Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Tillväxtverket’

POLITIK | Det är inte ofta politiska utspel överraskar. Jonas Sjöstedts förslag om att lägga ner Tillväxtverket är ett av dessa.

Vad som gör detta extra intressant är att det officiellt inte gör det för att rida på den folkliga upprördheten över den senaste tidens avslöjanden kring bl.a. Tillväxtverkets vidlyftiga interna representation.

Istället paketerar Vänsterpartiet det som en logisk konsekvens av att myndigheten inte fungerar som det är tänkt.

”Det är ett ineffektivt organ som inte lyckats göra det man ska”, säger Sjöstedt till SVT:s Nyheter.

Smart.

Sjöstedt framhäver att alla dessa statliga myndigheter och stiftelser som delar ut pengar till entreprenörskap och forskning ofta har ansvarsområden som korsar varandra. Vilket naturligtvis inte är speciellt effektivt.

Förslaget gör att partiet vinner förtroende p.g.a. sin seriositet. Samtidigt drar man naturligtvis indirekt nytta av den folkliga ilskan kring hur skattemedlen har används.

Smart igen.

Behovet av att lägga ner eller rationalisera bland alla myndigheter och verksamheter är annars något borgerliga partier gärna försöker skapa uppmärksamhet kring. Inte minst har Alliansen framfört det.

Förslaget om att lägga ner Tillväxtverket är därför något man förväntat sig skall komma från liberalt håll.

Anledningen att så inte skett beror antagligen på att alla de liberala partierna sitter i regeringen.

(Mats Odell (KD), ordförande i riksdagens näringsutskott, ville t.ex. bara att verket skulle ”granskas”.)

Annars har det bara varit Svenskt Näringsliv som talat klartext om Tillväxtverket.

Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, uttryckte det på följande sätt:

– Den allmänna uppfattningen är att den sortens åtgärder som Tillväxtverket sysslar med har marginell betydelse. Genomgående är resultaten väldigt nedslående när man tittar på forskningslitteraturen, man hittar inga eller väldigt små effekter.

Dagens Nyheter konstaterade att det redan förra året framförts kritik mot Tillväxtverket från Statskontoret om hur man hanterade sin ekonomi.

Att Vänsterpartiet plockar upp denna handske från Svensk Näringsliv är naturligtvis extra överraskande.

Det har varit en bra dag för Jonas Sjöstedt.

Read Full Post »

KROGNOTOR | En spin doctor använder de verktyg som finns i verktygslådan. Inget fel idet. Funkar det så funkar det.

Att avfärda kritiken med att den bara beror på att målet för kritiken är en kvinna är ett gammalt beprövat trick. Och om kritiken avtar har medicinen hjälpt och spinndoktorn har gjort sitt jobb.

Detta är vad Rune Backlund (C), landstingsråd i Jönköpings län, försöker sig på när han konfronteras med uppgifterna kring krognoterna som Annie Lööf och Centerpartiet låtit Näringsdepartementet betala.

Till Jönköpingsnytt säger Backlund:

Hon har tagit över ett av Sveriges tyngsta departement och har gjort ett mycket bra uppstartsjobb. Utifrån förutsättningarna har hon gjort ett jättebra jobb, och jag är säker på att hon reder ut detta också. Men det finns människor som vill ge henne en smäll på käften eftersom hon är ung och kvinna.

Men när någon måste försvara någon med att man fortfarande har förtroende för personen i fråga hart man redan hamnat på defensiven.

I efterdyningarna av avslöjandet att Tillväxtverkets vidlyftiga interna representation började man, enligt Aftonbladet, ”snabbstäda” festnotor på departementet.

När Aftonbladet begärde ut handlingar kring näringsdepartementets internrepresentation fick Annie Lööf och hennes stab bråttom att städa upp efter sig.

I all hast gjordes löneavdrag för sprit och Centerpartiet tog över en omstridd krognota – som skattebetalarna först hade betalat.

Och nu har SVT:s Rapport (9/8, kl 19.30) tittat vidare på departementets representation. Tydligen var Lööfs företrädare och partikollega Maud Olofsson (C) rejält givmild med den interna representationen.

Så vad som var kunde ses som en välbehövlig nystart för den nästan osynliga näringsministern har istället blivit en pinsam affär.

Read Full Post »

STRATEGI | Inom politiken är steget mellan att uppfattas som handlingskraftig och klantig mycket kort.

Nu visar det sig att Annie Lööf (C) och Christina Lugnet har mer gemensamt än bara intresset för näringslivsfrågor. Lööf gillar också att äta och dricka för skattebetalarnas pengar.

SR:s Ekot rapporterar:

Det är inte bara Tillväxtverket som ätit gott för skattepengar. Nu avslöjas även att ansvarigt statsråd centerledaren Annie Lööf och hennes stab åt för skattepengar på restaurang i somras. Räkningen borde ha gått till centerpartiet, men det var Näringsdepartementet som betalade.

Det började bra. Annie Lööf (C) sparkade Christina Lugnet när hon inte längre hade förtroende för generaldirektören på Tillväxtverket.

Tjaa, sparkade och sparkade. I realiteten förflyttas generaldirektören bara till Lööfs eget näringsdepartement. Lönen på 91 000 kronor får hon behålla.

Här skall hon tillsammans med sex andra avdankade generaldirektörer sitta och rulla tummarna tills hennes förordnade går ut 2015.

Totala lönekostnaden (och därmed för skattebetalarna) för dessa lyckliga sju: 12,9 miljoner kronor, inklusive sociala avgifter.

Det har alltid funnits en ohälsosam symbios mellan topptjänsterna inom statlig verksamhet och regering och riksdag.

Men Cenperpartiet verkade inse problemet för både sig själva och för den allmänna tilltron till systemet.

Innan avslöjandet i Ekot gjorde man därför ett utspel om att ”frälsereglerna” inom den offentliga sektorn måste ses över.

Anders W. Jonsson, gruppledare för Centerpartiet, säger till Expressen:

– Det här är inte rimligt när vi kräver av undersköterskan som blir arbetslös att hon ska flytta till Malmö och ta ett lågavlönat jobb. Samhällets toppar måste ha motsvarande krav på sig. Det här är högt meriterade människor som utan problem får ett nytt jobb. Vi kan inte ha den här typen av frälseregler.

Centerpartiet har kanske insett att det rimmar illa med deras image som de hårt arbetande företagarnas parti att hålla den här typen av slöseri under armarna.

Den här typen av konsekvent agerande är annars ovanligt inom den politiska sfären.

Centerpartiet är dessutom det parti som gått ut hårdast med att arbetsmarknadens regler måste luckras upp till arbetsgivarnas förmån. Om någon avskedas så skall de avskedas och inte flyttas runt med lönen intakt.

Skandalen kring Tillväxtverkets omfattande interna representation har redan fått konsekvenser inom näringslivet. Av 850 kvinnliga företagare har redan 41 hoppat av frivilliguppdraget som ambassadör.

Detta är exakt den väljargrupp som Centerpartiet vill inmuta.

En av dessa ambassadörer säger till Sydsvenskan:

– Jag tycker att det är ett bra ställningstagande, men jag kan inte hålla med om att hon blev sparkad. Hon omplacerades bara eftersom hon ju får fortsätta på näringsdepartementet, säger Jeanette Bohman, som hoppas att hela Tillväxtverkets organisation ses över.

– Om vi småföretagare ska jobba utifrån en moral där vi betalar skatt, moms och arbetsgivaravgifter och sköter vår bokföring på ett korrekt sätt så måste detsamma också göras uppifrån.

[…]

– Hade det kommit fram att jag systematiskt bokför fel för att återfå mer moms hade jag hamnat någon helt annanstans än på näringsdepartementet. Gör vi inte rätt för oss får vi höga böter och till och med fängelsestraff. Det tycker jag borde gälla för samtliga människor.

Oavsett vad man tycker om partiets nyliberala syn på relationerna mellan arbetsgivare och anställd så är utspelet åtminstone logiskt och konsekvent utifrån ett ideologiskt perspektiv.

Att det nu också handlar om krishantering från Centerpartiet är klart.

Först riskerade man tappa företagarnas förtroende om man inte agerade. Nu riskerar man förlora väljarnas förtroende när det har visat sig att skillnaden mellan Tillväxtverkets och Centerpartiets agerande inte skiljer sig speciellt mycket.

Read Full Post »

PRIDE | Annie Lööf hittade rätt tonläge när det handlade om Tillväxtverkets vidlyftig interna representation.

Det talades om att näringsministern nu skulle ta i med ”hårdhandskarna” och kalla till sig sina myndighetschefer.

Osynliga Lööf lät plötsligt handlingskraftig. Och det har aldrig skadat en partiledare att bli kallad handlingskraftig.

Men istället för att behålla fokus på att läxa upp sina myndighetschefer väljer Lööf att göra ett utspel som doftar missriktad politisk korrekthet.

Centerpartiet vill nu ta bort kravet om att män som har sex med män måste avhålla sig från sex i ett år för att få bli blodgivare.

Att utspelet görs mitt under Pridefestivalen förvånar knappast någon. Inte heller att hennes motivering är att regeln är diskriminerande.

Lööf skulle mycket väl ha kunnat välja att istället argumentera för att det inte längre finns några förhöjda risker med att homosexuella lämnar blod. Men det kan inte Lööf. Av den enkla anledningen att just den typen av risker fortfarande existerar!

Inte ens RFSL köper Lööfs förslag.

RFSL är den lobbyorganisation som mer än någon annan organisation genom åren har formulerat krav utifrån ett antidiskrimineringsperspektiv. Till och med de ogillar utspelet om slopad karenstid på ett år.

Mari Forssblad, Ekot, har intervjuat RFSL:s förbundsordförande Ulrika Westerlund:

RFSL ser att förekomsten av hiv-viruset är 80 gånger högre i gruppen män som har sex med män jämfört med befolkningen i sin helhet. Att det tar över tre månader innan en hiv-smittad bildat antikroppar som syns i test gör det obligatoriska snabbtestet vid blodgivning otillräckligt, menar de.

– Det är ett faktum att det finns män som har sex med män som upplever karensreglerna för blodgivning som diskriminerande. Vi försöker förklara vad som är anledningen till att de finns och att det inte handlar om att diskriminera på grund av sexuell läggning, säger RFSL:s förbundsordförande Ulrika Westerlund och fortsätter.

– Det handlar om att säkerställa att personer som är mottagare av donerat blod inte ska få hiv-viruset överfört.

Här ser vi ett klassigt exempel på ett parti som väljer att rakt upp och ner köpa det man tror är just denna väljargrupps åsikt.

Antagligen har Centerpartiet inför Pridefestivalen genomfört en opinionsundersökning som visat att just frågan om blodgivning uppfattas som diskriminerande av den genomsnittlige Pride-deltagaren.

I det perspektivet framstår utspelet som smått cyniskt. Om Lööf skulle få som hon vill skulle hon därmed bidra till att utsätta människor för fara.

Kanske borde Annie Lööf kontaktat socialminister Göran Hägglund innan utspelet?

Fast med Kristdemokraterna vet man ju aldrig. Kanske även Hägglund har bytt åsikt.

Read Full Post »

MYNDIGHETER | Varför tror man att välutbildade vuxna med hög lön och stimulerande arbetsuppgifter ständigt måste underhållas?

Tillväxtverket och Vinnova har slösat bort miljoner av skattebetalarnas pengar. Förutom intern representation med dyra middagar har man anordnat bl.a. vin- och chokladprovningar.

Är inte detta exempel på aktiviteter som de flesta människor ägnar sig åt på sin fritid? Varför måste statliga myndigheter agera vuxendagis?

Är statligt anställda extra känsliga personer med stora stimulansbehov? Och måste dessa hela tiden tillfredsställas genom dyra aktiviteter?

”Näringsminister Annie Lööf tar nu i med hårdhandskarna i härvan kring Tillväxtverket”, skriver Dagens Nyheter.

Att Tillväxtverket bl.a. har försökt dölja sin vidlyftighet genom att kalla det hela för seminarier och utbildning har fått näringsminister Lööf att reagera.

Här finns äntligen en chans för Lööf att visa välbehövlig handlingskraft. Detta skulle kunna vara den öppning partiet väntat på.

Genom att ta i med hårdhandskarna skulle Lööf kunna vinna sympatier genom att kanalisera väljarnas vrede över detta meningslösa slöseri.

Centerpartiet vill ju trots allt framstå som näringslivets banerförare, partiet för de hårt arbetande och partiet som vågar skära i byråkratin för skattebetalarnas bästa.

Och visst låter det bra. Lööf säger nu till Dagens Nyheter:

– De uppgifter som framkommit tycker jag är helt oacceptabla inte minst för att det inte följer de interna riktlinjer som man själv har fattat beslut om på myndigheten.

[…]

– Jag tycker det är uppseendeväckande och anmärkningsvärt, jag tycker de belopp som vi nu kan se inte är acceptabla. Det är styrelsens uppdrag att granska hur myndighetens pengar används, därför tar jag i med hårdhandskarna och säger att här måste det till rättning. Här krävs det att rutiner, riktlinjer och lagstiftning följs.

Men när man kollar lite närmare verkar det inte alltför imponerande.

För det första verkar inte Näringsdepartementet ha haft den koll man borde ha haft.

I en ledare skriver Sydsvenskan:

Man kan också fundera över vilken uppsikt ansvarigt departement, i det här fallet Näringsdepartementet, har över hur underlydande myndigheter hanterar sina pengar. Så sent som i fjor fick Tillväxtverket ett extraanslag på 6 miljoner kronor för att klara verksamheten.

För det andra riskerar Lööfs hårda tonläge bara bli till prat när hon nu skall kalla till sig sina myndighetschefer.

När statssekreterare Marita Ljung på näringsdepartementet uttalar sig låter det nämligen så här:

– Vi ska göra klart för dem att de måste skärpa upp sin representation och ta en diskussion med dem exakt om vad de tänker göra.

[…]

– Vi behöver ha en diskussion. Myndigheterna sätter ju sina egna gränser för den interna representationen. Därför är det rimligt att ha en gemensam värderingsdiskussion om vad som är rimligt, sunt förnuft och omdöme för de här sakerna. Och så är det förstås viktigt att skatteregler följs.

Man tycker att ”sunt förnuft och omdöme” för länge sedan är passerat. Varför inte bara uttala att man inte längre har förtroende för exempelvis generaldirektör Christina Lugnet på Tillväxtverket?

Trots alla tuffa ord slutar det kanske bara med att Lööf inte bjuder på kaffe och damsugare när hon träffar sina myndighetschefer.

Bild: Arne Levin från The New Yorker.

Read Full Post »

OPINIONSBILDNING: Den fackliga tidningen ST Press har gjort en uppskattning av alla myndigheters kostnader för deras medverkan under Almedalsveckan. Summan landar på mellan 20 och 30 miljoner kronor.

Cirka 40 myndigheter närvarar under Almedalsveckan. Själv tycker man att man ”informerar”. Detta är naturligtvis bara en finare omskrivning för lobbyism och påverkanskampanjer.

Och en del av denna lobbyism riktar sig mot den egna uppdragsgivaren. Vilket är något som Sida också erkänner öppet.

”Vi har ett uppdrag från regeringen att informera om vår verksamhet. Det gör vi inte genom helsidesannonser utan, som i Almedalen, genom intressanta seminarier. Där når vi både beslutsfattare och medier på samma gång”, säger Margareta Wennlund, projektledare på Sida.

Ett problem med denna argumentering är naturligtvis att man inte når media under Almedalsveckan eftersom de flesta aktörer drunknar i den stora mängden arrangemang.

Ville man verkligen nå media borde man ha valt vilken annan tid som helst utom Almdalsveckan.

Enligt ST Press är det i år 1395 olika arrangemang som vill ha uppmärksamhet. Och 154 av dessa kommer att vara anordnade av statliga eller kommunala arrangörer.

Och varför man måste nå beslutsfattare när man är myndigheter är också i sig lite märkligt.

I Svenska Dagbladet har statsvetaren Svend Dahl och Maria Rankka, vd på Timbro, skrivit om problemet;

Tilltron skadas till statens neutralitet när myndigheter genom sin opinionsbildning tar ställning i politiska frågor eller ifråga om våra livsstilsval, som exempelvis hur vi åker på semester.

Effekten blir att tonvikten i debatten på vissa områden flyttas från partier, intresseorganisationer och enskilda debattörer till myndighetsföreträdare.

Resultatet blir att den demokratiskt-parlamentariska styrkedjan går baklänges. Politikernas uppgift förskjuts från att instruera myndigheterna om vilken politik som ska genomföras till att förankra den politik myndigheterna formulerat hos väljarna.

”Det är svårt att se annat än att de är där [i Almedalen] för att påverka politikerna. I Almedalen når man inte allmänheten, utan den politiska eliten. Då måste man diskutera om det är förenligt med rollen som sakliga och opartiska utförare”, fortsätter Svend Dahl i ST Press.

Statliga tjänstemän som lobbyister med andra ord. Gränsen mellan information och påverkan riskerar att bli alltmer otydlig.

”Problemet är att de då ger en utmärkt illustration till hur de allt mer tar sig rollen av intresseorganisationer för sin egen sak.”

Läs: Svend Dahls rapport Deklarationsinformation och resereklam.

Övrigt: De statliga aktörerna i Almedalen är enligt ST Press följande; Sida, Försvarsmakten, Socialstyrelsen, Högskolan på Gotland, Riksutställningar, Kriminalvården, Myndigheten för yrkeshögskolan, Formas, FAS, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Nationella sekretariatet för genusforskning, Delegationen för jämställdhet i högskolan, Delegationen för jämställdhet i skolan, Stockholms universitet, Linnéuniversitet, Statens folkhälsoinstitut, Folke Bernadotteakademin, Kulturrådet, NSU (Nämnden för Sverigefrämjande i Utlandet), Tillväxtverket, Integrations- och jämställdhetsdepartementet, Energimarknadsinspektionen, Arbetsförmedlingen, Uppsala universitet, Statens institutionsstyrelse, Swedac – Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Brottsoffermyndigheten, DEJA – Delegationen för jämställdhet i skolan, Invest Sweden, Bolagsverket, Skatteverket, Sjöfartsverket, Diskrimineringsombudsmannen, DO, SCB, Jordbruksverket, CSN, Livsmedelsverket, Rikspolisen.

Read Full Post »