Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for december, 2010

BÖCKER: I år kom Kalle Lind ut med boken Proggiga barnböcker: därför blev vi som vi blev som är en rolig redogörelse av 1970-talets vänsterpropaganda för barn.

Många av böckerna kom ut på ansedda bokförlag och författarna hymlade inte med sin beundran för socialismen i Sovjetunionen, Kina eller t.o.m. Nordkorea.

Många av propagandisterna – barnboksförfattare eller inte – kunde utan några större problem fortsätta att avancera på karriärstegen utan att behöva lida något avbräck för sitt stöd för dessa mördarregimer.

Är det någon som överhuvudtaget ens har behöva be om ursäkt för sitt medlöperi? Knappast.

I tidningen Nya Upplagan (december 2010) ger Lind exempel på hur det kunde låta.

1969 regisserade Suzanne Osten – med tiden en av Sveriges internationellt mest erkända regissörer – den revolutionära gruppen Fickteatern i ”Ett spel om plugget” (utgiven i bokform, ”Spelet om plugget”, Rabén & Sjögren, samma år). [Sven] Wernström var för övrigt den mest aktive av alla socialistiska barnbokspropagandister; bara åren 1971-74 gav han ut femton (15!) olika barn- och ungdomsböcker med en uttalat politisk agenda. Fickteaterns tre skådespelare for runt till tjugoen svenska skolaulor och uppmuntrade med pjäsen eleverna att bilda elevråd, skolka från den obligatoriska morgonandakten, sluta hyckla kring sexualitet, stödja FNL och ifrågasätta all borgerlig skit adjunkterna och magistrarna matade dem med.

Som så ofta när man sätter sej i tidsmaskinen slås man av vilka förskjutningar som har skett sen dess. Å ena sidan förstår man av pjäsen att eleverna 1969 inte sa du till sina lärare. Å andra sidan kunde en teatergrupp kuska runt för kulturbidrag och öppet uppmana till revolt.

Tom: Fröken, fröken!

Lottie: Ja, min lille vän?

Leif: Vilka är världens stora problem idag?

Lottie: Tja… hunger, analfabetism, massjukdomar.

Tom: Var finns dom?

Lottie: I uländerna förstås.

Leif: I Kina? Svälter dom i Kina?

Lottie: Nej, det gör dom väl inte.

Tom: I Nordkorea?

Lottie: Nej, det har jag inte hört.

Leif: Är dom analfabeter på Kuba?

Lottie: Nej, inte precis.

Leif: Alla problem

Tom: som hela världen talar om i dag

Leif: varför finns inte dom

Tom: i dom där socialistiska

länderna, fröken?

Leif: Fröken?

Tom: Fröken?

Leif: Fröken?

Lottie: Avsågad.

Read Full Post »

VALRÖRELSE: Storbritanniens konservative finansminister George Osborne koordinerade förra valrörelsen för de konservativa. Och redan nu är planerna igång för valet 2015.

Till The Spectator avslöjar Osborne att koalitionen i Storbritannien inte planerar något gemensamt valmanifest.

At the next election, I expect to be campaigning for a single-party Conservative government. I will expect there to be two manifestos: one Conservative and one Liberal Democrat.

Och tydligen finslipar man redan nu på det mantra som skall pumpas ut inför och under valrörelsen.

The message will be quite straightforward: that Labour wrecked the British economy, we fixed it — don’t let Labour wreck it again.

Vid förra valet misslyckades Torypartiet med att få egen majoritet. Det blev en regering tillsammans med Liberaldemokraterna men med en lägre andel konservativa röster än vad en konservativ premiärminister tidigare har haft att luta sig emot.

Osborne som var ansvarig för koordineringen av valet förklarar nu vad detta innebär inför nästa valrörelse:

I disagree with some of the Conservative critics who say we weren’t Conservative enough,’ he says. The party failed to win enough votes from Scots, public sector workers and ethnic minorities. The remedy, he says, is ‘to press further on the modernisation pedal of the Conservative party and not to retreat to the old Tory comfort zone’. The Conservatives must ‘constantly demonstrate that we are for the entire country, all sections of the population’. He says he agrees with Lord Ashcroft’s analysis: that the Tory brand had not been sufficiently decontaminated.

Med andra ord mer av detsamma. Partiet skall fortsätta att positionera sig i mitten samtidigt som man utmålar sig som partiet som har räddat landet från ekonomiskt kaos.

Underförstått riskerar detta naturligtvis också att plocka röster inte bara från Labour utan också från de hårt trängda Liberal Democrats.

De liberala väljarna är missnöjda med att deras parti har anpassat sig för mycket till den konservativa agendan. Partiet riskerar att tappa väljare både till Labour och Conservative.

Det hela låter som i Sverige där de tre mindre Allianspartierna tynar bort i skuggan av Moderaterna.

Read Full Post »

KAOS: Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) måste vara regeringens mest tondöva minister.

Medan Sverige genomlider ett kaos utan like inom kollektivtrafiken är ministern nöjd. ”Så långt jag sett så har det varit bra”, säger ministern till Dagens Nyheter.

”Järnvägsaktörerna har varit duktiga och bra på att kommunicera. Det är en väsentlig skillnad mot förra året”, är hennes slutsats. ”Jag blev exempelvis jätteglad när jag fick reda på att Trafikverket och SJ skulle ha en presskonferens på torsdagen – som är gemensam.”

Duktiga på att kommunicera? Gemensam presskonferens?

Med trafikkaos och – som vanligt – urusla informationsinsatser är det direkt fånigt att se en gemensam presskonferens som ett stort framsteg.

Oavsett trafikhuvudman har denna vinter varit värre än någonsin. Och med tanke på att trafikkaoset började långt innan den riktiga vintern slog till är det förvånande att en infrastrukturminister kan vara så avskärmad från vanliga människors verklighet.

Tydligen ser sig Elmsäter-Svärd mer som företrädare för ”järnvägsaktörerna” än de resenärer som faktiskt är förutsättningen för att kollektivtrafiken skall kunna existera.  

”Det kanske till och med är så att man inte kan fira jul på jul­afton, utan att man får ställa sig in på att ha julfirande någon annan dag. Det är ju verkligen super­tråkigt.”

Fira julen på en annan dag än på julafton? Hade det inte varit för att Catharina Elmsäter-Svärd precis tillträtt som minister borde hon nu sparkas.

Read Full Post »

HÄLSNING: Skådespelaren Ronald Reagan gjorde denna julannons för Chesterfield på 1950-talet. Senare skulle hans engagemang i politiken leda till både guvernörsposten i Kalifornien och Vita huset.

Read Full Post »

INTERVJU: För några dagar sedan exploderade den danske inrikes- och hälsoministern Bertel Haarder vid en intervju med danska DR. Det hann bli sju absurda minuter av armviftande och okvädningsord innan ministern försvann iväg.

 

Intervjun handla om att ministern ville dra ner på antalet rygg- och fetmaoperationer. Beslutet togs innan hans egen arbetsgrupp var klar. Utbrottet kom eftersom Haarder ansåg att journalisten talade om processen bakom beslutet snarare än själva sakfrågan.

Sekvensen hamnade naturligtvis på DR:s hemsida. DR såg utbrottet som ännu ett exempel på hur politiker försöker styra journalisternas arbete.

Bertel Haarder kom senare med en ursäkt som även den är aningen udda. I den blandar Haarder in både sin fru, den stress han var utsatt för och julgröten.

Read Full Post »

LOBBYISM: Aftonbladet har rapporterat om hur PR-byrån Prime har genomfört en påverkanskampanj på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

Målet har varit att driva Socialdemokraternas politik i en mer tillväxtvänlig riktning.

En av deras PR-konsulter är Niklas Nordström (S) har varit aktiv i många diskussioner om partiets framtid.

Nu går Nordström ut i Aftonbladet och förklarar att det inte går ”att köpa vad jag ska tycka och säga”.

Det är naturligtvis hårklyverier.

Nordström erkänner att han är anställd som PR-konsult för att ”påverka händelser”. Med andra ord får han sin lön – eller om man så vill ”är köpt” – just för att påverka Socialdemokraternas politik i en viss riktning.

Nordström är till salu. Som konsult är det nämligen hans jobb att vara till salu.

Om sedan Nordströms råkar ha samma åsikter som klienterna som anlitar Prime är helt ointressant.

Bara Nordström vet vad som är sant. Nordström hoppas nu att alla skall lita på att han inte skulle göra något oetiskt.

Och alla vet väl att man alltid till 110 procent kan lita på vad en politiker eller PR-konsult säger!?

Read Full Post »

VÄGVAL: Lars Ohly skriver i en debattartikel att Socialdemokraterna och Miljöpartiet får ta på sig skulden för valförlusten. Själv är han tydligen helt oskyldig.

Ohly konstaterar att de rödgröna partierna – och speciellt Socialdemokraterna – hade en strategi att lägga sig väldigt nära Alliansen i alla frågor.

Enligt de rödgröna planerna skulle vårt förslag till regeringsplattform ha presenterats tidigare, i augusti. Men när det väl började bli dags ville Socialdemokraterna invänta Alliansens regeringsplattform så att vi skulle kunna anpassa den rödgröna efter deras. Konsekvensen blev att den rödgröna plattformen kom alldeles för sent, skillnaderna mellan blocken blev för små och partiernas främsta företrädare satt i interna förhandlingar i stället för att driva valrörelse.

Enligt Ohly bidrog detta till att försena och hämma De Rödgrönas förmåga att agera politiskt kraftfullt.

Det är i och för sig korrekt. Men vad Ohly inte vill erkänna är att en politik än längre ut på vänsterkanten ändå inte skulle ha gett valsegern till De Rödgröna.

Det var inte primärt denna del av strategin det var fel på utan den politik de rödgröna till sist valde att lyfta fram.

De Rödgröna var tillbakablickande och mer inriktat på att tillfredsställa snäva särintressen än att komma med generella reformförslag som skulle kunna tilltalar breda väljargrupper.

Som symbol för denna misslyckade politik kan stå Socialdemokraterna i Stockholm och deras idé om butlertjänster i Stockholms tunnelbana och könsneutrala toaletter.

Lägg sedan också till att De Rödgröna inte kunde bestämma sig för om man skulle vara ett tydligt gemensamt alternativ eller om man också skulle driva tre separata partipolitiska linjer. Nu blev det det sämsta från två världar.

Vad Ohly inte heller vill erkänna är att den rödgröna politiken i mångt och mycket borde ha gynnat just Vänsterpartiet. Trots detta gjorde Vänsterpartiet ett uruselt val.

Och därför flyr nu också både Socialdemokraterna och Miljöpartiet så långt bort ifrån det rödgröna samarbetet det bara går.

Read Full Post »

STRATEGI: Gustav Fridolin vill bli språkrör för Miljöpartiet. Gott så. Låt höra om han har något nytt att locka med.

Så här säger Fridolin i en intervju i Metro:

”Jag tror att blockpolitik riskerar att bli fördummande eftersom medborgarna inte bjuds in och får vara med att formulera de politiska alternativen.”

Låter lovande. Det kan bara betyda att Fridolin också är öppen för att alla – inte bara politruker – skall få var med och utforma partiets politik. Eller?

Tyvärr inte. När Fridolin får frågan om strategin inför nästa val blir svaret det diametralt motsatta.

”Vi måste nu bjuda in människor med ett formulerat alternativ och målet måste vara att på varje arbetsplats eller i varje förening ska det finnas någon som varit med om att formulera det.”

”Bjuda in människor med ett formulerat alternativ”? Knappast speciellt revolutionerande.

Tydligen skall människor trots allt inte få vara med från början. Bara vara med och bekräfta det som redan står i programmet.

Först berättar man vad som står i det ”formulerade alternativet”. Sedan låtsas man lyssna på människors respons. Och slutligen gör man ändå det man hade tänkt sig från första början.

Så skapar man bilden av ett öppet och lyssnande parti.

Read Full Post »

IMAGE: Malmö stad har hamnat i en ny internationell PR katastrof. Återigen har den omfattande antisemitismen i staden uppmärksammats.

Malmö är den mest antisemitiska platsen i Sverige. Och nu har t.o.m. ansedda Simon Wiesenthal Center i Los Angeles tvingats utfärda en varning till alla judar i världen att vara försiktiga. 

Det har länge varit känt att judar flyttar från Malmö p.g.a. den allt öppnare rasismen riktad mot judar. Dessutom har hatbrotten mot judar i Skåne fördubblades under 2009. Attentat utförs och judiska lokaler och gravar skändas. 

Ett stort problem är att kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (S) tidigare har uttalat att judiska församlingen i Malmö borde kritisera staten Israel. 

Varför svenska judar skall behöva ta på sig skulden för vad Israel gör eller inte gör har Reepalu aldrig lyckats förklara. 

Skulle någon överhuvudtaget kräva att andra religiösa eller nationella minoriteter är skyldiga att ta på sig ett ansvar för vad som händer på andra sidan jorden? Nej naturligtvis inte.

Men enligt Reepalu måste just judarna göra det. Tyvärr är övriga socialdemokrater så pass svaga i Malmö att man kommer att låta Reepalu hållas.

Reepalu har tidigare också använt den gamla konspirationsteorin om att ”israeliska lobbyn” (en omskrivning för judar) skulle skulle utgöra ett problem.

Så här skriver Simon Wiesenthal Center i sitt pressmeddelande:

We reluctantly are issuing this advisory because religious Jews and other members of the Jewish community there have been subject to anti-Semitic taunts and harassment. There have been dozens of incidents reported to the authorities but have not resulted in arrests or convictions for hate crimes […] A contributing factor to this decision has been the outrageous remarks of Malmo mayor Ilmar Reepalu, who blames the Jewish community for failing to denounce Israel. The travel advisory urges extreme caution when visiting southern Sweden. It is not connected to last week’s Islamist terrorist bombing in the heart of Stockholm.

Läs mer: Artikelserie i Skånska Dagbladet om hatet mot judar i Malmö.

Read Full Post »

REKLAM: Journalistlegenderna Bob Woodward och Ben Bradlee har huvudrollen i en kul reklamspot för The Washington Post och deras iPad app. Bradlees slutkläm: ”These kids think tweets twit themselves”.

Tidigare i år kom Woodward ut med boken Obama’s Wars – The Inside Story. Det är hans femte bok om beslutsprocesserna kring USA:s krig i Irak och Afghanistan.

De fyra tidigare handlade om president George W Bush. Denna gång är det personerna i Barack Obamas administration som har intervjuats.

De tidigare böckerna är Bush at War, Plan of Attack, State of Denial: Bush at War och The War Within: A Secret White House History 2006-2008.

Read Full Post »

Older Posts »