Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Utbildning’

POLITIK | Sverige skall ha den lägsta arbetslösheten i EU inom sex år. Det är löftet som skall vinna valet åt Socialdemokraterna.

Fokus--22 mars - 4 april 2013

Och skall man tro Stefan Löfvens inledningstal vid partikongressen har man surrat sig rejält vid masten.

Socialdemokraterna hade under Göran Persson ett mål på fyra procent. Enligt Löfven är hans mål än mer ambitiöst eftersom hans löfte om fem procent motsvarat tre procent med den tidens sätt att mäta arbetslösheten.

Det är en vansklig strategi som öppnar upp för en diskussion om vem väljarna har störst förtroende för – Fredrik Reinfeldt eller Stefan Löfven.

Torbjörn Nilsson, i Fokus, har tidigare skrivit om strategin som går ut på att satsa på konfliktområdena jobb och utbildning:

Det är där de vill ha konflikt.

På skolområdet har de gått om folkpartiet i mätningarna. Stefan Löfven kommer inte, som Mona Sahlin, behöva bråka med partiet om betyg. Nu handlar det om lärares tid till undervisning, mindre klasser, obligatorisk gymnasieskola, likvärdighet.

[…]

Svårare med jobbpolitiken. De har en trestegsraket med fler jobb genom bättre företagsklimat, utbildning som ska göra fler människor anställningsbara och garantier mot utslagning. Fast, moderaterna säger också att jobben är det viktiga. Var finns egentligen konflikten? Regeringens låglönelinje mot socialdemokraternas utbildningslinje? Oron för att en stor marknad av jobb med låga löner växer fram har i tidigare val visat sig låg hos alla väljare utom dem med förtroendeuppdrag i fackförbund. September nästa år är ingen rolig månad för en statsministerkandidat utan en problembeskrivning som folk känner igen sig i.

Passivitet mot aktivitet, säger strategerna då. Regeringen har misslyckats och gör inget åt det. Kanske kan det fungera. Men vad innebär den konflikten konkret? Stefan Löfven rabblar en massa saker som alla kokar ner till: näringspolitik. För honom tycks det inte spela någon roll att det är ett av de svåraste områdena att göra fungerande förslag på – förslag som verkligen gör skillnad – och som vinner val. Fråga Maud Olofsson.

Den här socialdemokraten, född och fostrad i fabrikerna i Ådalen, älskar industrin. Det är den han brinner för. Innovationer, svensk konkurrenskraft. Att politiken kan göra skillnad. Och den lusten driver honom upp i gryningen, en dag i sänder, steg för steg närmare moderaternas fälla.

Fredrik Reinfeldt och Anders Borg har inga skäl att höja konfliktnivån om jobben. I en rapport nyligen visade de sin strategi: samma som tidigare. De pengar socialdemokraterna lägger på försäkringarna tänker vi satsa på vård, skola, omsorg och jobbskatteavdrag. Sedan snackar vi om vem som har bäst koll på ekonomin. Arbete mot bidrag! Regeringsduglighet! Ses på valdagen!

Bild: Uppslag i Fokus, nummer 12, den 22 mars – 4 april 2013.

Read Full Post »

SKOLA | När Jan Björlund skall intervjuas vet man vad det kommer att handla om utbildning och skola.

Neo.

Sakområdena är numera så tätt förknippade med Folkpartiet att det är lätt att glömma bort att det inte alltid har varit så.

En fördel med Björklund är att han kan ha få vem som helst att inse det förnuftiga i utbildningsreformerna om han bara får tala till punkt.

Det är ganska uppfriskande att han också vågar säga en och annan obekväm sanning. Speciellt som han därmed också indirekt trampar de egna lokalpolitikerna på tårna.

När Thomas Gür intervjude honom för tidskriften Neo passade han på att ge en liten historielektion:

1991 kommunaliserades den svenska skolan och nu är det lokalpolitikerna och hundratusen lärare som ska se till att normerna mynnar ut i konkreta åtgärder. Det är dessa som är Jan Björklunds kompani- och plutonchefer som ska genomföra hans vision.

Är kommunalpolitikerna uppgiften mogen?

– Nej.

Det är de inte?

– Nej.

Det måste vara bekymmersamt för en befälhavare att veta detta.

– Ja. Det är därför jag inte tror på den kommunaliserade skolan. Sedan den moderna kommunen konstruerades i lagstiftningen på 1860-talet har kommunpolitikernas huvudansvar varit socialtjänsten. Kommunerna har också ägnat sig åt brandkår och sophämtning och sådant, men sociala frågor har dominerat.

– Den avgörande utbildningen för att bli kommunalbyråkrat i Sverige är i praktiken samma som för att bli socialsekreterare. Och när kommunerna fick ansvaret för skolan på 90-talet hade man egentligen inte begripet sig på skolans kunskapsuppdrag. Det sociala uppdraget har legat i fokus. Det är naturligtvis viktigt det också, att elever känner sig trygga, men det är ändå kunskapsuppdraget som är skälet till att vi har en skola. Det begriper inte kommunerna. Och även om man förstår uppdraget, begriper man inte hur man ska hantera det. Själva lärandeuppdraget, det har inte kommunerna tagit. Så ja, skolan måste återförstatligas.

Vi tar det igen, skolan måste återförstatligas?

– Ja. Absolut. Och under tiden, medan vi får tillräcklig politisk enighet för det, kommer staten att behöva styra mer. Både genom att vi utvärderar resultat, men också normativt, för det finns en gräns för hur många utvärderingssystem man kan ha i en så komplex verksamhet.

När får du med dig politisk majoritet för att återförstatliga skolan?

– Det vet jag inte. För stunden är det ju bara Folkpartiet som tycker så i regeringen, även om några andra partier utanför alliansen också säger det. Jag är besviken på Moderaterna. De var lika stora motståndare till kommunaliseringen som Folkpartiet var för tjugo år sedan. Men jag fick också ta en match i mitt eget parti för detta. På partistämma, landsmöte eller partikongress är kommunalråden i majoritet i alla partier.

– Det positiva är att jag numera inte möter en enda politiker från något parti som med glöd försvarar kommunaliseringen. De försvarar den pliktskyldigt, men inte längre med entusiasm.

Bild: Tidskriftsomslaget är Neo nr 6, 2012

Read Full Post »

STRATEGI | Med ordning och reda och sunt förnuft skall Stefan Löfven besegra Moderaterna och ta hem valsegern.

Löfven låter lite som en gråsosse när han intervjuas. Och som strategi kan det knappast bli mer lämpligt för Socialdemokraterna.

Efter år av förvirrad politisk retorik under Mona Sahlin och Håkan Juholt har Löfven tydligen gått tillbaka till ett koncept som traditionellt har vunnit både kärnväljare och val.

Det är åtminstone den bild man får av honom när Maria Sköld intervjuade i Göteborgs-Posten.

Du har redan gjort ett par utspel om att ställa mer krav. Vad menar du med det?

– Det finns ett delat ansvar mellan det vi kan göra gemensamt och individens eget ansvar. Vi gör ju inte som regeringen och privatiserar arbetslösheten och säger att ”det här får du lösa själv”. Men då har vi också rätt att ställa krav på att du skaffar dig en utbildning som gör att du höjer din anställningsbarhet, för vi vet att annars har man mycket svårare att få ett jobb.

Vill du ha en bortre parentes i a-kassan?

– Ja, vi har just nu 300 dagar och vi har inget skarpt förslag om att förlänga det. Men däremot är vi mycket noga med att påpeka behovet av tidiga åtgärder och om de 300 dagarna tar slut måste du få hjälp till något annat.

[…]

Ni vill att alla ska läsa in gymnasiet och att alla linjer ska vara treåriga och högskoleförberedande. Men kommer det inte alltid finnas unga som inte klarar av det?

– Jamen börjar man i det, då har man direkt börjat sänka ambitionerna, som den här regeringen gör nu. Men när jag som IF Metalls ordförande mötte våra motparter så säger de att kraven kommer att höjas successivt. Gymnasieutbildningar som inte är högskoleförberedande nyttar ingenting till. Jag tror däremot att vi behöver utveckla utbildningarna så att flera kommer att klara sig igenom dem.

Bild: Både framsidan ovan och intervjun är från Göteborgs-Posten den 28 april 2012.

Read Full Post »