Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Vattenfall’

RIKSDAGEN | Intervjuer blir som mest intressanta när en politiker ges möjlighet att tala till punkt. Och långa intervjuer är inte alltid de bästa.

Ett exempel är Åke Jungdalens intervju med Jan Björklund (FP) i Sunt Förnuft.

Oavsett om man håller med eller inte så kommer läsaren efter en genomläsning att ha fått en ökad respekt för Björklund för hans tydlighet och raka svar.

Om partiet distribuerade denna korta artikel till alla tveksamma väljare så skulle opinionssiffrorna kanske vara aningen lite bättre.

Det är inte illa att lyckas svara kort och koncist på alltifrån värnskatten, arbetslöshetsförsäkringen, arbetslösheten och Folkpartiets växtvärk.

Det är bara när han skall svara på minoritetsregeringens problem i riksdagen som Björklund börjar låta som en spin docktor.

Nu har nära halva mandatperioden gått för den här mandatperioden och vi har inte förlorat i någon väsentlig fråga i riksdagen.

På papperet är det kanske korrekt. Det är bara det att regeringen är inne på sin andra mandatperiod. Att bara utgå ifrån innevarande mandatperiod ger knappast en fullständig bild av läget.

När regeringen 2011 inte lyckades få ok för en försäljning av de statliga bolagen SBAB, Telia Sonera och Posten Norden var det ingen som tyckte det var en liten sak. Dessutom beslutade riksdagen att Vattenfall skulle förbli ett helägt statligt bolag.

För nästan exakt ett år sedan gjorde Svenska Dagbladet en sammanfattning av regeringens alla nederlag i riksdagen. Det var inte bara strunt saker.

”Regeringen har drabbats av nederlag efter nederlag i jobbpolitiken under sitt första år som minoritetsregering, visar SvD:s genomgång. Det totala antalet förluster i riksdagen har hittills stannat på 14 stycken – de hade blivit fler om alliansen valt att driva sin egen linje.”

När Ekot summerade kom man fram till att det var ett tjugotal frågor där man lidit nederlag.

Och även efter intervjun med Björklund har regeringen lidet nederlag.  Till exempel kring frågan om stimulansbidrag för barnomsorg på obekväm arbetstid.

Om man vill kalla detta för väsentliga eller oväsentliga kan naturligtvis vara en smaksak.

Mer: Sunt Förnuft ges ut av Skattebetalarnas Förening. Tidskriftsomslaget ovan är nr 3, maj 2012. Intervjun var införd i samma nummer.

Read Full Post »

I SIFOS senaste väljarbarometer får Centerpartiet bara 4,5 %. När Maud Olofsson nu avgår hoppas alla att den nye partiledaren skall lösa alla problem.

En partiledare är primärt ett partis främsta kommunikatör. Detta är nog så viktigt men för att kunna kommunicera krävs också en politik att kommunicera.

Här är Centerpartiets åtta misstag under Maud Olofsson:

(1) Ideologisk marginalisering

Under Maud Olofsson tog Centerpartiet en vändning mot det nyliberala hållet.

Men vad Fredrik Reinfeldt insåg när man lanserade nya Moderaterna missade Centerpartiet. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många nyliberala väljare som går igång på näringslivs- och småföretagarfrågor. Det krävs något mer.

Maud Olofsson har låtit mer som Moderaternas partiledare Bo Lundgren än det egna partiets Thorbjörn Fälldin.

(2) Sakpolitisk förvirring

Med en ideologisk ompositionering kom också en ny sakpolitik som inte var riktigt förankrad hos den breda medlemsskaran.

Olofsson och partiets alla spinndoktorer lyckades t.ex. aldrig övertyga vare sig medlemmar eller väljare om att man inte har övergett sin gamla ståndpunkt att kärnkraften skall avvecklas.

Därmed tappade man en av sina tydligaste profilfrågor.

Detta i kombination med en nedtonad miljöpolitik och en mer markerad småföretagarpolitik gjorde att många inte längre kände igen partiet.

(3) Partifolket på undantag

Ett parti kan mycket väl kalibrera både sin ideologi och politik. Men det måste göras i samklang med partiet.

Ett parti som Centerpartiet med traditionellt starka lokalavdelningar kan inte göra en alltför drastisk ideologisk förändring utan att se till att få med sig sitt partifolk.

Lokalpolitikerna höll god min men var aldrig riktigt bekväma med utvecklingen under Olofssons tid.

När partiet sedan tog plats i regeringen fick partiet en än mer undanskymd roll. Medlemmarna förväntades vara nöjda med allt som Alliansen och partiet gjorde i regeringen.

Partiet började alltmer försummas.

(4) Nya och gamla väljare

Skall ett parti byta politik måste man vara absolut säker på att man antingen har de nya målgrupperna som i en liten ask eller åtminstone se till att man inte tappar alltför många av sina gamla kärnväljare när man lägger om politiken.

Centerpartiet misslyckades både med att vinna nya väljare och behålla de gamla.

(5) Alliansens dilemma

På grund av Moderaternas storlek tog partiet också de flesta och tyngsta departementen i regeringen. Småpartierna marginaliserades till ett fåtal departement.

Detta hade inte behövt vara ett problem om småpartierna hade behållit en hög svansföring även på andra politikområden som låg utanför deras egna departement. Men detta är något som vare sig Centerpartiet, Folkpartiet eller Kristdemokraterna har lyckats med.

Än värre var att småpartierna inbillade sig att det räckte att marknadsföra sig utifrån vad man åstadkom i sina respektive departement för att man skulle vinna ökat förtroende från väljarna.

Men resultatet blev det diametralt motsatta – politisk marginalisering i skuggan av det statsbärande Moderaterna.

Att alla fyra Allianspartierna låter som varandras kopior har inte gjort saken bättre. Det enda parti som tjänar på detta är återigen Moderaterna.

(6) Ökad politisk sårbarhet.

När Centerpartiet – och de övriga två småpartierna – koncentrerade sig på ett smalt politikerområde blev man också extra sårbara vid politiska motgångar.

När näringsminister Maud Olofsson inte ens verkade klara de frågor hon hade ansvar för – t.ex. Saab och Vattenfall – fanns inte mycket att falla tillbaka på.

(7) Maud Olofssons tondövhet

Olofsson kom in i politiken leende och kommer att lämna partiledarskapet leende.

Allting kommunicerar. Att vara positiv och framåt kan vara ett viktigt vapen i en partiledares arsenal. Men det förutsätter att saker och ting går i rätt riktning.

Olofsson har ofta framstått som om hon är fullkomligt okunnig om att både hon och Centerpartiet har stora problem.

Hennes positiva yttre har till sist skapat frustration hos både väljare och medlemmar. När problem dyker upp måste en partiledare också kunna kommunicera att man förstår situationens allvar.

Ingen utanför den innersta kretsen har riktigt vetat om den ständigt leende Olofsson har förstått partiets problem eller om hon har levt i total förnekelse.

(8) Pengar är inte allt.

Som Europas rikaste parti har Centerpartiet inte behövt vända på slantarna. Detta var tydligt under valrörelsen. Vad än partistrategerna pekade fick man.

Men pengar är inte allt. Pengar kan inte ersätta politik. Det kan definitivt inte ersätta en politik som tilltalar breda väljargrupper.

Centerpartiets försök att damma av sin gamla miljöpolitik fick lite av desperation över sig. Att marknadsföra sig som ”Alliansens gröna röst” kunde inte dölja att partiet lider av politisk idétorka.

Vem som än blir ny partiledare har därför många problem att hantera. Positivt är att det inte gärna kan bli värre. Eller?

Read Full Post »

UTFRÅGNING: Lars Johansson (S) anmäler nu näringsminister Maud Olofsson (C) till konstitutionsutskottet.

Anledningen är att han säger sig ha en källa som har intygat att Olofsson kände till fallskärmarna för Vattenfalls chefer.

Både regeringen och Olofsson kände till fallskärmarna enligt flera uppgiftslämnare som Dagens Industri talat med. Tidningen talar om en medveten ”mörkläggning”.

Med tanke på vad som pågår är det inte helt osannolikt att en eller flera källor kommer inifrån Centerpartiet. Konstigare saker har hänt i politiken.

Om utfrågningen i konstitutionsutskottet blir pinsam för Olofsson är det frågan om hur länge hon kan hålla sig kvar.

Nu kommer desutom en opinionsundersökning från Skop som visar att partiet ligger under riksdagsspärren på fyra procent.

Read Full Post »

RIKSDAGEN: Regeringen har ännu en gång gått på pumpen och förlorat en omröstning i riksdagen.

Och man har bara sig själva att skylla. Strategin att inte låtsas om Sverigedemokraterna har nått vägs ände.

Så länge man inte vill förhandla med Sverigedemokraterna och så länge som de rödgröna inte vill kompromissa kommer förlusterna fortsätta att rada upp sig för Fredrik Reinfeldt.

Problemet nu är att förlusterna börjar se riktigt allvarliga ut.

De statliga bolagen SBAB, Telia Sonera och Posten Norden kommer inte att säljas. Dessutom beslutade riksdagen att Vattenfall skall förbli ett helägt statligt bolag.

Dessa förluster är inte vilka förluster som helst. Nederlaget är en rejäl ekonomisk, politisk och ideologisk motgång.

Det är också en motgång som en majoritet av svenska folket troligtvis är ganska nöjd med att regeringen har råkat ut för.

Det är den här typen av förluster som kan komma att få väljarna att känna att förtrollningen – Alliansens oövervinnerlighet – är bruten.

Socialdemokraterna har fått en ny frontfigur – Håkan Juholt – med pondus. Regeringen förlorar en viktig ideologisk votering där man har svenska folket emot sig. Kan detta vara början på slutet för Fredrik Reinfeldt?

Räddningen för Alliansen kan mycket väl vara att Socialdemokraterna fortfarande verkar ha svårt att plocka hem poängen på regeringens nederlag.

En anledning till detta är att partiet fortfarande inte vill göra mycket väsen av segrar som beror på att man har hamnat på samma sida som Sverigedemokraterna.

Read Full Post »