KOMMENTAR: Nöjesguiden har tittat närmare på kommentarsfälten på Flashback, Familjeliv, Aftonbladet samt Magdalena Ribbings Fråga om hyfs och stil.
Vad är det för människor som slösar bort sin tid här?
Niklas Eriksson och Sandra Nelson skriver:
Vi som har jobbat på tidningar i många år vet hur sjuka i huvudet ni läsare är, som känner er manade att mejla, ringa och FAXA in era reaktioner på vissa artiklar. Eller till och med, när det fortfarande var lagligt att lämna sitt tangentbord, titta förbi på redaktionen. För att verkligen i köttet uttrycka ert ogillande. Ahh!
Flera medieföretag väljer att begränsa möjligheterna till det som, när det vankas affärsplan och framtidsvisioner, brukar gå under namn som feedback, interaktion, användargenererat innehåll och så vidare. Lucky you. […] För två saker är säkra när det gäller publicister och tidningshus just nu: 1) de vet inte vad de ska göra åt eländet och 2) de är fullständigt medvetna om att allt är deras eget fel.
[…]
Vi talar inte om ett fåtal håriga 24/7-internettroll som har släckt ned all annan verksamhet i sitt liv för att med alla till buds stående medel förpesta det offentliga samtalet. Det som händer påminner mer om en långsam naturkatastrof. Som het stinkande lava flyter denna forumkultur in i forum efter forum efter forum och dränker varje möjlighet till det där som alla tidningsmakare trots allt drömmer om: en vettig gräsrotsdiskussion.
Detta är på pricken, förutom det där sista om att tidningsmakare skulle sitta och drömma om en ”vettig gräsrotsdiskussion”.
Vad man vill uppnå är snarare illusionen av en fungerande diskussion. Ungefär som när media frågar 4 personer vad de tycker och sedan tar detta som intäkt för vad ”folket” tycker generellt.
Eriksson skriver vidare om Aftonbladet.se:
Mer ämnesspecifika internetforum brukar gärna suga åt sig en eller annan kommentator med djupa, imponerande ämneskunskaper bara i kraft av att handla om en viss fråga – kosmos, nationalekonomi, grisuppfödning, vad det nu kan vara. Aftonbladets stenhårda MGN-tänk, däremot, exkluderar nästan definitionsmässigt folk som … ja, alltså redan vet något om något. En hängiven professor i bioetik sitter inte och smashar hem läsarkommentarer på Aftonbladet.se. Varför i hela friden skulle de?
Liknande kritik skulle mycket väl kunna framföras om meningslösa debattprogram på tv eller det ständiga ”twittrandet” och mailandet som skall ske parallellt under pågående program. Ofta legitimerat med att även ”vanligt folk” skall få en möjlighet att komma till tals.
Och dessutom låter sig den seriösa journalistiken ofta trängas undan, och inte så sällan av sporten. Sportjournalistinen borde istället förpassas till nöjessidorna. Kan tidningar slå samman kultur och nöje (och därmed ge mindre utrymme åt båda) så borde man också kunna göra det med sporten.
Read Full Post »