Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Sveriges Radio’

KAMPANJ | Efter Almedalsveckan är det lätt att få uppfattningen att vi går mot ett riktigt Internetval i september.

Telefon

Sveriges Radio har efter politikerveckan mätt inlägg på sociala medier där ordet ”Almedalen” eller hashtaggen #almedalen är med.

På Twitter toppar t.ex. Fredrik Reinfeldt. Han nämndes hela 18 670 gånger under veckan. Tvåan Stefan Löfven omnämndes 14 070 gånger.

När det gäller partierna är det Sverigedemokraterna som nämnts mest på Twitter, 8870 gånger. Tvåan Miljöpartiet får siffran 6900 gånger.

Med antalet säger inget om det varit positiva eller negativa omnämnanden. .

Dessutom är sociala medier bara ännu ett sätt att kommunicera. Sannolikt blir årets val som det brukar; ”gammelmedia” som tidningar och tv kommer att vara det viktigaste forumet för partierna.

Lars Nord, professor i politisk kommunikation som forskat på valrörelser och valkampanjer, tror att vi även detta valet överdriver betydelsen av sociala medier.

Johan Erlandsson intervjuade Nord för Kommunalarbetaren:

Hört talas om ”internetvalet”? Valet där internet blir det viktigaste sättet att nå väljaren? Låter det som något en valstrateg skulle kunna kläcka ur sig 2014? Kanske, men faktum är att man talade om det första internetvalet redan 1994.

[…]

– När vi tittade på 2010 års val så sa partierna att det som skulle bli absolut viktigast var dörrknackning och tevereklam. Men när vi frågade efter valet vad som faktiskt varit det viktigaste lyfte man i stället fram valstugor på torget och trycksaker. Alltså direktreklam till hushållen, jättegamla metoder, berättar Lars Nord.

[…]

Det skiljer sig också i hur man kampanjar. Miljöpartiet har i år till exempel helt valt bort tevereklam till förmån för kampanjer på internet.

– Det blir färre som kommer att se Miljöpartiets reklam, säger Lars Nord. Samtidigt kanske man gör bedömningen att Miljöpartiets sympatisörer har så pass hög nätanvändning att effekten inte blir så stor.

[…]

En mer traditionell metod att vinna val på är att knacka dörr hos väljare och försöka övertyga dem om partiets förträfflighet öga mot öga. Här är det Socialdemokraterna som har högst ambitioner, partiet har som mål att knacka på 1,2 miljoner dörrar inför valet (då är också EU-parlamentsvalet i maj inräknat).

Men professor Lars Nord vill tona ned betydelsen av dörrknackning:

– Alla säger sig nu knacka dörr och uppger att man träffat si och så många hundratusen människor. Men när valforskare brukar titta på det i efterhand så är det bara mellan 5 och 10 procent som säger att de har haft personlig kontakt med någon från ett politiskt parti.

Read Full Post »

GRANSKNING | Är det inte dags att journalister börjar behandla Miljöpartiet som alla andra partier? Partiet har alltför länge haft en gräddfil i media.

Hela 41 procent av de svenska journalisterna tycker att Miljöpartiet är det bästa partiet, enligt en undersökning från Institutionen för kommunikation, medier och journalistik (JMG) vid Göteborgs universitet.

Undersökningen visar att störst andel journalister med sympatier för Miljöpartiet finns hos Sveriges Radio (54 %). Därefter följer Sveriges Television (52 %), kommersiell radio/tv (45 %), morgontidningar i storstad och kvällspress (40 %), landsortspress (38 %) och populärpress (34 %).

Undersökningen har inte gått in på frågan om hur partisympatierna påverkar journalistiken. Men det är uppenbart att Miljöpartiet under lång tid nu undgått hård granskning. I vissa fall blir resultatet direkt komiskt.

Speciellt anmärkningsvärt är att det inte ens skett någon granskning sedan partiet seglat upp och blivit landets tredje största parti.

Miljöpartiet har länge befunnit sig i en gräddfil i media. Att man har en så stor del av journalistkåren bakom sig är säkert inget som har skadat partiet.  

Om journalister tycker att Miljöpartiet har en bra politik och speglar världen på ett korrekt sätt kommer man på nyhetsredaktionerna av naturliga skäl inte heller att se poängen i att granska partiet.

En annan anledning som säkert har spelat roll är att partiet under lång tid ”ägt” miljöfrågorna. Och vad kan vara mer politiskt korrekt än att vilja ha bra miljö?

Sympatierna för Miljöpartiet har dessutom ökat med 19 procentenheter sedan förra undersökningen 2005 bland journalister.

Professor Kent Asp, vid JMG, konstaterar att mönstret är detsamma som i tidigare undersökningar.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är kraftigt överrepresenterade vid en jämförelse med valmanskåren som helhet. Samtidigt är Moderaterna och Socialdemokraterna kraftigt underrepresenterade.

Läs mer: Professor Jesper Strömbäck om medielogiken i Vänstervridna journalister och högervridna medier?”

Read Full Post »

FÖRVIRRINGEN kring Socialdemokraternas budgetförslag har återigen satt fokus på Håkan Juholts ledarskap.

”När den socialdemokratiska riksdagsgruppen i tisdags fick se Håkan Juholts och ekonomiska talespersonen Tommy Waidelichs förslag till budget blev protesterna starka”, skrev Sveriges Radio.

Partiet har länge krävt höjd a-kassa, men det fanns inte med i det nya förslaget. Och den nya ledningen ville inte heller sänka avgifterna till a-kassa lika mycket som tidigare.

Ledningen föreslog dessutom bara 100 miljoner kronor mer till förbättringar i sjukförsäkringen jämfört med regeringen, och en mindre sänkning av skatten för pensionärer. Sammantaget blev det för mycket för flera av riksdagsgruppens medlemmar som protesterade mot förslagen. Uppgifterna kommer från början från SVT:s Rapport men har bekräftats för Ekot.

Det blev inte bättre när Juholt sedan skulle förklara sig i en intervju i Aftonbladet. Han ger där, uppenbart omedvetet, en bild av förvirring, gränsande till kaos.

Men det låter som allvarlig kritik från en gruppledare att säga att vi har en budget som inte håller måttet?

– Hon hade helt rätt. Den var inte färdig. Exempelvis hela försvarspolitiken var inte med. Stora delar av sjukvårdspolitiken var inte med.

[…]

– Jag inledde med att säga ”flera avsnitt saknas. Prata. Vad är viktigast?”. Vi har inte gjort så tidigare, och jag tycker i grund och botten att det är positivt. Det blev bra politiska diskussioner. 

Men det här, att [gruppledare] Carina Moberg säger att budgeten bör skrivas om?

– Det var också att vi inte hade någon kapitelindelning. Vi hade huller om buller och så vidare. Strukturen var inte bra, det var oöverskådligt. Vi låg en hel vecka före. Det är i dag dokumentet ska ut, men jag ville ha ut det tidigare. 

[…]

– Jag har ända sedan jag blev vald för sju månader sedan sagt att i Sverige ska sjuka och arbetslösa inte tvingas in i fattigdom. Att någon då trodde att jag inte skulle försöka reparera A-kassa och sjukförsäkring, det är helt obegripligt. 

Så det stämde inte, det som läckte ut?

– Nej, nej. Det var inte ens skrivet.

[…]

Det är inte så att ni har backat på några förslag?

– Vi hade inga förslag. Det här är förslagen. Vi Hade inga förslag på det sättet. Gruppstyrelsen hade inte behandlat det. Däremot kastade vi ut ett antal olika frågeställningar som inte var beredda. 

Men fick ni backa på grundmaterialet som ni kastade ut?

– Nej. Det kan man inte säga heller. Det var inte ett beslutsmaterial på något sätt […] 

När det gäller A-kassan då?

– Ja, där fanns inget förslag.

Det fanns inget förslag, utan det tog riksdagsgruppen fram tillsammans?

– Ja, det tar man fram med sin gruppordförande och arbetar fram det ihop. 

Och socialförsäkringarna?

– Det är samma där. Det har jag hela tiden sagt. Vi ska reparera sjukförsäkringarna och A-kassan.

[…] 

Du ser inte det här som negativ publicitet?

– Nej jag ser det som rakt igenom positivt. Faktiskt. För det talar om att det här är partiet man bryr sig mest om.

Juholt försöker få det att låta som om det bara har handlat om att han har velat ha en öppen diskussion där alla skall få lov att vara med.

Det hela låter gulligt och rart om det hade varit i en frimärksklubb. I ett stort parti som Socialdemokraterna är det knappast det mest effektiva sättet att jobba på.

Dessutom finns det ingenting som säger att öppna och inkluderande diskussioner behöver vara fullständigt ostrukturerade.

Read Full Post »

INFORMATION: Julian Assanges och WikiLeaks svenska språkrör är rasist. Att svensk media i så stor utsträckning samarbetar med en antisemit är oroande.

WikiLeaks språkrör i Skandinavien är Johannes Wahlström. Magnus Ljunggren, professor emeritus, vill nu att saken utreds eftersom Wahlström har fått en sådan stark position i svenskt media.

Ljunggren visar bland annat att Wahlström har kommit med grova antisemitiska angrepp som t.ex. att Israel skulle ha makt över svenska medier. Denna klassiska antisemitiska lögn kom i tidskriften Ordfront år 2005.

Till och med Ordfront – som brukar hålla med om allt som sägs i vänsterkretsar – tyckte att Wahlströms artikel var så grovt antisemitisk att chefredaktören Johan Berggren gav honom sparken.

Wahlströms far är antisemiten Israel Shamir. Han har samma roll i Ryssland som Wahlström i Sverige. Shamir har bl.a. framträtt på Förintelseförnekarkonferensen i Teheran 2006. På konferens talade också före detta Ku Klux Klan- ledaren David Duke.

En annan av WikiLeaks talespersoner, Kristinn Hrafnsson, bekräftar Israel Shamirs iblandning för Sveriges Radio. Han ser inga problem med att arbeta tillsammans med en antisemitisk person.

”Det finns många kontroversiella personer runt om i världen som samarbetar med oss, jag ser inte det som ett problem”, säger han till Sveriges Radio.

Detta är inte första gången det luktar illa kring WikiLeaks. Först läcker man information som dödspatrullerna kan ha nytta av i Afghanistan och nu sammarbetar man med antisemitister.

Höger- och vänsterextremism, rasism, antisemitism, Iran, Ku Klux Klan och nu WikiLeaks! Vilken ”härlig” samling galningar. Som spyflugor kring en sockerbit.

Read Full Post »

VAL 2010: Föga förvånande så är temat invandring i Sverigedemokraternas valfilm. Filmen sätter upp motsatsparet ökad invandring eller mer pengar till pensionärerna.

Filmen kommer att älskas av partiets anhängare och hatas av motståndarna. Oavsett vad man tycker om budskapet så är det en effektiv form av politisk kommunikation.

Den lyckas med vad så många andra svenska valfilmer misslyckas med. Den tvingar tittaren att helt enkelt ta ställning. Är Du för eller emot? Är Du med oss eller emot oss? Vill Du att dina pengar skall gå till ökad trygghet för pensionärer eller till ökad invandring? Väljer Du ”invandringsbroms eller ”pensionsbroms”?

Ett problem för partiet är naturligtvis att alla partier i år lovar allt mer till de äldre. Om det är någon specifik grupp som har stått i centrum i årets valrörelse så är det just de gamla. Det tar lite udden av filmen.

Men det bryr sig säkert inte partiet om. Huvudsyftet är nämligen att sätta fokus på sin invandrar- och integrationskritiska politik som är det enda partiet är riktigt känt för hos väljarna.

En strategi att försöka bli lite mer mainstream så här i valets slutspurt hade varit dömt att misslyckas.

Filmen påminner dramaturgiskt om Junilistans valfilm inför Europavalet 2009. Den filmen var valets absolut bästa (och något av det bästa vi hittills set på svensk tv).

Hotet då var EU-byråkratin medan hotet i Sverigedemokraternas film kommer från invandringen – symboliserad av burkaklädda kvinnor med många barn.

Det dramatiska upplägget och tempot i kombination med den mörka ljussättningen gör att filmen tydliggör ett hot. Vilket naturligtvis är partiets syfte.

Sverigedemokraternas valfilm var tänkt att visas i TV4 men kanalen har nu sagt nej p.g.a. innehållet. Skulle inte förvåna om detta garanterar att filmen får stor spridning. Inte minst om övrig media rapportera om händelsen.

Som kuriosa kan sägas att filmen är gjord av en medarbetare på Sveriges Radio enligt Resumé.

Read Full Post »

KAMPANJ: Eric Casher – en av Barack Obamas valstrateger – är i Sverige för att träffa representanter för partierna i de båda politiska blocken.

Tidigare var Casher ordförande för en kampanjgrupp som organiserade unga pro-Obama advokater i Kalifornien. Han var också medlem i Obamas finansieringskommitté. Nu är han i Sverige för att bland annat tipsa partierna om hur man organiserar sig via sociala medier inför valet.

Med anledning av ett tidigare besök hos socialdemokraterna i Södertälje gav Casher en intervju med P1-morgon på Sveriges Radio för att diskutera hur man når ut till olika minoritetsgrupper.

Read Full Post »

sverigedemokraternaSTRATEGI: Det är mycket nu om Sverigedemokraterna i media. 

Redan innan Sveriges Radios Kaliber gjorde sitt ”wallraff”-reportage har det skrivits mer än vanligt om partiet. Exempelvis har Sydsvenskan haft en hel artikelserie i tre delar på kultursidan om partiet medan Riksdag & Departement (nr 11/2009) ägnade två sidor av sitt högst begränsade utrymme i sin pappersupplaga.

En rad forskningsprojekt om partiet är igång och en rad böcker om partiet är dessutom på väg.

Genomgående är att alla reportage andas en mer eller mindre öppen oro över att partiet nu står på randen av att få sitt stora genombrott i ett riksdagsval. Frågan är hur realistiskt detta är? 

Även om partiet idag står starkare än vad man gjorde 2006 är det ett parti med många problem. Det är långt ifrån säkert att man kommer att lyckas i riksdagsvalet 2010.

Inom SD gärna ser man sig själva gärna som den svenska motsvarigheten till Dansk Folkeparti. Men i realiteten befinner man sig långt ifrån deras professionalitet.

Vad Pia Kjærsgaard gjorde var att samla en liten grupp omkring sig med både ideologiska visioner, politisk fingertoppskänsla och förmåga att politiskt kommunicera sina budskap.

Få partier har varit lika skickliga på att utnyttja dagsaktuella händelser för att kunna påverka dansk politik och bilden av det egna partiet hos väljarna.

Kjærsgaard och gruppen kring henne lyckades ta ett fast grepp om partiet och med lock och pock driva partiet i en mer allmänborgerlig riktning utan att för den skull tappade sin invandrarkritiska profil.

Det är svårt att se att Jimmie Åkesson har samma kompetens i partiledningen.

Det andra som talar mot SD är att Sverigedemokraterna saknar samma karismatiska ledarskap som utmärker motsvarande partier i Europa. Hur mycket Jimmie Åkesson än försöker framstår han mer som skolpojken i kortbyxor och med slangbälla i bakfickan som har lyckats planka sig in på en fest för vuxna.

Man har säkert sett det som nödvändigt att odla en image som kan distansera partiet från deras högerextremistiska förflutna och ta udden av bilden av partiet som farligt och rasistiskt. Det har därför säkert varit ett medvetet drag att skapa en lite mjukare still åt partiledaren. 

Problemet är bara att profillösheten även avspeglar sig inom sakpolitiken.

Och här kommer vi in på partiets tredje problem. Idag är partiet i realiteten ett enfrågeparti. Invandrar- och integrationsfrågor utgör hela partiets identitet. Det är därför inte konstigare att man hittar rasister i SD än att det fortfarande finns kommunister inom Vänsterpartiet. 

Partiet har försökt råda bot på detta genom att kopiera kristdemokraternas politik på flera politikerområden. Man har också tagit de första stegen för att försöka locka över än fler socialdemokratiska väljare genom att profilera sig som ett mer löntagarvänligt och mer EU-kritiskt parti.

Men än så länge kan man inte se att detta har gett någon större effekt på bilden av partiet. Och även om man inom partiet hoppas på ett genomslag i Europa- och riksdagsvalen är det inte speciellt säkert att man kommer att lyckas även om alla inom kultur-, politik- och mediasfären tycks tro detta.

Mycket av SD framtid kommer dessutom att avgöras av de etablerade partiernas förmåga att hantera utmaningen. Och vad många inom kultur-, politik- och mediaetablissemangen inte gärna vill erkänna är att det effektivaste medlet mot partiet idag troligtvis stavas Tobias Billström.

Migrationsminister Billströms framstår som en av få politiker som har insett att det inte längre räcker med att bara peka finger åt SD och tro att man därmed kan få ner partiets röstsiffror.

Att ständigt och jämt attackera Sverigedemokraterna utan att för väljarna visa att man tar deras oro på allvar – även när det gäller integration och invandring – riskerar bara att skapa känslan hos SD:s väljare att man är förföljda eller medvetet missförstådda.

Detta skulle knappast vara en fruktbar strategi för att möta väljarnas oro kring exempelvis arbetslöshet och pensionskriser. Frågan är varför de etablerade partierna tror att det då skulle vara en framgångsrik väg när det gäller folks oro kring invandringen.

Dessutom blir det svårare för de etablerade partierna att locka tillbaka väljare från SD om man hela tiden låter som om dessa väljare inte är välkomna tillbaka.  

Politiker måste kunna visa på lösningar och inte bara peka finger och anklaga andra partier – och därmed deras väljare – för att ha fel. Speciellt inte om anklagelserna alltid görs i ett högt uppskruvat tonläge. Väljarna kan lätt få för sig att man då försöker dölja någonting.

Så även om migrationsministern aldrig kommer att erkänna det (och knappast någon annan heller för den delen) så är det hans skärpning av invandringspolitiken som alla borde tacka om Sverigedemokraterna inte kommer in i riksdagen 2010.

Read Full Post »

Older Posts »