Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Skåne’

STRATEGI | Det är inte bara Centerpartiet som har ideologiska problem. Även Socialdemokraterna har en djup klyfta som måste överbryggas innan valet.

Sydsvenskan den 24 februari 2013

Därför tar Stefan Löfvens skuggfinansminister Magdalena Andersson nu upp striden mot vänstern och deras krav på vinstförbud inom välfärdssektorn.

Det finns mer än hundra förslag från nästan lika många arbetarkommuner om att aktiebolag inte ska få finnas i välfärden. Vad är risken med ett sådant förbud?

– I så fall skulle en massa skolor stängas. Det ser jag ingen poäng med. Varför ska vi stänga verksamheter som fungerar? Däremot tycker jag att vi ska reglera verksamheten bättre. Vi har varit naiva när vi öppnat upp välfärden för vinstgivande bolag.

Lunds arbetarekommun föreslår att vinster i vård- och omsorgssektorn bör förbjudas. Vad är det för fel på det?

– Att en del av de företag som driver den här verksamheten idag i så fall inte längre vill fortsätta med det. Vi har många verksamheter som drivs av aktiebolag. Vi har väldigt många brukare som är nöjda. Det måste vi respektera.

Enligt Malmö arbetarekommun bör välfärdsverksamhet inte få drivas med avkastning som medel eller mål. Vad är felet med ett sådant förslag?

– Det är inte genom sådana förbud vi uppnår det vi vill uppnå. Vi får kanske helt andra effekter som vi inte vill ha, kanske att verksamheter som finns idag och som brukarna är nöjda med inte finns i framtiden. Det vore olyckligt. Det finns ju många barn som går på skolor som drivs av privata företag, som gör vinst, och som både barn och föräldrar är väldigt nöjda med.

Ingen skulle bli lyckligare än Alliansen om partiet skulle ta beslut om vinstförbud på partikongressen.

Inget har nämligen mobiliserat borgerligheten som när LO-ekonomen Rudolf Meidner 1970 lade fram sitt förslag om löntagarfonder.

Tanken var att löntagarnas organisationer skulle få aktiemajoriteten i företag med över etthundra anställda. Förslagen om vinstförbud har samma politiska sprängkraft som fonderna.

Lägger sig Socialdemokraterna nu på vänsterkanten om vinster i välfärden ger man Alliansen en möjlighet att mobilisera väljarna på ett sätt som deras egen politik inte ser ut att klara av idag.

Det är därför avgörande för Socialdemokraternas valstrategi att denna bomb desarmeras inför kongressen.

Men även vänstern inom den socialdemokratiska sfären har insett betydelsen att argumentera i valtermer.

Det nybildade fackliga idéinstitutet Katalys talar om att vinstförbud och vinstbegränsningar som ett vinnarkoncept i valet.

Daniel Suhonen, chef för Katalys, och nationalekonomen Dany Kessel skriver på debattplats i Dagens Nyheter:

För den rödgröna oppositionen är detta en stor möjlighet att mobilisera de egna väljarna och göra inbrytningar ibland borgerliga väljare. Många människor uppger sig vara beredda att byta parti om det egna partiet inte har en tillräckligt bra linje i fråga om vinstbegränsning.

Sex procent av valmanskåren består i dag av alliansväljare som är så kritiska till vinst att de potentiellt skulle kunna vinnas över till de rödgröna om de presenterar ett effektivt förslag för att stoppa eller reglera vinstläckaget ur välfärden. 22 procent av valmanskåren består av rödgröna vinstkritiska väljare som tycker frågan är så viktig att de är beredda att byta parti på frågan.

”Vår undersökning visar att om Stefan Löfven slutar flörta med medelklassväljarna och formulerar ett effektivt vinstförbud så finns potentiellt ett helt Folkparti att hämta över blockgränsen”, säger Suhonen vidare.

Uppenbart kommer vänstern inte att ge sig utan strid.

När Magdalena Andersson intervjuades lyste även partiets strategi gentemot Moderaterna igenom.

Att detta framfördes i Sydsvenskan, som har täckningsområde inom det röda Skåne, var nog ingen tillfällighet.

Att försöka dra ner förtroendet för hur Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg sköter landets ekonomi är grundläggande om Socialdemokraterna skall kunna vinna valet.

– Det är mitt jobb att vara ute efter Anders Borgs jobb, säger hon.

I det arbetet riktar hon hård kritik mot områden som ofta beskrivs Borgs som starka sidor. Hon säger sig ha en hel del kritik mot ”hantverket” – mot det som annars brukar kallas ledarskap eller regeringsduglighet.

– Det finns många exempel på att Reinfeldt och Borg inte skött hantverket på det sätt som man kan förvänta sig av en regering, säger hon.

Enligt Magdalena Andersson är Fredrik Reinfeldts hittills största misslyckande att han inte fått ner arbetslösheten, som ju statsministern själv beskrivit som regeringens övergripande prioritering.

Hon anser att Anders Borg är på farlig väg att missköta Sveriges statsfinanser i och med att han i höstas lade fram en allt för expansiv statsbudget.

Det räcker att Centerpartiet och Kristdemokraterna tar sig över fyraprocentspärren för att det skall väga jämt mellan de rödgröna och regeringspartierna.

Och har man begränsande möjligheter att vinna nya väljare gäller det att avskräcka väljarna från att gå över till motståndarna.

Det är också i det perspektivet man skall se partiets intensiva kritik av Nuon-affären. En affär som knappast intresserar speciellt många väljare.

Vad man däremot kan uppnå är att man lyckas ifrågasätta bilden av en regering som är bra på att hantera landets och skattebetalarnas pengar.

Bild: Urklipp från Sydsvenskan den 24 februari 2013. Erik Magnusson gjorde intervjun med Magdalena Andersson.

Read Full Post »

STRATEGI: Metro påstår sig ha avslöjat en ”hemlig krisplan hos ledande socialdemokrater” där man vill lansera Margot Wallström som statsministerkandidat. Enligt planens skulle Mona Sahlin bara få stanna kvar som partiledare.

Planen har växt fram i Skåne och Västsverige där Mona Sahlin har sina värsta kritiker. Enligt Metro känner ”flera i partiledningen” till planen även om omfattningen av stödet är oklart.

Det poängteras i flera dokument att planen är ”ytterst konfidentiell”. Samtidigt konstateras att det är ”helt säkert” att Margot Wallström accepterar rollen som statsministerkandidat ”om ett utåt enigt parti ber henne”.

Om en mer omfattande plan existerar – och inte bara är begränsad till några få missnöjda personer – kan man dra vissa slutsatser;

1) Det finns tydligen tillräckligt många inom Socialdemokraterna som inte tror att partiet kommer att lyckas vinna valet 2010. Och tillräckligt många uppfattar tydligen Mona Sahlin som ett sänke snarare än en tillgång inför årets valkampanj. Partiet är populärare än partiledaren.

2) Tillräckligt många gör tydligen också bedömningen att det opinionsmässiga avstånd som idag finns mellan det rödgröna blocket och allianspartierna kommer att smälta bort ju närmare valet vi kommer.

Dessa socialdemokrater menar uppenbart också att ansvaret för detta ligger hos Mona Sahlin och Socialdemokraterna och inte hos Miljöpartiet eller Vänsterpartiet.  

3) Tillräckligt många är uppenbart desperata nog att vilja riskera politiskt självmord för att försöka rädda situationen.

Att riva upp såren efter nygamla ledarstrider nära in på ett riksdagsval framstår säkert för många utomstående som ren idioti. Sunt förnuft talar för att det är bättre att behålla en halvtaskig partiledare än att demoralisera partiet inför öppen ridå. 

Även om planen hade kunnat hållas hemlig för allmänheten och ”bytet” av statsministerkandidat hade kunnat ske under lugna och – och utåt sätt – värdiga former hade partiet drabbats av en enorm PR katastrof. Partiet hade saknat trovärdighet att leda landet när man inte ens klarar av att leda sig själv.

Men inom politiken kan allt hända. Beslut fattas allt som oftast inte efter rationella överväganden utan under inverkan av upprörda känslor och rena önsketänkande. 

För den som inte tror att sådana här saker kan hända i politiken kan bara vända blickarna mot Downing Street i London där Labour har samma problem. Häromdagen undkom premiärminister Gordon Brown ännu ett försök att kuppa bort honom. 

4) En fjärde slutsats man kan dra är att Mona Sahlin är så impopulär i breda kretsar inom partiet att vissa personer till och med är beredda att bidra till en valförlust bara man kan bli av med henne som partiledare.

Vid en valseger – och som ny statsminister – skulle det bli näst intill omöjligt för oppositionen inom partiet att bli av med Mona Sahlin.

Vad som än är sant av skriverierna i Metro visar det åtminstone att Socialdemokraterna inte längre kan förvänta sig en promenadseger i valrörelsen. Alliansen har nu ökat sina möjligheter att ta hem en andra valseger.

Read Full Post »

Timbro - Den Europeiska unionens börda Information och kommunikation till ett motvilligt folkRAPPORT: I en ny rapport från tankesmedjan Timbro hävdas att EU använder skattemedel för att finansiera informationskampanjer som inte ens eftersträvar objektivitet.

Eller som en av rapportens författare, Philip Thomasson-Lerulf, uttrycker det;

”EU-kommissionen går själv ut och slår fast att den information som förmedlas inte ska vara neutral och balanserad utan vara till EU:s fördel. Det är häpnadsväckande eftersom flera folkomröstningar på senare år tyder på att européerna är tveksamma till att EU får mer makt”.

I en debattartikel på DN Debatt i Dagens Nyheter följer författarna (Philip Thomassson-Lerulf och Hannes Kataja) och Maria Rankka, vd på Timbro upp kritiken;

I Sverige har vi fört en omfattande debatt om att statliga myndigheter och offentligt ägda bolag för fram politiskt färgade budskap. Men om EU:s opinionsbildning är det tyst trots att den är mer långtgående och dessutom drivs av dunklare motiv. Att det dessutom är vår svenska kommissionär Margot Wallström som är huvudansvarig för Europeiska unionens kommunikationsarbete gör tystnaden än mer märklig.

Oavsett vad man tycker om att EU använder medborgarnas skattemedel för att driva olika informationskampanjer – eller propaganda kampanjer för att använda författarnas ordval – kan man konstatera att strategierna har varit förvånansvärt ineffektiva.

Det är svårt att se att kampanjerna har haft någon som helst positiv effekt. Är det någon i Sverige som överhuvudtaget märkt av någon aktivitet från EU – oavsett om det handlar om informationskampanjer eller event –  som har lyckats påverka någons i deras syn på EU? 

Att förtroendet för EU har ökat – och att en majoritet i opinionen nu stödjer ett medlemskap – beror antagligen mer på att svenskarna numer uppfattar medlemskapet som något naturligt och föga dramatiskt. EU-medlemskapet har helt enkelt blivit en del av den politiska vardagen.

Detta förklarar också att Miljöpartiet valde att inte längre driva frågan om att Sverige borde lämna EU. Partiets ledning och medlemmar hade dragit den logiska slutsatsen att svenskarna inte längre såg unionen i sig som ett problem. Problemen uppstår när politiker fattar ”felaktiga” beslut.

Politiska krav från exempelvis Vänsterpartiet om att Sverige borde kräva utträde ur EU börjar därför alltmer likna förslag om att Skåne eller Norrland borde lämna Sverige på grund av ”dåliga” beslut i riksdagen.

Resultat? Vänsterpartiet gjorde ett uruselt val i EU-valet. Detta medan Miljöpartiet och Folkpartiet – partiet med det mest EU positiva budskapet i valrörelsen – uppfattades som valets vinnare.

Read Full Post »

efter-arbetet2SKÅNE: Det händer saker på den skånska mediemarknaden.

Idag skryter Sydsvenskan över att man är den enda storstadstidningen som ökar sin dagsupplaga – med 400 exemplar för 2008 – enligt siffrorna från TS (Tidningsstatistik AB). För övriga tidningar är siffrorna negativa, inklusive för de tre tidningar (Kristianstadsbladet, Ystads Allehanda och Trelleborgs Allehanda) som ingår i Sydsvenskan-koncernen.

Skånska Dagbladet har fått ett välbehövligt ansiktslyft. Lite luftigare, mer färg och klarare tryck har gett tidningen ett fräschare utseende. Och även om tidningen nu mer ser ut som en kopia av Norra Skåne är detta knappast något som läsarna uppfattar med tanke på skilda utgivningsområden. 

Och medan tidningsföretaget Stefan & Co – som ger ut Burlövstidningen och Staffanstorpstidningen – har begärt sig i konkurs har Burlövsbladet dragit igång en nättidning. Redaktionen består av endast två personer, de två kusinerna Mickie Semjaniv och Catrin Jönsson.

Innan konkursen flyttades utgivningen till ett annat bolag vilket gör att tidningarna, enligt ägaren Stefan Svensson, kommer att fortsätta att komma ut som vanligt. Men Burlövs kommun vill först kolla upp det nya företaget innan man förnyar sitt kontrakt med detta företag. Fortsättning följer alltså.

Men den riktigt intressanta nyheten är att Efter Arbetet äntligen har kommit ut med sitt första nummer idag. Projektet har varit en riktig långbänk. Planer för att dra igång tidningen har funnits sedan Arbetet – efter 113 år – gick i konkurs 2000. Lanseringen med presskonferens skedde på centralstationen i Malmö.

Efter arbetet skall göras av ETC Förlag som gått in med två miljoner kronor. En del av materialet i tidningen skall hämtas från förlagets andra tidningar t.ex. Dagens ETC, ETC Stockholm och ETC Örebro.

Efter Arbetet betecknar sig som oberoende socialdemokratisk och tidningen vill vara vänsterpolitisk röst i det skånska tidningslandskapet. Och enligt Johan Ehrenberg, grundare av ETC Förlag och ansvarig utgivare, skall tidningen ha en egen ledarsida och egen debattsida som görs av tidningsföreningen;

Men vi samarbetar allihop med gemensamma satsningar och gemensam inrikes- och utrikesbevakning.

Men även om reportern Linnea Nilsson säger att man vill göra en tidning för alla politiskt intresserade är det uppenbart att det inte bara blir på ledarsidan som det kommer att vinklas åt vänster.

På en fråga (pappersupplagan City Malmö Lund, 20 februari 2009) om alla journalister behöver vara uttalat socialdemokrater eller vänsterinriktade svara Ehrenberg;

Nej, absolut inte. Men vi vill ha duktiga medarbetare och jag tror att den som är borgerlig helt enkelt inte har lust att jobba på ETC. Eller våra andra tidningar.

Enligt Ehrenberg behövs Efter Arbetet helt enkelt ”för att Skåne domineras av blåblå media”. Detta må vara sant på ledarsidorna men syns knappast på debattsidorna eller på nyhetsrapporteringen.

Men även ledarskribenten Petter Larsson intar gärna denna roll som offer och anser att de borgerliga tidningarnas dominans gör att det inte finns något utrymme för vänsterdebattörer.

Med en sådan inställning är det knappast troligt att nyhetsredaktionen kommer att anstränga sig allt för mycket för att vara objektiv och balanserad i sin rapportering.

Snarare kommer det troligen att bli den motivering – medveten eller omedveten – som man kommer att använda sig av för att legitimera sina egna politiska vinklingar på nyhetsplats.

Man kan riktigt höra argumentet; Eftersom högermedia gör så måste även vi göra det för balansens skull!

Men en sak har Larsson rätt i;

Från centralt håll har de stora fackföreningarna inga problem med att nå ut. Svårigheterna finns i stället på regional och lokal nivå där det är stora problem för arbetarrörelsen att få sin röst hörd.

Så det är bara att önska lycka till. Det kan trots allt aldrig bli för många tidningar för oss tidnings- och tidskriftsfantaster.

Read Full Post »