Alla CD:s läsare önskas ett Gott Nytt År!

Read Full Post »

Citat: Nelson Mandelas första strategi!

SYDAFRIKA | En av de mindre kända aspekterna av Nelson Mandelas liv var hans intresse för sport och då i synnerhet boxning.

I boken The Long Walk to Freedom skrev Mandela:

I did not enjoy the violence of boxing so much as the science of it. I was intrigued by how one moved one’s body to protect oneself, how one used a strategy both to attack and retreat, how one paced oneself over a match.

Det ligger nära till hands att anta att hans erfarenheter från tiden som tungviktsboxare även kom till användning när han gav sig in i politiken och sedan formade strategin kring ANC:s gerillakrigsföring.

Som ännu en kuriositet kan nämnas att Mandela även har hyllats med den fem meter höga stålskulpturen ”Shadow Boxing”.

Skulpturen av Marco Cianfanelli är baserad på ett foto från 1957 där Mandela sparrar med den professionella boxaren Jerry Moloi.

Bild: Nelson Mandela cirka 1950 (Keystone/Hulton Archive/Getty Images).

Read Full Post »

Kampanj: Politisk ”silly season” i Malmö!

MALMÖ | ”Silly season” är ett amerikanskt uttryck för nyhetstorkan under ett valår, innan valrörelsen riktigt fått fart.

Minsta lilla struntsak kan då få politiska konsekvenser. Inte så sällan är frågan bortglömd när själva valrörelsen drar igång på riktigt. 

I Malmö tycks silly season redan vara igång.

När Sydsvenskan frågade ett par politiker om vilken som var stadens bästa falafel (!) lyckades Ewa Bertz, oppositionsråd för Folkpartiet i Malmö, trampa lite fel.

– Är ingen stor köttätare. Kyckling är det jag äter annars mycket fisk och skaldjur, svarar hon.

När vi påpekar att falafel inte består av kött förklarar Bertz att hon förätit sig på en liberal blandning.

– Jag vet men har för många minnen med falafel och kött, tillsammans.

Ingen större felsägning kan man tycka. Och dessutom en ganska bra räddning där på slutet.

Men hos folkpartisterna fick man skrämselhicka. Man såg framför sig en stundande valkatastrof p.g.a. fadäsen. (Det var åtminstone tidningens vinkling några dagar senare.)

Både falafelliberaler och falafister upprördes när Sydsvenskan avslöjade att Ewa Bertz (FP) inte vet vad Malmös nationalrätt innehåller. På måndagen gjorde hon praktik på Jalla Jalla i ett försök att rädda valet 2014.

[…]

– Men det var aldrig meningen att säga något negativt om Malmös nationalrätt. Jag vill visa hur viktigt det är att småföretagare kan starta upp i vår stad, och att de uppmärksammas, sa Folkpartiets gruppledare och ledamot av kommunstyrelsen Ewa Bertz när hennes första kunder steg in.

[…]

– Vilket stolpskott! utbrast Vänsterpartiets ordförande Daniel Sestrajcic.

”FP kan inget om falafel, så blir det bara när man äter på Savoy”, skrev en läsare på Falafelbloggen.

Silly season, indeed. 

Bild: Från matbloggen use real butter där man kan få tips om ett falafelrecept som inte är från Malmö.

Read Full Post »

Editorial Cartoon: Alice i Obamaland!

Bild: Pat Oliphant, 4 december 2013. Se denna och andra teckningar på GoComics.

Read Full Post »

Opinion: De rödgröna drar ifrån!

VÄLJARE | Skillnaderna mellan blocken är större än vad som framgår av Novus egen grafik här nedan.

Utan Kristdemokraterna, som inte klarar riksdagsspärren med sina 3,9 %, landar Alliansen på bara 34,9 % istället för 38,8 %.

Dessutom går Kristdemokraterna tillbaka även om det bara är högst marginellt (-0,1 %).

Folkpartiet backar till 5,6 % medan Moderaterna (25 %) och Centerpartiet (4,3 %) går fram.

De rödgröna har därmed en trygg ledning med 50,3 % även om Socialdemokraterna tappar 0,5 % och landar på 33,1 %.

Miljöpartiet går fram mest av alla (+0,6 %) och är tredje största partiet med 10,2 %.

Även om Vänsterpartiets 7,2 % innebär en högst marginell uppgång (0,1 %) kan man trots allt ana att man kanske snart kan börja konkurrera om tredjeplaceringen i svensk politik om man sköter sina kort väl.

Intressant är att Sverigedemokraterna ligger fullständigt stilla med sina 9,4 %.

Information: Svensk väljaropinion är en sammanvägning av resultaten från opinionsundersökningar från Demoskop, Novus, Sifo, Skop och Ipsos (tidigare Synovate). Undersökningen gör åt Ekot.

Read Full Post »

Politik: Bill Clinton om ”American exceptionalism”!

INTERVJU | Wired, vetenskap- och tekniknördarnas hippa tidskrift, är ett forum där Bill Clinton och Bill Gates garanterat möter en välvillig publik.

Så här skriver Steven Levy inledningsvis i en artikel där de två diskuterar alltifrån NSA, HIV, kändisskap och det politiska klimatet i Washington, DC.

As founder of the Bill, Hillary & Chelsea Clinton Foundation, the former president is a forceful explainer in chief, elucidating what needs to be done to alleviate poverty and treat AIDS. And to the surprise of many who followed Gates as a full-tilt techie devoted to preserving Microsoft’s dominance, he has pursued philanthropy with the same passion he once channeled into software. At the Bill & Melinda Gates Foundation, he approaches problem-solving—particularly the scientific arcana of health and agriculture—with an appreciation of scale honed by years of living under Moore’s law.

Men den beundran som lyser igenom kan inte dölja att många av ”Billarnas” svar är ganska banala.

Frågan om hur USA skall möta Kinas ekonomiska framfart visar att briljanta hjärnor inte alltid genererar revolutionerande idéer och svar.

No one in the US wants anything like the political system in China, but sometimes I hear people wistfully compare our situation to one in which a totally empowered engineer like President Xi Jinping can make a huge difference. Meanwhile, by some metrics, the United States is losing ground as a global technology leader. Is the era of American exceptionalism coming to an end?

GATES: Nation-state competition is not zero-sum competition. It was not good for the world for the United States to be so far ahead, for 5 percent of the global population to generate 30 percent of the economic activity and 60 percent of the scientific R&D. The way China runs its economy today is far better than it was, and we’re all better for it. It’s OK for China to invent cancer drugs that cure patients in the United States. We want them to catch up. But as the leader, we want to keep setting a very, very high standard. We don’t want them to catch up because we’re slowing down or, even worse, going into reverse.

CLINTON: I agree. We should never want to hold anybody else back. America needs to stop majoring in the minors. That is, we need to look more at what other countries are now doing better than we are and learn from it instead of being in denial about it. We have laboratories of innovation all over the world: How much do we spend on health care compared to what the two highest-rated systems—Germany and France—spend? What are the Chinese really good at? Answer: aggregating capital and investing in technology and infrastructure. What’s their weakness? They tend to see a big engineering solution for every problem, so in trying to run water from the Yangtze River down to the Yellow River, they may dry them both up. What are the Indians really good at? They’re good at technology and entrepreneurialism, but not good at aggregating capital. Is there a way we can help each do the other? We need to be working on these things together. Nobody’s got an interest in massive drought. If you believe we’re living in an interdependent world, then we should be trying to build a future of shared success and responsibility.

”If you believe we’re living in an interdependent world, then we should be trying to build a future of shared success and responsibility.”

Det skulle kunna ha sagts av vilken liberal som helst med basala kunskaper om internationell politik.

Tidskriftsomslaget: Wired (amerikanska utgåvan), december 2013.

Read Full Post »

Opinion: Väljarna misstror varandra i USA!

POLITIK | Amerikanare verkar tro att de lever i Italien. Så skriver The Economist med anledning av att många verkar tro att man inte kan lita på någon längre.

Att demokraterna och republikanerna misstror varandra är inget speciellt nytt.

Vad som dock verkar ha ökat är misstroendet mellan republikanska och demokratiska väljare.

I krönikan Lexington varnar tidskriften för att statistik kan läsas på mer än ett sätt.

Grim findings have been coming thick and fast. Most Americans no longer see President Barack Obama as honest. Half think that he “knowingly lied” to pass his Obamacare health law. Fewer than one in five trust the government in Washington to do what is right all or most of the time. Confidence in Congress has fallen to record lows […].

Americans are also turning on one another. Since 1972 the Chicago-based General Social Survey (GSS) has been asking whether most people can be trusted, or whether “you can’t be too careful” in daily life. Four decades ago Americans were evenly split. Now almost two-thirds say others cannot be trusted, a record high. Recently the Associated Press sought to add context to the GSS data, asking Americans if they placed much trust in folk they met away from home, or in the workers who swiped their payment cards when out shopping. Most said no.

The press is full of headlines about an American crisis of trust. That is too hasty.

[…]

Americans are dangerously angry. But when they voice Italian levels of distrust for authorities, or sweepingly accuse fellow-citizens of being crooks, they are not describing reality. Here is a theory: Americans are instead revealing how deeply they are divided. Dig into headlines about “half of all Americans” thinking this or that, and large partisan or demographic divides lurk. Take that poll finding that half of voters think Mr Obama lied to pass his health plan. Look more closely, and eight in ten Republicans think he fibbed, but fewer than one in four Democrats. As for headline GSS numbers about overall trust between Americans, they conceal a big race gap: for decades around 80% of black Americans have consistently said that most people cannot be trusted. The bulk of the recent decline involves whites becoming less trusting, says Tom Smith, the survey’s director.

[…]

Consider the crisis around Obamacare. Forget fussing about its useless website: websites can be fixed. The president’s headache is that voters see his plan as welfare for the poor rather than a better way of delivering medical care. That is exposing ugly divisions. Most starkly, a majority of whites think the law will make life worse for them, a National Journal poll found, while most non-whites believe it will help people like them. That in turn tallies with a big change over the previous 15 years: a collapse in support among conservatives for government safety nets.

This is America’s real problem with trust. The country faces a crisis of mutual resentment, masquerading as a general collapse in national morale.

Bild: Från Saturday Evening Post juli/augusti 1980.

Read Full Post »

Opinion: Spelet om väljarnas stödröster har börjat!

STRATEGI | De ständiga krissiffrorna för Alliansen gör att småpartier nu måste förhålla sig till de ständiga spekulationerna om borgerliga stödröster.

Hos Moderaterna kan t.ex. var fjärde väljare tänka sig att stödrösta på Centerpartiet och var femte kan tänka sig att stödja Kristdemokraterna.

Ola Billger skrev om detta i Svenska Dagbladet:

Till viss del slåss därmed C och KD om samma stödväljare. Och undersökningen visar att det finns en tydlig skillnad i de borgerliga väljarnas intresse för de bägge partierna: genomgående säger fler att de kan tänka sig att stödrösta på C än på KD.

Det där är extra tydligt bland Folkpartiets sympatisörer: 32 procent av dem kan tänka sig att stödrösta på C, 22 procent på KD.

Frågan är då hur Centern och Kristdemokraterna ska agera för att maximera antalet röster om de fortfarande ligger kvar i ett opinionsmässigt skymningsläge under valspurten.

Några av årets sista opinionsundersökningar gav blandad utdelning för småpartierna inför supervalåret 2014.

I den tunga partisympatiundersökningen från SCB gick både Centerpartiet och Kristdemokraterna fram 0,5 % och landade på 4,7 % respektive 4,1 %.

Även för Folkpartiet och deras 5,5 % såg det dystert ut.

I Sifo:s väljarbarometer för december hamnade Kristdemokraterna på bara 3,6 %. Även detta är en tillbakagång från novembersiffrorna på 3,9 %.

Centerpartiet höll sig kvar över fyraprocentspärren men gick bara högst marginellt fram från 4,1 % till magra 4,4 %.

Även om Folkpartiet är större så är de inte imponerande siffror man har att visa upp. I Sifo gick man t.ex. tillbaka från 5,9 % till 5,5 %. Hos SCB landade man på 5,4 % (-0,6%).

Om inget dramatiskt händer 2014 kommer spekulationerna om väljarnas stödröster att fortsätta förfölja regeringspartierna.

Även för Folkpartiet, som ständigt är snäppet större än Centerpartiet och Kristdemokraterna, finns det nu en fallgrop man får akta sig för att inte falla ner i.

Enligt Jenny Madestam, statsvetare vid Stockholms universitet, handlar det bland annat om att ligga på rätt avstånd från fyra-procentsspärren. Det kan vara bättre att ligga på 3,8 procent än på 4,4 strax före valet, enkelt uttryckt:

– Allmänborgerliga väljare inser ju att de kan behöva stödrösta om de vill ha kvar en borgerlig regering. Men det finns en massa spännande dilemman för väljarna här. Om bägge ligger nära spärren – vem ska få hjälp? Om ett parti ligger en liten bit över spärren och det andra en bit under är det partiet med de lägre siffrorna som kommer att få stödet, säger hon.

Dessutom finns det förstås en nedre gräns för stödröstandet: om väljarna upplever att ett parti ligger för långt från riksdagsspärren inför valet blir de oroliga för att rösterna kastas bort.

Bild: Framsida Svenska Dagbladet den 21 december 2013.

Read Full Post »

Alla våra läsare önskas en riktigt God Jul!

Read Full Post »

Information: De politiska tungviktarna i Ukraina!

UKRAINA | Förutom president Viktor Janukovitj, demonstranterna och oligarkerna finns det en rad politiker som tillhör dramats huvudpersoner.

Tempus, som översätter nyhetsartiklar från bl.a. The Washington Post, har tittat på situationen i landet.

De viktigaste är för närvarande Jurij Lutsenko, Arsenij Jatsenjuk, tidigare världsmästaren i boxning Vitalij Klytjko och den fängslade Julia Tymosjenko.  

Will Englund och Kathy Lally skriver:

Yuri Lutsenko, 48

A reformer who helped lead the Orange Revolution of 2004, he was interior minister in the previous government and was then prosecuted for embezzlement and abuse of office as soon as Yanukovych, the loser in 2004, won the presidency in 2010. His case was one of those that brought sharp criticism of Ukraine’s “selective justice” from leaders in the E.U. and the United States. He served a little more than two years in prison before Yanukovych pardoned him in April of this year.

Acknowledging that millions of Ukrainians were disillusioned by the aftermath of the Orange Revolution, Lutsenko today argues that the time has come to do it right.

Arseny Yatsenyuk, 39

He is the leader of the parliamentary faction of Fatherland Party. This is the party founded by Yulia Tymoshenko, the former prime minister now in prison. Yatsenyuk was at various times minister of economy and foreign minister under Tymoshenko.

Yatsenyuk has always cast himself as a principled reformer, and at times was at odds with Tymoshenko over questions of policy and politics. He ran against her and Yanukovych for president in 2010.

Vitaly Klitschko, 42

The former WBO and WBC heavyweight champion, he had a knockout-to-bout ratio second only to Rocky Marciano’s. Now he’s in politics, and his party is called UDAR, which means “punch.”

Klitschko has no association with the Orange Revolution or the unpopular governments that followed it, but he is a ferocious critic of Yanukovych. As early as September, Klitschko was challenging Yanukovych to resign if he wouldn’t sign the agreement with the E.U.

Yulia Tymoshenko, 54

Currently in a prison hospital, the former prime minister decided Friday to end a hunger strike that she started to protest the failure to sign with the E.U. She was convicted of abuse of office in 2011. The E.U., again citing “selective justice,” has demanded that she be released. Yanukovych can’t bring himself to do it.

Wildly popular when she dramatically became the personification of the Orange Revolution nine years ago, her two stints as prime minister were troubled and complicated. Her supporters are passionate. So are her detractors.

Three former presidents

Leonid Kravchuk, Leonid Kuchma and Viktor Yushchenko issued a joint statement sympathizing with the protests and warning that the government is losing control of the situation. But none of them commands a significant following among the public.

Tidskriftsomslag: Tempus, nr 50, den 13-19 december 2013.

Read Full Post »