ATT REGERINGEN HAR haft en tuff tid när det gäller FRA debatten är uppenbart. Centerpartiet har insett att något måste göras för att upprorsstämningen inte skall sprida sig inom de egna leden.
Partiet har därför tagit steget fullt ut och inbjudit de centerpartistiska motståndarna till dialog. Partisekreterare Anders Flanking har på partiets hemsida förklarat att man gör det för att man är ”ett öppet och lyssnande parti”
Detta är säkert sant. Men främst handlar det om att motståndet från Centeruppropet – de centerliberaler som har varit starka motståndare till FRA lagen – har varit mer omfattande än vad som kan kännas behagligt.
Grundregeln i all krishantering är att erkänna att man har ett problem snarare än att försöka ignorera situationen. Genom att ta initiativet har man skapat handlingsutrymme. Genom att öppna upp kommunikationskanalerna med Centeruppropet kan man undvika att båda sidorna låser sig i sina respektive positioner.
Den stora faran är annars att missnöjet sprider sig till andra frågor där regeringens politik inte tilltalar ”liberalerna” inom Centerpartiet. Det samma gäller inom Folkpartiet och Moderaterna. Det är ingen hemlighet att det finns en irritation inom borgerligheten över hur regeringen har hanterat sitt regeringsinnehav.
Det tyder t.ex. på en viss tondövhet när Fredrik Reinfeldt prioriterar fotbolls-EM samtidigt som regeringen befinner sig nära en regeringskris p.g.a. FRA omröstningen i riksdagen.
Ur kommunikationssynpunkt är det inte fel att försöka avleda en del av den negativa publicitet som har uppstått kring FRA förslaget, men att uppträda i supporterkläder är kanske inte det bästa sättet att göra det på.
En mer seriös framtoning hade varit att föredra. Sedan spelar det ingen roll att en pressekreterare försäkrar att det inte bara var skoj som stod på statsministerns schema. Skadan är redan skedd.
För Centerpartiet är det även mycket annat som står på spel. Partiet har inte varit känt för en tydlig ideologisk profil. Snarare har man historiskt sätt satt en viss stolthet i att inte behöva tillhöra någon av de traditionella ”ismerna”.
Detta ändrades med Maud Olofsson. Partiets ompositionering gjorde att man kunde ta upp kampen med Moderaterna och Folkpartiet om att vara det mest renodlade liberala partiet. Målet var inte minst att kunna etablera sig i storstadsregionerna och städerna.
Denna förändring har varit så omfattande att man har lyckats bli den naturliga tillflyktsorten för många av de nyliberaler som tidigare skulle ha fått sin skolning i MSU, MUF eller Fria Moderata Studentförbundet.
För dessa marknadsliberaler och libertarianer har regeringens hantering av FRA-lagen varit en stor besvikelse.
Återigen kan partiets profil och identitet bli en fråga som måste köras i långbänk.
Samtidigt som mötet inom Centerpartiet förbereds rapporterar media om de problem som Moderaterna har drabbats av.
På två år har väljarstödet halverats i Blekinge samtidigt som partiet har tappat 40 medlemmar bara i Karlskrona. Och återigen är det moderaternas förändrade politik när det gäller försvarspolitiken och frågan om FRA som spökar.
Detta är en utveckling som även kan drabba Centerpartiet om de upprörda känslorna kring det för Centeruppropet anti-liberala FRA förslaget får leva kvar.
Tack för alla bra tips. Jag hoppas att partiledningen lyssnar, för den bästa lösningen är ju, som du skriver, att partiet drar tillbaka sitt stöd för den odemokratiska massavlyssningslagen:
Vi i Centeruppropet hoppas på det och ”hoppet är det sista som överger Centerpartisten”, som man brukar säga. 😉
Du får en manuell trackback också:
Centeruppropet.se: kampen mot FRA-lagen har bara börjat
Bra skrivet!