Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Thomas Östros’

POLITIK | Sedan Stefan Löfven blev partieldare har Socialdemokraterna återigen blivit Sveriges största parti.

Trots detta verkar de positiva siffrorna i opinionen – och för de rödgröna partierna totalt – mer bero på Moderaternas trötthet och de borgerliga småpartiernas urusla siffror än på eget politiskt arbete.

Socialdemokraterna kan i alla fall inte längre skylla på rolluppsättningen. Magdalena Andersson, ekonomisk-politisk talesperson, har så här långt lyckats matcha finansminister Anders Borg över förväntan.

”[H]on är den smarta Handelsutbildade, det finansiellt kompetenta komplementet till den rörelsebaserade Stefan Löfven, vars roll är att personifiera den emotionella socialdemokratiska historien och identiteten. Som rollbesättning i ett tv-drama är castingen perfekt.”, skriver Ulrika Fjällborg i Veckans Affärer.

Dessutom har LO, sent omsider, fått en ordförande, Karl-Petter Thorwaldsson, som utstrålar kompetens, sunt förnuft och en viss självständighet gentemot partiet.

Detta gör att den socialdemokratiska rörelsen idag står betydligt starkare än man gjorde under Mona Sahlin och Håkan Juholt.

Under Sahlins tid var det inte mycket som fungerade. Förutom alla hennes egna brister tvingades Sahlin av den egna partiledningen ta med Vänsterpartiet i alliansen med Miljöpartiet.  Därmed var mycket av hennes auktoritet borta.

Dessutom tog man det märkliga beslutet att inte profilera Thomas Östros, dåvarande ekonomisk-politisk talesperson, i valrörelsen 2010.

Att ställa upp i ett val utan att ha någon som kunde ta debatten med Anders Borg måste anses vara en missbedömning av värsta sort.

Och LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin hade man inte heller mycket nytta av p.g.a. de egna skandalerna kring hennes hantering av sina styrelseuppdrag.

Hon tillbringade större delen av valrörelsen i frysboxen för att inte väljarna skulle frestas ta ut sin ilska på Sahlin och Socialdemokraterna.

Allt detta är nu historia. En bättre konstellation än politikern Löfven, ekonomen Andersson och fackpampen Thorwaldsson kan partiet knappast önska sig.

Men läser man intervjun med Andersson i Veckans Affärer kan man lätt få uppfattningen att partiet fortfarande befinner sig i vad en psykolog skulle kalla förnekelsefasen i sorgearbetet efter Sahlin och Juholt.

Indirekt erkänner Andersson dock att det finns en identitetskris. Men hennes lösning verkar ligga helt på att hitta rätt politik (vilket är nog så viktigt), inte att fråga sig om partiet och samhällsutvecklingen går i takt.

”Jag tycker inte att [Moderaterna] har kapat vår politik för de har inte förstått det grundläggande i den svenska modellen. Den bygger på broar från de gamla till de nya jobben via en aktiv arbetsmarknadspolitik och en omställningsförsäkring. I dag har inte vanliga medelinkomsttagare fullgott skydd för att taket är så lågt”, säger hon.

”Nu har vi en regering som monterat ner de här broarna. Det riskerar i längden att Sverige blir mer inåtvänt och bakåtsträvande och inte vågar bejaka det nya.”

[…]

Det har varit sex mycket turbulenta år inom det socialdemokratiska partiet, som genomgått en av sina allvarligaste identitetskriser på decennier. Magdalena Andersson håller motvilligt med.

”Det har varit turbulenta år. Talet om förtroendekris ska ändå ses mot bakgrund av att vi är Sveriges största parti. Och jag upplever inte att vi har en identitetskris. Vad menar du med det?”

Efter en snabb reflektion över ett parti som i drygt hundra år slagits för en samhällsutveckling som det i stort sett förverkligat – och därmed förflyttat sin traditionella väljarbas, arbetarklassen, till en medelklass, som inte är lika politiskt homogen och partitrogen som den väljarbas som fanns på Tage Erlanders och till viss del Olof Palmes tid – vill hon ändå inte medge att det finns en identitetskris utan refererar till konkreta, akuta samhällsproblem […].

Skulle du säga att ni är på väg ur identitetskrisen?

”Ja, vi har tydligt fokuserat på två av de stora problem där regeringen har misslyckats med sin politik – jobb och utbildning.”

Har det vänt för Socialdemokraterna?

Hon drar på svaret:

”Det är svårt att säga. Jag tycker att vi har relevanta svar på framtidens problem. När det finns utrymme att diskutera jobb och utbildning, som många anser är de stora problemen, så syns det i opinionen.”

Men vilka är era väljare?

”Folk som vill lösa vissa samhällsproblem tillsammans. Sverige har förändrats. Och det är positivt. Men det gäller att vara relevant i sin egen tid, som parti får man aldrig stelna.”

”Solidaritet” har varit ett nyckelbegrepp inom socialdemokratin. Vad betyder det för dig?

Frågan genererar ett svar som andas väldigt mycket mer tjänsteman än politiker.

”Det borde vara grunden för mycket mer av mänsklig interaktion.”

Plattityder. Optimist, javisst? Teknokrat, så klart.

Allt detta verkar lite löst i konturerna. Om Andersson skall lyckas hitta, som Fjällborg skriver, ”en politik som tar vid där jobbfrågan slutar” krävs mycket mer tankearbete än så.

Bild: Tidskriftsomslaget är Veckans Affärer nr 45 den 8 november 2012.

Read Full Post »

BIKT & BÄTTRING | Bättre sent än aldrig. Håkan Juholt har äntligen insett att han inte passade som partiledare.

”Jag höll inte som partiledare, liksom Mona Sahlin inte gjorde. Det är sanningen.”

Erkännandet kom i en intervju med Dalarnas Tidningar. Samtidigt passade han också på att återigen ge Thomas Östros och Sven-Erik Österberg en känga.

Mats Laggar intervjuade:

– Livet nu skiljer sig totalt mot hur det var då. Pressen som partiledare var helt enorm. Jag suktade aldrig efter att bli partiledare. Det var något jag lånade ut mig till. Jag ställde upp för partiet. Allt jag sade bandades, gicks igenom och analyserades. Det är tufft när man som jag aldrig håller tal efter manus, jag talar alltid fritt ut hjärtat i minst 45 minuter när jag är ute. Det gör jag fortfarande. Ibland säger jag fel saker, men det går inte när man är partiledare. Jag höll inte som partiledare, liksom Mona Sahlin inte gjorde. Det är sanningen, säger han.

Är det något du ångrar?

– Flera saker. Jag är stolt över den politiska kursen jag pekade ut. Däremot skulle jag ha formerat mitt eget lag tidigare än vad jag gjorde. Det var också fel av mig att vara så spontan med utspel. Det var fel av mig att försöka hitta omedelbara lösningar på de problem jag såg. Jag skulle ha sagt att jag ännu inte vet hur problemen bör lösas. Jag var för ivrig. Jag vill ge lösningar. Det blev helt fel, säger han.

Vad avgjorde att du föll.

– Felsägningen i Sälen var inte anledningen. Det som avgjorde inträffade redan i oktober i fjol. Vissa VU-medlemmar, Östros och Österberg, ville inte ge mig sitt uttalade förtroende. Det var början till fallet. Media och kritiker vädrade blod och hängde på, säger han.

Read Full Post »

LEDARKRIS | Håkan Juholt kommer att tillkänna ge sin avgång idag. Åtminstone om man får tro SVT:s Rapport och TV4.

Då uppstår frågan vem som blir nästa partiledare och hur den personen kommer att utses.

Om det finns någon överlevnadsinstinkt kvar inom partiet väljer man i detta läge en person som står för stabilitet, erfarenhet och kompetens.

De enda namn som då rimligtvis kan komma ifråga är Thomas Östros eller Sven-Erik Österberg.

Men partiet måste nu också ta chansen att utse nästa ledare i en öppen process där flera olika partiledarkandidater får ttävla mot varandra. Och då vet man inte vad som kan hända.

Det bästa för partiet skulle vara om dessa partiledarkandidater fick åka land och rike runt och kampanja för sin sak och debattera politik med varandra.

Detta skulle sända en kraftfull signal om att partiet går in i en ny tid. Dessutom skulle det få den positiva bieffekten att media inte längre bara kan fokusera på låga opinionssiffror och vendettor.

Media skulle då tvingas intressera sig för kandidaternas politiska åsikter och inte bara om de rykten och den smutskastning som alltid följer när partier väljer en sluten valprocess.

Ju mer fokus det blir på olika kandidater och deras politik ju mindre kommer det att handla om partiets sönderfall i spåren av Juholt.

Väljare och medlemmar har inget emot att kandidater är kritiska mot varandras åsikter när det sker i öppna debatter.

Människor är inte dummare än att man förstår att kandidaterna ibland måste spetsa till formuleringarna för att det skall bli lite intressant.

Rätt upplagt skulle partiet kunna framstå som både dynamiskt och nytänkande. Detta låter kanske osannolikt idag men om Labour kunde göra det borde även Socialdemokraterna kunna klara det.

Men lockelsen med en öppen process är just att inget är avgjort innan rösterna är räknade.

Detta skrämmer naturligtvis alla gamla politruker i partiet som är vana vid att partiledarval skall avgörs i stängda sammanträdesrum snare än av medlemmar.

Alla trodde att David Miliband var självklara valet för Labour. Istället blev det lillebror Ed Miliband som tog hem segern.

Oavsett vem som väljs kommer valet att sända en mycket tydlig signal om hur partiet ser på sig själv och sin framtida roll i svensk politik.

Read Full Post »

INTRIGER | Man måste vara bra naiv om man tror att Björn Rosengren av misstag berättade att Håkan Juholt borde avgå.

Det var nämligen Rosengren själv som tog upp och nämnde det för de två medarbetarna från Expressen.

De skulle intervjua Rosengren om något helt annat och hade ingen anning om middagen med Thomas Östros (S) och Sven-Erik Österberg (S).

Och som gammal politiker och minister vet Rosengren att det inte existerar någon journalist eller journaliststudent som inte skulle ställa en följdfråga efter att ha fått ett sådant tips.

Rosengren till journalisterna:

– Jag hade middag här med Östros och Österberg, vi pratade om partiets förfall.

– Kom ni fram till någonting då?

– Ja, alltså Juholt måste ju gå.

Vad han möjligtvis inte visste var att bandspelaren var igång. Men vad Rosengren definitivt förstod var att informationen skulle följas upp och användas. Och att trycket mot Juholt i media därmed också skulle hållas uppe.

En sak har Håkan Juholt rätt i. Hans kommentar om att det alltid är samma personer som dyker upp när det handlar om intrigerna mot honom.

Östros och Österberg var inte bara spekulanter på partiledarposten innan Juholt utsågs. De är också de två mest framträdande personerna inom Socialdemokraterna som inte har velat uttala sitt öppna stöd för Juholt.

Read Full Post »

INTRIGER | Ännu en kniv i ryggen på Håkan Juholt.

Den här gången hade turen kommit till Sven-Erik Österberg, ledamot i Socialdemokraternas verkställande utskott.

I SVT:s Aktuellt gjorde han som Thomas Östros Agenda. Han uttalde inte sitt fulla personliga stöd för Juholt.

Hur ser ditt förtroende ut för Håkan Juholt? Har du förtroende för er partiledare i dag?

Den frågan får jag jätte ofta och jag kan klargöra precis hur det är. Verkställande utskottet, som jag ingår i, har gett Håkan Juholt ett förtroende och det är det som gäller för det här […]

Frågan gällde ”ditt” förtroende och om ”du” har förtroende för Juholt. Österbergs svar handlade däremot om vilket kollektivt beslut som verkställande utskottet tagit.

Majoriteten av tv-tittare uppfattade säkert Österbergs svar som betydligt mer handfast än vad alla politiska observatörer gjorde.

Bland dessa uppfattade man det snarare som om Österberg både försökte underminera partiledaren och samtidigt behålla möjligheten att trovärdigt kunna dementera detsamma.

Det handlade om en balansgång mellan att vara lojal mot Socialdemokraterna som parti och inte samtidigt ge ett klart och tydligt stöd till Juholt.

Det finns nu ett tydligt mönster för hur man uttalar sig om Juholt. Det handlar inte längre bara om Östros och Österberg. Även Ardalan Shekarabi, ordförande för partiets tidigare kriskommission, gör samma sak.

Uppenbart har man inom partiet tagit fram riktlinjer – formella eller strikt informella – för hur man skall uttrycka sig i media om man är tveksam till Juholt.

Man hänvisar till VU. Man ger inte Juholt sitt öppna stöd.

P 1-morgon säger Ardalan Shekarabi att det är partistyrelsen och verkställande utskottet som skall göra bedömningen om Juholt.

Jag har definitivt förtroende för att de organ som finns i socialdemokratiska partiet, som är valda att göra det här, gör det på bästa sätt.

Det handlar om att hålla Juholt kort. Om han inte sköter sig kommer man att kräva hans avgång.

Read Full Post »

VERONICA PALM, suppleant i Socialdemokraternas verkställande utskott, uppmanar partimedlemmar att sluta med anonyma och ”tendentiösa angrepp” på Håkan Juholt i media.

Men Juholts problem har på senare tid inte varit anonyma angrepp utan snarare att ledande politiker och personligheter har distanserat sig.

Först var det partistyrelseledamoten Anders Johansson som sågade Juholts insats i Ekots lördagsintervju.

Sedan ville Thomas Östros, tidigare minister och ekonomiskpolitisk talesperson, i SVT:s Agenda inte svara på om han hade förtroende för Juholt.

Och i tidskriften Novell kallade Mona Sahlin – ”utan att nämna några namn”  – Juholt för en ”gamängpolitiker”.

Om du sätter ordet slarver på en kvinna, så är det mycket värre än om du sätter ordet slarver på en »gamängpolitiker«, utan att nämna några namn.  

[…]

Sitter Juholt kvar till nästa val?

–Den frågan passar jag. Jag hoppas att partiet tar sig igenom det här, tre år är en livstid i politiken. Sedan får vi se om det dyker upp fler saker. Man har ju mindre och mindre fallhöjd för varje affär.

Och skall man tro Veronica Palm har Socialdemokraterna dessutom ett helt eget litet integrationsproblem att hantera.

Jag tror inte [Juholt] har många fiender, men däremot tillhör han inte det gamla gänget. Partikongressen valde att välja partiordförande som kom lite utifrån. Det gör skillnad. Han har en annan bakgrund helt enkelt.

Ett parti som vill framstå som inkluderande och öppet men inte ens klarar av att välkomna en vit medelålders man med mustasch har uppenbart stora problem.

Read Full Post »

PARTILEDARE: Socialdemokraternas valberedning har kört fast enligt TT.

Tre kandidater har sagt nej och tre andra blockeras av tunga spelare som Skåne, Stockholm stad och Dalarna. Valberedningen vill nu ha fler namn.

De tre som är kvar är: Mikael Damberg, Thomas Östros och Sven-Erik Österberg. Men ingen har tillräckligt stöd.

Här är en lösning:

1) Låt valberedningen låsa möjligheten för fler kandider efter ett visst datum.

2) Låt sedan kandidaterna kampanja runt om i landet.

3) Se till att det blir 1-2 TV-sända valdebatter mellan kandidaterna.

4) Låt sedan partiet (och kanske även icke-medlemmar) rösta på den kandidat man tycker är lämpligast.

Ett politiskt parti – som dessutom behöver förnya sig – borde tycka att det är ganska bra med ett öppet och fritt val mellan olika kandidater. Eller?

Om brittiska Labour kunde fixa det borde Socialdemokraterna också kunna klara av det.

Read Full Post »

Older Posts »