Politik: Ultimatum från (V) hjälper Alliansen!

STRATEGI | Många gånger är det media som omformulerar vad politiker har sagt. Detta görs många gånger utan att politikerna blir allt för upprörda.

Många politiker föredrar nämligen att vara lite otydliga för att kunna ändra sig om det skulle behövas. Det är alltid bra att kunna skylla på att det bara är journalisterna som övertolkat vad de tidigare har sagt.

Men ingen kan idag påstå att Vänsterpartiet är otydliga med vad de tycker om vinster i välfärden.

Man har ställt ett tydligt ultimatum om att man inte kan sitta i en regering som ställer upp på vinster i välfärden.

”Vill man stoppa vinstjakten finns det bara V att rösta på”, säger Jonas Sjöstedt (V).

Men vad som är bra för Vänsterpartiet kan också vara bra för Alliansen. Risken för de rödgröna är att Alliansen nu lyckas slå in en kil mellan de rödgröna partierna.

I en intervju i Sydsvenskan svarade Jonas Sjöstedt på frågan om ultimatum.

Löfven tog hård strid på S-kongressen – är det realistiskt att tro att han skulle ge efter och låta din linje bli rödgrön politik?

– Ja, jag tror att Socialdemokraterna sakta rör sig åt vårt håll. Miljöpartiet har svängt tydligt åt vårt håll. Och LO ligger nära oss.

– Jag inser att Vänsterpartiet som ett litet parti i en rödgrön regering måste kompromissa om väldigt mycket. Skatter. Försvaret. Men i vår viktigaste profilfråga backar vi inte. Den ska vi ha igenom.

Är det ett ultimatum för att sitta i en rödgrön regering?

– Ja. Socialdemokraternas nuvarande politik för vinst i välfärd är inte bra nog. Vi kan inte sitta i en regering med den.

Vad som är konstigt är att Alliansen inte har utnyttjat denna tydlighet för att underminera förtroendet för Stefan Löfven.

I realiteten innebär Sjöstedts ultimatum att antigen Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet måste svika sina väljare i en av valets viktigaste frågor om det skall kunna bildas en rödgrön majoritetsregering.

Att visa på den gigantiska avgrunden mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet när det gäller vinster i välfärden borde vara det bästa sättet att kommunicera att det idag inte finns ett realistiskt rödgrönt alternativ till de fyra regeringspartierna.

Att man inte använt sig av det vapen som Vänsterpartiet lagt i deras hand visar kanske bara hur trögfotade man är på Alliansens kampanjhögkvarter.

Read Full Post »

Strategi: LO:s förvirring gynnar (V) och Alliansen!

ANALYS | Ett av de mer flagranta exemplen på hur LO anpassar sig till Socialdemokraterna kom i en intervju med deras förste vice ordförande.

Under intervjun i Dagens Nyheter förklarade Tobias Baudin att LO nu svängt när det gäller vinster i välfärdssektorn. Tydligen är LO nu positiva till vinster.

Så sent som vid LO-kongressen 2010 tog man beslut om att verka för en non-profitprincip inom välfärden. Det innebär att företag inte skulle kunna ta ut vinster i vård, skola och omsorg.

Det är svårt att se omsvängningen som något annat än en anpassning inför årets valrörelse. LO ställer in sig i partiledet och kör över medlemmarna.

Omsvängningen är förödande för bilden av LO som en självständig organisation och för medlemmarnas förtroende för Karl-Petter Thorwaldsson som ordförande.

Thorwaldsson vann mycket respekt för att han markerade en självständig linje gentemot partiet när han blev vald till ordförande 2012.

Detta tilltalade medlemmar som inte röstar på Socialdemokraterna. Men kanske främst sågs det som positivt av de medlemmar som tycker att LO generellt tar för stora hänsyn till Socialdemokraterna och till arbetsgivarna.

Detta förtroendekapital riskerar nu kastats överbord. Thorwaldsson och Baudin framstår nu mer som den typiske fackpampen som gör lite som man vill.

Dessutom kan man ifrågasätta om svängningen ens är nödvändig för en valseger. Tanken var säkert att man skulle underlätta samordningen av valarbetare och budskap inför valrörelsen.

Men man kan argumentera för att beslutet snarare har ökat förvirringen kring vad LO egentligen tycker. Dessutom kan det mycket väl gynna Vänsterpartiet och Alliansen mer än Socialdemokraterna.

Vänsterpartiet kan nu med all rätt hävda att man är det enda partiet som säjer nej till vinster i välfärden. Ett klart och tydligt budskap som är lätt att kommunicera och argumentera för.

Alliansen kan å andra sidan hävda att LO:s omsvängning bevisar att vinster i välfärden är en logisk utveckling av hur samhället har utvecklats. Man kan också nu peka på att Vänsterpartiet står isolerade med sitt ”extrema” politiska budskap.

Alliansen kan också – precis som med exemplet Socialdemokraterna och jobbskatteavdragen – hävda att hela det socialdemokratiska etablissemanget nu har accepterat regeringens politik.

Skall man utgå ifrån intervjun med Baudin kommer LO få problem med att förklara vad man egentligen kämpar för. Vad är budskapet?

”Varje skattekrona måste gå till det den är avsedd för. Vi har inte råd att skicka iväg det i vinster till företag. Vi måste kraftigt reglera den här branschen”, ansåg Baudin för ett år sedan.

Idag låter det så här:

– Vi har förflyttat debatten i svensk politik om välfärden och vinsterna. Men egentligen har ingenting hänt. Jag ser med oro på risken för att vi får ett lapptäcke av olika politiska förslag. Vi riskerar att få en rad populistiska utspel som inte förändrar någonting, säger Tobias Baudin.

[…]

– Vi är för vinst i välfärden och att också företagen måste få gå med vinst. Sedan vill vi att så mycket av vinsten som möjligt ska investeras tillbaka i verksamheten. Gärna i personalen via löneökningar, men också i kompetensutveckling.

Den viktigaste frågan för LO, och en av knäckfrågorna för näringslivet, är att facket vill att kommuner och landsting ska få större inflytande över vilka bolag som etablerar sig i välfärdssektorn. Den fria etableringsrätten i skolan beskriver Tobias Baudin som ”horribel”.

– Vårt förslag ligger fast i grunden, men självklart är vi öppna för att diskutera om man kan hitta andra modeller utifrån det, säger han.

LO är nu för vinster i välfärden samtidigt som deras tidigare förslag ”ligger fast i grunden”. Lägg sedan till att man är villiga att förhandla om allt.

Det är inte säkert att ett sådant luddigt budskap är det effektivaste verktyget om man vill mobilisera desillusionerade medlemmar inför valrörelsen.

Read Full Post »

Strategi: (V) vill se offentliga välfärdsmonopol!

ANALYS | På Vänsterpartiets kongress antog man en strategi för valet.

Nej till vinster i välfärden samt trygga anställningar blir det centrala budskapet i valrörelsen.

Partiet sammanfattade strategin på bl.a. följande sätt:

Den röda tråden i valstrategin är en politik grundad i solidaritet istället för girighet. Det kommande valet kommer att innehålla tydliga alternativ för Sveriges framtid. Vinstslöseriet i välfärden kommer att blir den viktigaste frågan i valet för Vänsterpartiet.

[…]

Vi är medvetna om att allting inte går att göra under en mandatperiod, därför avgränsar vi tydligt våra ambitioner inför väljarna. Vi kommer, till skillnad från regeringen Reinfeldt, inte att gå till val med luddiga formuleringar, och sedan genomföra en politik som människor inte känner igen. När Vänsterpartiet styr kan människor lita på att det vi säger ska göras, också blir genomfört.

Den borgerliga politiken har lett till allt fler osäkra anställningar som i sin tur innebär ökad stress och dåliga möjligheter för allt för människor att planera för sin framtid.

[…]

Vänsterpartiet vill satsa på trygga jobb. Vi vill förstärka anställningstryggheten. Vi vill att a-kassan och sjukförsäkringen återupprättas för en verklig trygghet åt människor – vi kan alla drabbas av motgångar i livet. Vi vill ha fler jobb inom skola, vård och omsorg istället för sänkt skatt för de rika.

Samtidigt är det uppenbart att Jonas Sjöstedt och partiledningen är rädda för att motståndarna skall lyckas måla in dem i ett hörn.

Att säga nej till alla alternativ vid sidan om den vård och omsorg som ges av kommuner och landsting skulle lätt få partiet att framstå som ideologiskt dogmatiskt och verklighetsfrämmande.

För att undvika detta vill partistrategerna lyfta fram de få alternativ som verkligen existerar vid sidan om privata och offentligt finansierade entreprenadlösningar.

Strategerna vill därför att partiet skall ha en positiv inställning till stiftelser, kooperativ och brukardrivna alternativ vid sidan om den kommunalt och landstingsdrivna välfärden.

Det var därför ingen tillfällighet att Sjöstedt lyfte fram just detta i sitt inledningstal på partikongressen i Stockholm.

Men att det inte bara handlar om ett genuint intresse för vad dessa alternativ åstadkommer blev tydligt när Sjöstedt skulle förklara lite närmare varför Vänsterpartiet måste kommunicera budskapet i valrörelsen.

– Det vore ett stort misstag att tro att ta bort vinstintresset är samma sak som att säga att det är fel att ha kooperativ i hemtjänsten eller brukarkooperativ för personlig assistans, sade Jonas Sjöstedt efter sitt öppningstal på partiets kongress i Stockholm.

– Då skulle vi göra det betydligt svårare för oss att vinna debatten om vinster i välfärden, sade Sjöstedt med en markering till ombuden att fatta ”rätt” beslut.

Sjöstedt var noga med att inte poängtera att dessa stiftelser, kooperativ och brukardrivna alternativ knappast finns i en omfattning som skulle göra dem speciellt tillgängliga för en majoritet av brukare och vårdtagare.

I realiteten skulle det med Vänsterpartiets politik bli ett monopol för den kommunalt och landstingsdrivna välfärden.

Läs mer: ”V vill vinna väljare med Moderatstrategi” av Göran Eriksson i Svenska Dagbladet.

Read Full Post »

Analys: Är vinster i välfärden en död valfråga?

STRATEGI | Så fick då Stefan Löfven och partiledningen sin kompromiss om vinster i välfärden. Med lite tur har han nu neutraliserat frågan inför valet.

Det är nämligen svårt att se att vare sig Moderaterna eller Socialdemokraterna skulle vilja göra vinster i välfärden till en valfråga i dagsläget.

Moderaterna har redan tidigare meddelat att man inte vill att lagen om valfrihetssystem (LOV) skall vara obligatorisk.

Och Socialdemokraterna har knappast mycket intresse av att vinstförbud lyfts i valet. Detta med tanke på att frågan riskerar att slå in en kil mellan medlemmarna och partiledningen.

Vill inte de två största partierna debattera frågan blir det svårt för de övriga partierna att lyfta den.

Om vinster i välfärden då skall kunna bli en valfråga hänger det mer på om något av partierna anser sig kunna utnyttja frågan effektivt mot sina motståndare utan att man skadar sig själv i bara farten.

Att det blev en kompromiss på kongressen är i sig inte speciellt överraskande. Vad som dock förvånar är att vinstkritikerna var så nöjda med resultatet.

Det är trots allt vinstkritikerna som hela tiden hävdat att ett tydligt nej till vinster i välfärden är en alldeles utmärkt valvinnare. Man kan med vist fog hävda att man här har med sig opinionen.

Lagom inför kongressen publicerade dessutom Dagens Samhälle en undersökning som visade att 8 av 10 lokala socialdemokratiska politiker säger nej till vinster i välfärden.

Det betyder att 79 procent av kommunpolitikerna är positiva till att förbjuda vinstuttag. Hela 48 procent anser dessutom att det ett mycket bra förslag.

Kompromissen är så pass luddig att båda sidorna kan utmåla sig som segrare även om man utåt poängterar att ingen är förlorare.

Men med tanke på dessa siffror, och det höga tonläget bland vinstkritikerna innan kongressen, är det bra förvånande att man gav med sig så lättvindligt.

Bild: Dagens Samhälle nr 13, 2013.

Read Full Post »

Politik: Vänsterpartiet – partiet som inte riktigt vill lyfta!

IMAGE | Vänsterpartiet är med och styr i 80 kommuner. Och enligt Jonas Sjöstedt får man också igenom sin politik.

Så varför ligger man då och tampar kring 5-6 procent i väljarundersökningarna?

Som alla partiledare med problem tror Sjöstedt att mycket kommer att lösa sig om partiet bara finslipar sin kommunikationsförmåga.

I en intervju med Magnus Wrede i Dagens Samhälle svarade Sjöstedt så här:

[I] opinionsmätningarna, där ligger ni stadigt på 5–6 procent. Varför?

– Mångas bild av vårt parti är att vi har bra idéer men inte kan styra. De flesta väljare är helt omedvetna om vad vi faktiskt gör. Vi måste prata om det.

Förväntningarna var stora på Jonas Sjöstedt när han vintern 2012 valdes till ny partiledare efter Lars Ohly efter att i öppen tävlan ha konkurrerat ut två kvinnor och en man. Nu skulle partiet lyfta, precis som Centerpartiet efter tronskiftet från Maud Olofsson till Annie Lööf.

Lyftet kom inte – i något av fallen. Med viss rätt, och förmodligen med en passning till just Centern, konstaterar han krasst:

– Det finns partier som skulle vara glada om de som vi stod stabilt på valresultatet.

Jonas Sjöstedt gläder sig i stället åt en stark tillströmning av medlemmar till Vänsterpartiet – men medger att det finns en frustration i partiet över att opinionssiffrorna i dag ligger på en nivå långt under siffrorna från Gudrun Schymans glansdagar.

– Det vore skam om man var nöjd. Rimligen borde vi växa i det rådande politiska läget i Sverige, med stor idélöshet, ökad arbetslöshet (”arbetslinjen är en otrygghetslinje”), växande inkomstskillnader och obefintlig klimatpolitik. Men vi är det minsta oppositionspartiet och får media i förhållande till det.

Men att skylla på att man inte nått ut i media håller inte. Partiet har snarare lyckats väldigt väl med att nå ut i media.

I en av de hetaste inrikespolitiska frågorna – vinster i välfärdssektorn – har man dessutom den klart tydligaste profilen. Man säger nej, och åter nej, till vinstdrivande aktörer inom vård, skola och omsorg.

Det finns opinionsundersökningar som visar att partiet har mycket att hämta på en sådan ståndpunkt. Partiet tycks ligga rätt i opinionen även bland socialdemokrater. 

Precis som Folkpartiet förknippas med skolfrågan har Vänsterpartiet lyckats inmuta frågan om vinster i välfärden.

Och lagom inför Socialdemokraternas partikongress har Sjöstedt också deklarerat att man vill bilda en rödgrön regering tillsammans med Stefan Löfven och Miljöpartiet, ”den bästa regering jag kan tänka mig”.

 I Dagens Nyheter pressar Sjöstedt Socialdemokraterna:

Socialdemokraterna har ett val. Utan samarbete med andra partier kan de inte styra. Om partiet väljer att regera med borgerliga partier kommer politiken inte att kunna skapa större rättvisa. En sådan majoritet skulle inte stoppa vinstslöseriet i välfärden, den skulle knappast kunna förnya klimatpolitiken eller lägga om till en ekonomisk politik som sätter jobben främst.

Det är bara möjligt om vi får en rödgrön majoritet i valet 2014. En sådan majoritet ska användas på bästa vis. Vi är beredde att regera tillsammans för en bättre politik.

Med en sådan tydlighet blir det svårt för Socialdemokraterna och Miljöpartiet att ignorera vänsterpartiserna inför valet.

Och försöker de rödgröna ”kamraterna” ducka i frågan lär Alliansen garanterat påminna dem om Vänsterpartiet inställning i regeringsfrågan.

Man har en tydlig politik, når ut i massmedia och har en partiledare som är klar och tydligt och inte skrämmer småbarn. Så vad är problemet?

I intervjun i Dagens Samhälle antyds svaret på varför Vänsterpartiet inte riktigt lyfter i opinion.

Sjöstedt vill gäna framstå som en modern partiledare som gillar att se på Melodifestivalen och skriva deckare. Och är Vänsterpartiet okey för honom borde det också vara okey för väljarna att rösta på dem.

– En vänsterpartist får tycka om fina kostymer, Melodifestivalen och raggarbilar, det är helt okej!

Är det okej att vara kommunist?

– Jag kallar mig socialist och jag var en av dem som var med och bytte namn på Vänsterpartiet. Det finns säkert enskilda medlemmar som kallar sig för olika saker, men man får leta innan man hittar dem.

”Medlemmar som kalla sig för olika saker”! Tydligen är det lättare att avskaffa en hel bransch i välfärdssektorn än att svara ja eller nej på frågan om det är okey att vilja omvandla samhället till en kommunistisk stat.

Kopplingen mellan de båda ståndpunkterna borde vara uppenbar för var och en.

Front Page: Framsidan är Dagens Samhälle, nr 12, den 28 mars 2013.

Read Full Post »

Analys: Splittring inom (S) och facken ger Alliansen hopp!

STRATEGI | Det är inte bara Socialdemokraterna och Stefan Löfven som har problem med frågan om vinster i välfärden. Även facken är splittrade.

Löfven vann maktstriden i partistyrelsen om vinster i välfärden. I stället för att förbjuda vill man se en ökad granskning av företagens bokföring av sina vinster.

Sannolikt kommer toppskiktet inom fackföreningsrörelsen att ha lättast att acceptera denna Löfvenska kompromiss. Frågan är bara vad vanliga fackligt anslutna tycker.

Med en splittring inom vad som kallas ”den fackliga grenen av Socialdemokraterna” riskerar partiet framstå som än mer otydligt i en av sina viktigaste politiska frågor.

Detta kan mycket väl ge Alliansen en möjlighet att utmåla Socialdemokraterna som okapabla när det gäller att skapa fler jobb och bekämpa arbetslösheten. Vinster i välfärden riskerar att bli Löfvens egen variant av löntagarfondsdebatten.

Redan nu kan man se att att Löfvens kompromiss inte är det lättaste att kommunicera på ett lättfattligt sätt. Otydlighet riskerar att bli konsekvensen.

Om Löfvens strategi inte fungerar kommer Alliansen inte ens att behöva en majoritet av väljarna bakom sig för att kunna så ett frö av misstänksamhet kring Socialdemokraternas förmåga och trovärdighet som regeringsparti.

Att kunna visa på politisk splittring och ideologisk förvirring inom partiet och facken blir säkert en del av strategin för att kunna desarmera frågan för Alliansen.

Och det är här fackets medlemmar, och de fackligt aktiva på ”golvet”, kommer in i bilden.

Så här kan det låta i en debattartikel i Kommunalarbetaren. Styrelsen i sektion Falköping, Vänerväst skriver:

80 procent av svenska folket säger nej till vinster i välfärden. Men Kommunals ordförande Annelie Nordström motsätter sig LO-kongressens beslut om att verka för Non Profit (inga vinster) i välfärden. ” Jag tror inte på non profit.” Detta uttalande gjorde hon i tidningen Dagens Samhälle som utkom den 20 september 2012.

[…]

När vi är ute och lyssnar på Kommunals medlemmar så är det fler än 80 procent som motsätter sig vinster i välfärden. Det är dags för Annelie Nordström att lyssna in vad medlemmarna tycker i denna fråga. Vinstintressen som drabbar barn, sjuka och gamla får oftast sämre omsorg. Detta sker genom att medlemmarna inom Kommunal får göra mer på mindre tid (lägre personalbemanning), sämre semesterförmåner, sämre avtal, osäkrare anställningar, lägre ingångslöner och tystnadplikt angående situationen på arbetsplatsen. Detta kan aldrig accepteras. Anneli e Nordström accepterar detta år ut och år in därför att hon tror på vinstintressen i välfärden.

[…]

På Kommunals kongress år 2010 antogs följande att-satser:

• att förbundet ska ta upp en aktiv kamp mot fortsatt konkurrensutsättning och för en återdemokratisering och utbyggnad av offentliga sektorn,

• att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utarbeta en plan för kampen, på kort och lång sikt, gärna i samarbete med andra delar av fackföreningsrörelsen och brukarorganisationer, gärna utifrån exempel från Norge och Trondheimsmodellen

Vi ställer följande frågor till Kommunals ordförande Anneli Nordström.

1. Hur verkar du för ovanstående kongressbeslut, som antogs år 2010, när du nu år 2012 uttalar dig för privata vinstintressen i välfärden?

2. Kan alla kommunals medlemmar och förtroendevalda motverka eller  strunta i Kommunals kongressbeslut och, om man så känner,  verka för motsatsen eller göra som man själva vill i olika frågor?

Om inte Socialdemokraterna aktar sig riskerar man skapa utrymme för en ny debatt likande löntagarfonderna.

Och hur väl det utföll behöver Löfven bara fråga Kjell-Olof Feldt om.

Read Full Post »