Information: ”Jag höll inte som partiledare”!

BIKT & BÄTTRING | Bättre sent än aldrig. Håkan Juholt har äntligen insett att han inte passade som partiledare.

”Jag höll inte som partiledare, liksom Mona Sahlin inte gjorde. Det är sanningen.”

Erkännandet kom i en intervju med Dalarnas Tidningar. Samtidigt passade han också på att återigen ge Thomas Östros och Sven-Erik Österberg en känga.

Mats Laggar intervjuade:

– Livet nu skiljer sig totalt mot hur det var då. Pressen som partiledare var helt enorm. Jag suktade aldrig efter att bli partiledare. Det var något jag lånade ut mig till. Jag ställde upp för partiet. Allt jag sade bandades, gicks igenom och analyserades. Det är tufft när man som jag aldrig håller tal efter manus, jag talar alltid fritt ut hjärtat i minst 45 minuter när jag är ute. Det gör jag fortfarande. Ibland säger jag fel saker, men det går inte när man är partiledare. Jag höll inte som partiledare, liksom Mona Sahlin inte gjorde. Det är sanningen, säger han.

Är det något du ångrar?

– Flera saker. Jag är stolt över den politiska kursen jag pekade ut. Däremot skulle jag ha formerat mitt eget lag tidigare än vad jag gjorde. Det var också fel av mig att vara så spontan med utspel. Det var fel av mig att försöka hitta omedelbara lösningar på de problem jag såg. Jag skulle ha sagt att jag ännu inte vet hur problemen bör lösas. Jag var för ivrig. Jag vill ge lösningar. Det blev helt fel, säger han.

Vad avgjorde att du föll.

– Felsägningen i Sälen var inte anledningen. Det som avgjorde inträffade redan i oktober i fjol. Vissa VU-medlemmar, Östros och Österberg, ville inte ge mig sitt uttalade förtroende. Det var början till fallet. Media och kritiker vädrade blod och hängde på, säger han.

Read Full Post »

Politisk kommunikation: Sten Tolgfors och vapenfabriken!

VAPEN | Sten Tolgfors (M) höll en välregisserad presskonferens med anledning av den s.k. vapenfabriken i Saudiarabien.

Försvarsministern var säkert nöjd med att få säga att oppositionen har varit informerad om innehållet i Sveriges export till Saudiarabien. Det tar bort lite av oppositionens hjältegloria.

Han var också noga med att visa att planerna låg inom ramen för ett avtal tecknat redan av den tidigare socialdemokratiska regeringen.

Miljöpartiets anmälan av Tolgfors till Konstitutionsutskottet kommer därför också med automatik att sätta fokus på Göran Perssons regering.

Kanske är det därför Socialdemokraterna inte verkar alltför missnöjda med att KU inte kommer att ta upp ärendet förrän kanske till nästa vår.

”Det är inte bara att ta in Tolgfors och ställa frågor till honom. Man måste också ta in bakgrundsmaterialet så man vet vad som hänt och inte hänt och vad som är ministerns roll”, säger Sven-Erik Österberg (S) som är ledamot i KU.

Ju längre man väntar desto mindre intressant för väljarna. Dessutom brukar utfrågningar i KU aldrig bli några kioskvältare.

Men presskonferensen var också ett gott exempel på politisk spinn.

Nils Resare i Fokus skriver:

För lyssnaren kunde det framstå som att de folkvalda har goda möjligheter att stoppa vapenexport till icke demokratiska stater. Men försvarsministern valde medvetet att hoppa över de delar av vapenexporten där riksdagen saknar kontroll och insyn.

Framför allt undvek han att nämna exporten av försvarsrelaterade konsulttjänster. När ett företag säljer kunskap om hur man tillverkar krigsmateriel utomlands kontrolleras det varken av ISP eller av EKR.

I Fokus spaltar man också upp vad Tolgfors sa och inte sa vid presskonferensen.

Vad sa Tolgfors?

”Sverige har en restriktiv lagstiftning där det i grunden är förbjudet att exportera, men där det ges vissa undantag.”

Vad sa han inte?

Han syftade i citatet enbart på exporten av försvarsmaterial och inte tjänster, som inte begränsas av lagstiftning.

Vad visade Tolgfors i sin presentation?

”Försvarsmateriel kräver tillstånd vid:

-Tillverkning

-Utförsel

-Utvecklings- och produktionssamarbete i utlandet

-Förmedling & transitering av materiel

-Militär utbildning”

Vad visade han inte?

Exemplen ovan rör aktivitet som sker i anslutning till export av materiel. Liknande aktiviteter som inte innefattar utförsel av varor kräver inte tillstånd.

Vad sa Tolgfors?

”ISP är en myndighet som kontrollerar export av försvarsmateriel, men också – i förekommande fall – kunnande.”

Vad sa han inte?

Sten Tolgfors sa inte att det kunnande som ISP kontrollerar är endast det som ”levereras” i samband med export av materiel.

Vad sa Tolgfors?

”Svenska företag och myndigheter kan bedriva export utan politikens direkta godkännande., och då går man till ISP för att söka ett sådant tillstånd.”

Vad sa han inte?

Sten Tolgfors syftar återigen enbart på export av materiel. Ett svenskt företag eller myndighet som enbart vill sälja tjänster till ett land behöver inte alls något godkännande.

Övrigt: Artikeln och tidskriftsomslaget är från Fokus den 16-22 mars, 2012. Nedre utdrag endast i papperstidningen.

Read Full Post »

Kampanj: LO drivande i kuppen mot Håkan Juholt!

MAKTFAKTOR | Hur gick det till när Håkan Juholt avsattes? LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin var en av de mest pådrivande i kampanjen mot partiledaren.

Det är första gången som LO så öppet agerat för att få bort en socialdemokratisk partiordförande. Och resultatet? Stefan Löfven, ordföranden i LO-förbundet IF Metall, blev vald till ny partiordförande.

Men riktigt så enkelt är det inte. I diskussionerna om att avsätta Juholt var Löfven en av dem som stöttade Juholt.

Och som ytterligare en historisk twist kan nämnas att Stefan Löfven föreslogs till partiledare av just Juholt innan han själv blev tillfrågad. Detta berättar kommunalrådet Johan Persson (S) i Kalmar i Östran.

Löfven föreslogs av Håkan Juholt, som då var distriktsordförande i Kalmar, som ny partiordförande inför kongressen i mars förra året. Löfven tackade nej och istället blev det Juholt.

LO är en maktfaktor inom Socialdemokraterna. Oavsett om man vill erkänna det eller inte.

Wanja Lundby-Wedin sitter i partiledningen just för att hon är LO:s ordförande. Och har man ledande positioner i både facket och i partiet blir man per automatik en tung spelare. (Sven-Erik Österberg, en annan av de ledande kuppmakarna, har också en facklig bakgrund.)

Och detta inflytande från LO kommer knappast att bli mindre när Löfven nu tar över partiledarposten.

Av just den anledningen är det inte osannolikt att Löfven försöker ta udden av kritiken genom att göra något som facket inte  kommer att uppskatta.

Torbjörn Nilsson och Claes Lönegård (research) har i Fokus skrivit en lång essay om kuppmakarna inom Socialdemokraterna. Om LO:s roll skriver man bl.a. följande.

Wanja Lundby-Wedin utgjorde vid tiden efter hyresaffären den andra av Håkan Juholts hårdaste kritiker. Också på den punkten är flera källor eniga.

Hennes bevekelsegrunder varierar med förtäljare. Någon säger att det handlade om sakpolitiken, att Juholt ens snuddat vid tanken på att spara på a-kassan. En annan uppger att hon i grunden sympatiserar med den stockholmska makteliten. En tredje att hon på ett principiellt plan oroade sig för de oklara, dubbla och bedrägliga besked om olika saker Juholt vid den här tiden gav, både internt och offentligt.

Det ena skälet utesluter inte det andra, något av dem kanske är överdrivet. Men hon agerade för att få partiledaren att avgå.

[…]

Det känsliga är det som sker under ytan i december, för det är då det sker. Det vådliga rör Ingvar Carlsson. Få vill bränna honom. Han är det levande helgonet i socialdemokraterna och det finns det säkert goda skäl till. Lägger man pusslet landar man ändå i att han är aktiv nu; han är i högsta grad aktiv.

Under december träffar ett antal medelålders grå eminenser – några äldre än så – varandra i lite olika konstellationer och diskuterar läget.

[…]

För Sven-Erik Österberg och den maktbas som finns bakom honom är hämnd, besvikelse över partiledarens retoriska, och i någon mån politiska, inriktning också potentiella drivkrafter.

Wanja Lundby-Wedin kan, som nämnts, ha flera skäl men källor med insyn i facket och de kristna kretsarna av partiet lägger störst vikt vid hennes person; att hon helt enkelt inte klarar av folk som slirar på sanningen. För Elvy Söderström kan det handla om att återupprätta en del av det inflytande norra Skogen förlorade när Juholt valdes.

Det räcker inte med tre ledamöter i verkställande utskottet. På det faller ingen partiledare.

[…]

Uppgiftslämnare beskriver hur Heléne Fritzon från Skåne och Peter Hultkvist från Dalarna håller fast vid Håkan. Liksom Stefan Löfven, Metallordföranden, som därmed hamnar på en annan sida än LO-basen.

[…]

Till slut nås enighet.

Haken är bara att det inte tycks finnas någon efterträdare. Ingen de kan enas om. Och då är de ju liksom tillbaka på ruta ett.

Det är någonstans här som det äldre etablissemanget kommer in. De har inte riktigt fattat vad som håller på att hända. Var de inte sura på verkställande utskottet tidigare så blir de det definitivt nu. När de förstår att: 1) LO:s ordförande för första gången i historien håller på att avsätta partiets ordförande. 2) De som nu hugger partiledaren inte har någon plan för en efterträdare som kan ena partiet utan tänker kasta ut socialdemokraterna i ledarlöst vakuum som faktiskt kan leda till partisplittring.

Åtminstone är det vad folk tänker denna fredag. Att hela skiten rasar samman.

Sedan blev det Löfven alla fick enas kring när Anders Sundström i sista minuten hoppade av. Men det är en annan historia.

Bild: Tidskriftsomslaget är Fokus den 27 januari-2 februari 2012.

Read Full Post »

Analys: Nästa partiledare heter Östros eller Österberg!

LEDARKRIS | Håkan Juholt kommer att tillkänna ge sin avgång idag. Åtminstone om man får tro SVT:s Rapport och TV4.

Då uppstår frågan vem som blir nästa partiledare och hur den personen kommer att utses.

Om det finns någon överlevnadsinstinkt kvar inom partiet väljer man i detta läge en person som står för stabilitet, erfarenhet och kompetens.

De enda namn som då rimligtvis kan komma ifråga är Thomas Östros eller Sven-Erik Österberg.

Men partiet måste nu också ta chansen att utse nästa ledare i en öppen process där flera olika partiledarkandidater får ttävla mot varandra. Och då vet man inte vad som kan hända.

Det bästa för partiet skulle vara om dessa partiledarkandidater fick åka land och rike runt och kampanja för sin sak och debattera politik med varandra.

Detta skulle sända en kraftfull signal om att partiet går in i en ny tid. Dessutom skulle det få den positiva bieffekten att media inte längre bara kan fokusera på låga opinionssiffror och vendettor.

Media skulle då tvingas intressera sig för kandidaternas politiska åsikter och inte bara om de rykten och den smutskastning som alltid följer när partier väljer en sluten valprocess.

Ju mer fokus det blir på olika kandidater och deras politik ju mindre kommer det att handla om partiets sönderfall i spåren av Juholt.

Väljare och medlemmar har inget emot att kandidater är kritiska mot varandras åsikter när det sker i öppna debatter.

Människor är inte dummare än att man förstår att kandidaterna ibland måste spetsa till formuleringarna för att det skall bli lite intressant.

Rätt upplagt skulle partiet kunna framstå som både dynamiskt och nytänkande. Detta låter kanske osannolikt idag men om Labour kunde göra det borde även Socialdemokraterna kunna klara det.

Men lockelsen med en öppen process är just att inget är avgjort innan rösterna är räknade.

Detta skrämmer naturligtvis alla gamla politruker i partiet som är vana vid att partiledarval skall avgörs i stängda sammanträdesrum snare än av medlemmar.

Alla trodde att David Miliband var självklara valet för Labour. Istället blev det lillebror Ed Miliband som tog hem segern.

Oavsett vem som väljs kommer valet att sända en mycket tydlig signal om hur partiet ser på sig själv och sin framtida roll i svensk politik.

Read Full Post »

Spin: Björn Rosengren visste vad han gjorde!

INTRIGER | Man måste vara bra naiv om man tror att Björn Rosengren av misstag berättade att Håkan Juholt borde avgå.

Det var nämligen Rosengren själv som tog upp och nämnde det för de två medarbetarna från Expressen.

De skulle intervjua Rosengren om något helt annat och hade ingen anning om middagen med Thomas Östros (S) och Sven-Erik Österberg (S).

Och som gammal politiker och minister vet Rosengren att det inte existerar någon journalist eller journaliststudent som inte skulle ställa en följdfråga efter att ha fått ett sådant tips.

Rosengren till journalisterna:

– Jag hade middag här med Östros och Österberg, vi pratade om partiets förfall.

– Kom ni fram till någonting då?

– Ja, alltså Juholt måste ju gå.

Vad han möjligtvis inte visste var att bandspelaren var igång. Men vad Rosengren definitivt förstod var att informationen skulle följas upp och användas. Och att trycket mot Juholt i media därmed också skulle hållas uppe.

En sak har Håkan Juholt rätt i. Hans kommentar om att det alltid är samma personer som dyker upp när det handlar om intrigerna mot honom.

Östros och Österberg var inte bara spekulanter på partiledarposten innan Juholt utsågs. De är också de två mest framträdande personerna inom Socialdemokraterna som inte har velat uttala sitt öppna stöd för Juholt.

Read Full Post »

Krishantering: Hur (S) hanterar Juholt i media!

INTRIGER | Ännu en kniv i ryggen på Håkan Juholt.

Den här gången hade turen kommit till Sven-Erik Österberg, ledamot i Socialdemokraternas verkställande utskott.

I SVT:s Aktuellt gjorde han som Thomas Östros i Agenda. Han uttalde inte sitt fulla personliga stöd för Juholt.

Hur ser ditt förtroende ut för Håkan Juholt? Har du förtroende för er partiledare i dag?

Den frågan får jag jätte ofta och jag kan klargöra precis hur det är. Verkställande utskottet, som jag ingår i, har gett Håkan Juholt ett förtroende och det är det som gäller för det här […]

Frågan gällde ”ditt” förtroende och om ”du” har förtroende för Juholt. Österbergs svar handlade däremot om vilket kollektivt beslut som verkställande utskottet tagit.

Majoriteten av tv-tittare uppfattade säkert Österbergs svar som betydligt mer handfast än vad alla politiska observatörer gjorde.

Bland dessa uppfattade man det snarare som om Österberg både försökte underminera partiledaren och samtidigt behålla möjligheten att trovärdigt kunna dementera detsamma.

Det handlade om en balansgång mellan att vara lojal mot Socialdemokraterna som parti och inte samtidigt ge ett klart och tydligt stöd till Juholt.

Det finns nu ett tydligt mönster för hur man uttalar sig om Juholt. Det handlar inte längre bara om Östros och Österberg. Även Ardalan Shekarabi, ordförande för partiets tidigare kriskommission, gör samma sak.

Uppenbart har man inom partiet tagit fram riktlinjer – formella eller strikt informella – för hur man skall uttrycka sig i media om man är tveksam till Juholt.

Man hänvisar till VU. Man ger inte Juholt sitt öppna stöd.

I P 1-morgon säger Ardalan Shekarabi att det är partistyrelsen och verkställande utskottet som skall göra bedömningen om Juholt.

Jag har definitivt förtroende för att de organ som finns i socialdemokratiska partiet, som är valda att göra det här, gör det på bästa sätt.

Det handlar om att hålla Juholt kort. Om han inte sköter sig kommer man att kräva hans avgång.

Read Full Post »

Kampanj: Låt (S)-kandidaterna debattera!

PARTILEDARE: Socialdemokraternas valberedning har kört fast enligt TT.

Tre kandidater har sagt nej och tre andra blockeras av tunga spelare som Skåne, Stockholm stad och Dalarna. Valberedningen vill nu ha fler namn.

De tre som är kvar är: Mikael Damberg, Thomas Östros och Sven-Erik Österberg. Men ingen har tillräckligt stöd.

Här är en lösning:

1) Låt valberedningen låsa möjligheten för fler kandider efter ett visst datum.

2) Låt sedan kandidaterna kampanja runt om i landet.

3) Se till att det blir 1-2 TV-sända valdebatter mellan kandidaterna.

4) Låt sedan partiet (och kanske även icke-medlemmar) rösta på den kandidat man tycker är lämpligast.

Ett politiskt parti – som dessutom behöver förnya sig – borde tycka att det är ganska bra med ett öppet och fritt val mellan olika kandidater. Eller?

Om brittiska Labour kunde fixa det borde Socialdemokraterna också kunna klara av det.

Read Full Post »

Kampanj: Kampen efter Sahlin inleds!

KRIS: Mona Sahlins krishantering misslyckades. Att Sahlin avgår är logiskt p.g.a. valmisslyckandet men också för den otydliga politiken under hennes ledarskap.

Lägger man sedan till den ryggsäck av personliga skandaler som Sahlin tog med sig till partiledarskapet är det inte konstigt att partiet nu tar chansen till en omstart.

Problemet är att det inte finns alltför många med kapacitet att leda partiet. Två av de säkraste korten – Sven-Erik Österberg och Thomas Östros – tillhör Sahlins innersta krets och kan få det svårt att bygga upp ett förtroende.

Nu väntar åtminstone ett år av förvirring och kampanjer bland personer som önskar positionera sig själva eller sina favoriter inför det stundade partiledarvalet.

Sahlins misslyckande illustrerades tydligast av en undersökning som LO genomförde bland 2000 av sina medlemmar.

Sex av tio LO-medlemmar visste inte vilken politik Socialdemokraterna gick till val på. Medan fler av de tillfrågade förstod vad Moderaterna gick till val på.

Och enligt Socialdemokraterna var det endast 22 procent av dem som har ett jobb som lade sin röst på partiet. 32 procent i den gruppen valde Moderaterna.

Eller som Mona Sahlin själv uttryckte det: ”Vi är arbetarrörelsen som ratades av dem som har ett jobb”.

Read Full Post »

Kampanj: Striden om (S) har inletts!

LEDARSKAP: Spekulationerna om vem som kommer att bli Mona Sahlins efterträdare är nu igång på riktigt.

Enligt spelbolagen står det mellan Pär Nuder och gruppledare Sven-Erik Österberg.

Hur länge dessa odds håller i sig får vi se. Men man får gissa att Sahlin inte kommer att ge upp utan strid.

Vad vi kommer att få se nu är mer eller mindre anonyma utspel i media för att positionera och utmanövrera olika personer.

Om valrörelsen mer eller mindre saknade inslag av dirty tricks så kommer vi att se desto mer av det när Socialdemokraterna skall göra upp om partiledarskapet.

Bring it on!

Read Full Post »

Strategi: Overkill i (S) utspel!

VAL 2010: Socialdemokraterna anklagar regeringen för att svika de långtidsarbetslösa och i stället satsa för mycket på skattesänkningar.

Att måla upp motsatserna mellan jobbskapande och skattesänkningar är en av partiets viktigaste strategiska budskap i valet. Men frågan är om budskapet fungerar när man lovar att få ner antalet långtidsarbetslösa till 1 % av arbetskraften.

Risken är att budskapet uppfattas som overkill och rent röstfiske. Speciellt när Sven-Erik Österberg (S), arbetsmarknadspolitisk talesperson, inte kan tala om när målet skall vara uppnått.

Dessutom handlar det inte bara om det är praktiskt genomförbart. Det handlar också om politisk trovärdighet i sakfrågan. Litar väljarna på att Socialdemokraterna kan leverera?

Inte heller Mona Sahlin eller Thomas Östros, partiets ekonomisk-politisk talesperson, ger något besked i sin debattartikel i Dagens Nyheter.

Här talar man bara om att ”det är en svår men nödvändig utmaning. När den är nådd ska vi gå vidare och höja ambitionerna ytterligare”.

Partiet lovar 50.000 nya jobb och att en ny regering kan komma att återinföra plus-jobben. Antalet långtidsarbetslösa skall minskas från dagens 140.000 till 90.000.

Read Full Post »