one of the issues that matters to you. She means what she says, and she says what she means.”

Read Full Post »

DEN systematiska vanvården av äldre inom Carema tvingade regeringen till handling.

Inför presskonferensen den 14 november hade äldreminister Maria Larsson (KD), justitieminister Beatrice Ask (M) och finansminister Anders Borg (M) samordnat sig väl.

Men utanför presskonferensen var budskapet motsägelsefullt och förvirrat. Vad borde man ha känt till om tillståndet inom äldreomsorgen? Varför har ingen reagerat tidigare?

Plötsligt fanns det tre olika ministrar med tre olika budskap. Två av ministrarna var kristdemokrater.

Äldreminister Maria Larsson (KD) på regeringens presskonferens den 14 november:

Vi har faktiskt inte haft några indikationer tidigare på att det skulle finnas skillnader i kvalitet mellan privat och offentlig omsorg. Men vi vill gå till botten med anledning utav dom händelser som varit och se finns det sådana skillnader. Och finns det i så fall anledning att förändra regelverket. Det vill vi titta på. Ett sådant uppdrag kommer vi att ge till Socialstyrelsen.

Socialminister Göran Hägglund (KD) höll inte ens med sin egen partikollega när han uttalade sig i Expressen samma dag.

Är det som har avslöjats hittills bara toppen på ett isberg?

– Jag tror det förekommer mycket som vi inte vet. Det vore konstigt om allt skulle avslöjas de senaste dagarna. Det tror jag inte. Vi har genom åren kunnat höra många fasansfulla berättelser som sådant som har förekommit.

Så sent som i mars i år invigde Hägglund själv Carema Hälsocentral Bomhus i Gävle, en mottagning som ägs av Carema Cares systerföretag Carema Sjukvård AB. I sitt nyhetsbrev skrev Hägglund att ”det är fantastiskt att möta den glädje, stolthet och kreativitet som sprudlar om de nya aktörerna”.

Har du ändrat dig nu?

– Nej. Inte utifrån det jag såg där. Men vi vet att det finns brister inom viss privat verksamhet men också inom kommunal verksamhet. Vi måste se till att vi höjer kvaliteten så att verksamheter som fungerar utomordentligt dåligt blir mänskliga igen.

Och statsminister Fredrik Reinfeldt (M) hade i sin tur inte samma uppfattning som socialministern.

Jag tror att det här handlar om enskilda fall där det inte har fungerat bra.

En sammanfattning:

Äldreministern har inte haft ”några indikationer” på att det skulle finnas skillnader mellan privat och offentlig vård. Vilket måste betyda att privat och offentlig vård är lika bra eller lika dålig.

Statsministern tror bara det handlar om ”enskilda fall” av vanvård som nu avslöjats.

Socialministern tror däremot att ”det förekommer mycket som vi inte vet”. ”Vi har genom åren kunnat höra många fasansfulla berättelser som sådant som har förekommit.”

Tre ministrar, två regeringspartier, tre olika budskap. En förvirrad regering.

Read Full Post »

DET börjar bli lite svårt att hänga med i alla turer kring Håkan Juholt. Det känns som om det är något nytt nästan varje dag.

På bara kort tid har följande hänt:

1) Skolverket kritiserar Juholt för att han påstår att skolsegregationen är större i Sverige än i USA.

Och genast skulle Juholt försöka få det att framstå som om han tidigare inte sagt vad han sagt. Och om han hade sagt något felaktigt tidigare så var det inte så farligt eftersom han är politiker.

”Jag är väldigt ideologiskt övertygad. Det finns de som tror att politik är att vara en kamrer, att läsa innantill, i alla sammanhang, ur en utredning. Politiken handlar faktiskt också om att lyfta fram konfliktfrågorna och vara ideologiskt.”

Att ”läsa innantill” är tydligen inte så viktigt för Juholt! En minst sagt originell syn på politiken och partiledarskapet.

2) Partistyrelseledamoten Anders Johansson (S) sågade Juholt i en SMS-attack.

Johansson var minst sagt missnöjd med Juholts insats under Ekots lördagsintervju. (I ärlighetens namn skall sägas att få personer klarar en intervju med Tomas Ramberg helt oskadda.)

3) Stort missnöje bland tjänstemännen på riksdagskansliet.

Det talas t.o.m. om krismöte eftersom tjänstemännen känner att man fått klä skott för Juholts misstag.

Det intressanta här är inte problemet i sig. Det intressanta är att det händer just i Socialdemokraterna. Och att det händer nu.

Denna typen av händelser tenderar att dyka upp när ett parti befinner sig i kris.

4) Sedan var det Juholts erkännande att han har jobbat svart.

Under sin tid som journalist på Östra Småland sålde han bilder svart som tillhörde tidningen.

Kanske inte den bästa merit man kan ha när man är partiledare för Socialdemokraterna.

Förutom dessa nya Juholt-historier tenderar de gamla att hänga kvar bra länge. Ofta p.g.a. Juholt själv.

Han fixering vid SVT:s upplägg vid partiledardebatterna är ett exempel.

Nu senast i en intervju med Niklas Svensson i Expressen:

Finns det eller finns det inte någon uppgörelse med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om hur ni ska hantera partiledardebatter i SVT?

– Jag har lyssnat in väldigt noga Miljöpartiets och Vänsterpartiets starka kritik mot att vi presenterades som ett gemensamt block med Sverigedemokraterna, och jag har dragit slutsatsen att så ska vi inte presenteras framöver. Det handlar inte om att styra innehållet i några tv-program.

Men finns det en uppgörelse?

– På vilket sätt vi för en dialog det håller vi oss emellan, men jag har mycket noga lyssnat in deras kritik som jag delar.

Men det är väl enkelt, du har sagt att det finns en uppgörelse – de har sagt att det finns ingen?

– Jag har lyssnat in väldigt noga…

Minsta gemensamma nämnare i alla dessa historier är Håkan Juholt.

Han tenderar att antingen prata för lite eller för mycket. Alltid öppnar han upp för en ny medial vinkling. Aldrig lyckas han döda en story fullt ut.  

Hade Juholt haft samma förmåga att generera intresse för politiken skulle partiets opinionssiffror se betydligt bättre ut.

Read Full Post »

Older Posts »