FILOSOFI | ”Ett opium för folket” förknippas oftast med Marx och Lenin. Men både Kant och Erik Gustaf Geijer hade användt sig av begreppet tidigare.
Henrik Höjer skriver i årets första nummer av Forskning & Framsteg:
När den unge Karl Marx 1844 talade om religionen som ”das Opium des Volks”, samlade han i en kärnfull formulering upp många fraser som var i svang. Religion sågs som en tröst i en dyster värld.
– Men det var faktiskt Immanuel Kant som nästan ett halvsekel tidigare började tala i dessa termer, berättar Sven-Eric Liedman, pensionerad professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet.
Mindre känt är att historikern och författaren Erik Gustaf Geijer redan i november 1839 – fem år före Karl Marx – skrev om religion som ett ”opiat, som ingives hopen såsom bedövningsmedel”.
[…]
Lenin och de ryska marxisterna radikaliserade begreppet ett halvsekel senare. De började tala om religionen såsom ”ett opium för folket”, något som präster och överhet portionerade ut för att döva massorna – vilket faktiskt ligger närmare Geijers formulering än Marx.
Bild: Litografi av Erik Gustaf Geijer.
the Campaign Dossier 