Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘TV-debatt’

SOUTH CAROLINA | Mitt Romney var kandidaten alla ville komma åt under tv-debatten. Newt Gingrich vann och fick t.o.m. stående ovationer vid ett tillfälle.

Fox News skriver:

Fresh off a rousing debate performance that had the Republican audience giving a standing ovation — purportedly the first in a debate since Ronald Reagan in New Hampshire in 1980 — Newt Gingrich may be reconsidering how far he can go in the GOP campaign.

[…]

But the latest Fox News poll continued to show Mitt Romney faring best against Obama in a general election. Unless Gingrich or another candidate steps up in South Carolina, Romney is poised to go three-for-three in the first primaries of the season.

Gingrich offered several forceful arguments on Monday night. He defended calling Obama the ”food stamp president,” pointing out that the food stamp rolls are at historic highs.

[…]

Gingrich called for tying all unemployment compensation, which currently lasts 99 weeks, to a job-training requirement. He also won strong support from the audience when he was asked whether it was belittling to minorities to suggest that poor children work as janitors to build a work ethic.

Gingrich replied, ”No, I don’t see that.”

He said dozens of people have reached out to him recalling jobs they got when they were ”11, 12, 13 years of age,” and defended the idea of paying kids to work in school.

”They’d be getting money, which is a good thing if you’re poor. Only the elites despise earning money,” he said, later adding: ”I believe every American of every background has been endowed by their creator with the right to pursue happiness. And if that makes liberals unhappy, I’m going to continue to find ways to help poor people learn how to get a job, learn how to get a better job and learn some day to own the job.”

Se debatten på YouTube. Och en avskrift från debatten finns på Fox News.

Övrigt: Framsidan är tidningen The Greenville News från South Carolina.

Read Full Post »

RETORIK: Dagens TV-debatt i Agenda mellan partiledarna för Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ blev en seger för Jimmie Åkesson.

En sak är säker. Alla partiledare som Jimmie Åkesson har mött har haft en tendens att antingen undervärdera honom eller låta sina negativa känslor för Sverigedemokraterna lysa igenom.

Gudrun Schyman gör därmed Maud Olofsson (C) och Mona Sahlin (S) sällskap i det illustra sällskap av garvade veteraner som har förlora sina debatter med den betydligt mer oerfarne Jimmie Åkesson. 

Gudrun Schyman gjorde inte mycket rätt. Istället var det Åkesson som lyckades plocka politiska poäng genom att komma med de riktigt konkreta förslagen på hur man skall komma åt problemet med våldtäkter.

Feministen Schyman lyckades t.o.m. med konststycket att låta nästan som om våldtäkter inte var ett så stort problem. Åkesson framstod som den som tog problemet på större allvar!

Hennes argument här var att hävda att det stora antalet våldtäkter berodde på en ökad tendens bland kvinnor att verkligen våga anmäla våldtäkter. Det är säkert sant men i sammanhanget både irrelevant och otaktiskt av Schyman.

Tydligen var det viktigare för Schyman att vara emot Åkesson än att vara emot våldtäkter. Ett synnerligen märlig sits som Schyman försatte sig i.

Vad som satte bilden av debatten var när Åkesson påpekade att han inte lyckats hitta ett endaste konkret förslag på Feministiskt initiativs hemsida som visade på hur partiet vill bekämpa våldtäkter.

Schyman spelade Åkesson i händerna genom att bara tala om våldtäkter och utsatta kvinnor i rent generella termer. Schymans lösningar handlade mer om att åberopa ett långsiktigt arbete med att ändra strukturer i samhället.

Att ett feministiskt parti inte kan komma med konkreta politiska förslag på hur problemet med våldtäkter skall lösas just här och nu fick Schyman att framstå som både elitistisk och verklighetsfrånvänd.

Schymans överlägsna attityd mot Åkesson gjorde inte saken bättre. Inte heller att hon hela tiden avbröt och aldrig lät Åkesson få ordet.

Gudrun Schyman framstod som både otrevlig och oartig. Helt enkelt en mycket dålig insats från Sveriges främste politiske kommunikatör.

Read Full Post »

KAMPANJ: Nick Clegg, partiledare för Liberal Democrats, har seglat upp som ett hot mot båda partierna Labour och Conservative i årets valrörelse.

Efter att ha gjort mycket bra ifrån sig i de två första tv-debatterna skrev The Sunday Times bland annat följande: Clegg nearly as popular as Churchill

Men media kan svänga snabbt. Plötsligt kom kritiken på bred front. Många spekulerade att denna kritik var orkestrerad. Liberaldemokraterna anklagar själva Torypartiet.

Oliver Burkeman på The Guardian gör dock en annan analys:

To the untrained eye, yesterday’s [d.v.s. 21 april] unprecedented wall-to-wall assault on Nick Clegg in the pages of Britain’s right-wing newspapers might have looked like an orchestrated attack by a Tory media machine – a notion that one seasoned observer, [Labours] Lord Mandelson, spent the day doing his best to promulgate. But the truth, according to those with knowledge of the editors and newspapers involved, was far more visceral and chaotic.

”It’s raw panic, that’s what it is,” was how one former senior Fleet Street executive put it, adding that he had never witnessed anything similar in his entire career. The rise of Clegg has not just thrown into doubt the prospect of a trouble-free election victory for David Cameron. (…)

The Mail’s front-page claim that Clegg had committed a ”Nazi slur on Britain” in a 2002 Guardian column, alongside reporting on his expenses in the Daily Telegraph and a hatchet job in the Sun, triggered a backlash and a day of energetic online activity. On Twitter, critics of the Mail sarcastically blamed Clegg for everything from the Icelandic volcano to the fall of the Roman empire, while the Daily Mail-O-Matic website generated parodic Clegg headlines (”Could Nick Clegg molest house prices?”).

There were signs that the newspapers’ broadsides were causing a fracturing of unity on the right: the Tory blogger Iain Dale called the attacks on Clegg ”a terrible indictment of the British press”, warning that they would backfire and ”only serve to increase his popularity and position in the poll”. (…)

John Lloyd, director of journalism at the Reuters Institute for the Study of Journalism at Oxford University, said: ”Clearly, the newspapers and editors who are ideological Tories are suffering from a howl of rage, now that what had seemed to be a shoo-in has turned into the risk of a hung parliament.” (…)

Read Full Post »

POLITIK: Premiärminister Gordon Brown hamnade på defensiven under en av de direktsända tv-debatterna när David Cameron anklagade Labour för att medvetet sprider lögner om de konservativas besparingsförslag.

Torypartiet lyckade plocka fram hela tio olika flygblad från Labour som man menar sprider lögner. Under debatten hamnade Brown på defensiven när han förklarade att han själv inte hade sagt OK till flygbladen.

During the debate Cameron scored one of his biggest hits, accusing Brown of ”lying” about Tory policy by claiming in official Labour campaign literature that they would cut winter fuel payments, bus passes and prescriptions. He said: ”Those leaflets you’ve been getting from Labour, those letters you’ve been getting from Labour, are pure and simple lies.” 

Put on the back foot, Brown was challenged to denounce them. ”I’ve not authorised any leaflets like that,” he said. ”But why isn’t it in your manifesto that you are keeping free eye tests and prescription charges?” (…) 

Within an hour of the debate ending, the Conservative spin machine had produced 10 separate leaflets and letters from Labour candidates across the country including variations on the claims about the Tories cutting benefits for the elderly and a poster depicting Brown as Vicky Pollard, saying: ”Did I lie about the dodgy leaflets? Yeah but no but yeah but …”

Detta kommer säkert inte att vara det enda exemplet på att ett parti använder sig av negativa kampanjtekniker i årets engelska val.

Read Full Post »

Toppkandidaternas valduellDEBATT: Man måste ställa sig frågan hur väljarna uppfattar toppkandidaterna efter den första halvtimmen av SVT:s direktsända valdebatt.

Den stora förloraren måste vara tittarna som fick lyssna på politiker som talade i munnen på varandra. Det hela blev inte bättre av att programledaren Karin Hübinette – som vanligt är man böjd att tillägga – inte var speciellt effektiv på att hålla koll på sina gäster. 

Andra ”halvlek” var lite bättre eftersom politikerna verkade ha lugnat ner sig efter pausen. Kan det vara så att partistrateger och programledaren lyckades få deltagarna att inse att deras framförande troligen stötte bort både tittare och väljare?

Och vem vann? Marit Paulson (FP) som hitintills i valrörelsen har gjort en mycket slät figur lyckades i debatten framstå som både klok och sansad i ett för övrigt lite kaotiskt käbblande. I andra halvlek kom Paulson dock bort lite.

Marita Ulvskog (S) visade att hon är rutinerad och kunde vara vass. Socialdemokraterna är nog det parti som har gjort den bästa valrörelsen så här långt. Partiet syns överallt och man har också vågat vara tydliga snarare än ytlig i sin politiska kommunikation.

Deras strategi att lyfta fram svenska kollektivavtal och minimilöner fick valrörelsen att äntligen hetta till. Ulvskog tog chansen att driva denna fråga även i tv-debatten.

Frågan om det var etiskt eller oetiskt att jämföra uthyrning i Sverige av personal från andra EU länder med människohandel blir irrelevant eftersom Ulvskogs mål med utspelet var just att markera skillnaderna mellan partierna.

Tydliga skillnader är det som eldar kärntrupperna. Och eftersom det alltid blir ett lägre valdeltagande i EU-val jämfört med i riksdagsval är det speciellt viktigt för partierna att få kärnväljarna att gå och rösta. De partier som lyckas med detta kommer också att lyckas i valet. Detta har Ulvskog förstått.

Miljöpartiet var säkert också nöjd med Carl Schlyter. Han lyckade som vanligt ta för sig och få stort utrymme utan att verka allt för störande när alla talade i munnen på varandra.

Förlorarna i debatten var Eva-Britt Svensson (V), Lena EK (C) och Ella Bohlin (KD).

Vänsterpartiet har haft stora förhoppningar på valkampanjen. Partiet har hoppats kunna rida på den ökade uppmärksamhet man har fått efter det att Socialdemokraterna och Miljöpartiet tvingades backa och ta in partiet i den rödgröna alliansen.

Denna uppmärksamhet lyckades Svensson inte förvalta. Vänsterpartiet brukar om inte annat vara bra på att sticka ut. Nu lät man mer som EU-kritiskt parti bland många andra.

Lena Ek lyckades aldrig tala om för tittarna vad som gör Centerpartiet unikt i EU-politiken. Inte heller Ella Bohlin – trots en bra inledning – tog riktigt chansen.

Kanske KD räddas av att man i valkampanjen har en fråga – restriktiv alkoholpolitik – som sticker av mot de övriga partierna. Problemet var att Bohlin neutraliserades i tv-debatten eftersom alla partierna plötsligt – inklusive Gunnar Hökmark (M) – plötsligt lät som om man ville driva en restriktiv spritpolitik i EU.

Frågan är om tittarna i frågan blev mycket klokare om var partierna står i just den frågan.

Read Full Post »