Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Saudiarabien’

IMAGE | Sommaren är kort. Med bara några timmars mellanrum har två ministrar hamnat i blåsväder.

Försvarsminister Karin Enström (M) har problem att hålla reda på om Saudiarabien är en diktatur eller demokrati.

Någon spin doctor på departementet insåg dock det hopplösa att fortsätta glida på orden. Ganska snabbt därefter kom ett ”förtydligande”.

Därmed lyckades man troligtvis begränsa skadan och antalet negativa rubriker. Dessutom har Enström fått oväntad hjälp från en annan minister att begrava storyn.

För näringsminister Annie Lööf (C) är problemet betydligt större. Departementets gamla krognotor fortsätter att dyka upp med en besvärande regelbundenhet.

Richard Aschberg skriver i Aftonbladet:

Annie Lööf och hennes departement hade en julfest för över 600 000 kronor.

[…]

Det gällde att visa upp sin ”glitter och glamoursida” i samband med middagen då ”The sparkling bureaucrat Award” skulle delas ut till de bäst klädda.

Bara jul-, scen- och entrédekoren som byggdes upp i lokalen gick loss på över 30 000 kronor.

Annie Lööf bjöd sig själv och alla 288 på ett dryckespaket med mousserande, öl och vin för 256 kronor per person.

Efter julbordet var det dans och departementet hade abonnerat en buss som körde löpande mellan Finnboda och Slussen.

Genom att festen var bokförd som seminarium har Annie Lööf och hennes departement sluppit uppmärksamhet för den kostsamma internrepresentationen i samband med Aftonbladets granskning i förra veckan.

Att det den här gången mycket väl kan vara i linje med Skatteverkets föreskrifter lär inte hjälpa Lööf.

Skandalen har nu pågått så länge att en negativ bild av Lööf troligtvis har fastnat på väljarnas näthinna.  Det skall nu bra mycket till för att Centerpartiet skall lyfta i kommande opinionsundersökningar.

Läs mer: Se programmet för Näringsdepartementets dag. Mycket lägligt kan man idag också läsa i Svenska Dagbladet debattartikeln ”Återupprätta etiken i politiken av Barbro Westerholm (FP) och Johan Westerholm (S).

Read Full Post »

DIKTATUR | Regeringens ministrar verkar ha problem med grundkursen i statsvetenskap.

Krumbukterna när det gäller demokrati kontra diktatur fortsätter.

Först var det näringsminister Annie Lööf (C) som hade svårt att se kommunistregimen Kina som en diktatur.

Sedan var det dags för försvarsminister Karin Enström (M) när det gäller den islamistiska arabdiktaturen Saudiarabien.

Och nu, fyra månader senare, är Enström igång igen. Om samma Saudiarabien.

I en intervju i SR:s Ekot vill hon inte tala klartext om Saudiarabien. Hon föredrar epitetet ”auktoritär” när det gäller landet.

– Vi gör inte listor på länder, men man kan väl helt klart säga att det inte är en demokrati.

Kan du se det som en diktatur?

– Vi gör ju inte listor, och i det här fallet när det handlar om hur man ska bedöma ett land utifrån om man ska exportera krigsmateriel eller inte, så görs ju det på grundval av ett antal bedömningskriterier.

Men som försvarsminister, och om man bortser från vapenexport, ser du Saudiarabien som en diktatur?

– Alltså, vi gör ju inte den indelningen av länder men det är ju en mycket auktoritär regim.

Tala om pinsam intervju. Detta var det naturligtvis ohållbart i längden.

Återigen höll regeringen på att hamna i ett utdraget spel med opposition och media om ordens valör – ett spel regeringen inte kunde vinna.

Snart kom därför ett s.k. ”förtydligande” från försvarsministern:

Saudiarabien är en auktoritär regim och en absolut monarki, där det förekommer grova brott mot mänskliga rättigheter. Regeringen delar inte in världens länder i demokratier eller diktaturer, men om det endast är möjligt att beskriva Saudiarabien som antingen en demokrati eller diktatur så bör Saudiarabien beskrivas som en diktatur.

Kanske kan utbildningsminister Jan Björklund (FP) kan ge ministrarna en grundkurs i olika statsskick.

Här är en liten lathund för Mellanöstern: Israel – demokrati. Resten av länderna – not so much.

Read Full Post »

STRATEGI | Försvarsfrågor är inget man vinner val på. Men det betyder inte att en smart partistrateg inte skulle kunna utnyttja frågan till sitt eget partis fördel.

Försvaret passar alldeles utmärkt om Socialdemokraterna vill ta över några av Moderaternas avlagda gamla kläder. Om ”nya Moderaterna” kunde sno jobbfrågan från Socialdemokraterna kan Stefan Löfven göra detsamma med försvaret.

Och vad kan vara bättre om man vill visa att man är ett seriöst statsbärande parti som vågar säga obekväma sanningar?

Dessutom kan försvaret, försvarsindustrin och vapenexport sammanfattas i ett enda ord, nämligen jobb. Bättre symetri än så får man inte inom politiken.

Det finns en utbredd irritation bland många traditionella borgerliga väljare och försvarsvänner – inte minst moderata – att Alliansregeringen har lämnat försvaret åt sitt öde.

Om man har gjort detta p.g.a. genuint ointresse eller för att man vill framstå som mer i ”mitten” är oklart.

Oavsett vilket har detta öppnat upp en blotta som smarta politiska motståndare skulle kunna utnyttja.

Och det är precis vad Stefan Löfven lyckades med när Johan Såhte följde honom under tre dagar för Veckans Affärer.

Hur viktig är den svenska vapenexporten?

”En sådan diskussion måste alltid börja ur ett säkerhets- och försvarsperspektiv. Anser man att inte att vi ska ha ett försvar är frågan lätt. Men om man vill ha ett försvar kan vi inte lita på att vi kan köpa allt materiel. Får vi verkligen den bästa ubåten om vi köper den från Ryssland? Eller får vi den näst bästa, som de sedan kan slå ut i ett skarp läge?”

Är en rysk ubåtsattack mot Sverige ett troligt scenario?

”Man kan alltid spekulera i vad som är troligt och inte troligt. Vi vill inte medverka till något som kan dränera Sveriges säkerhet. Ska man vara med i olika säkerhetssamarbeten med andra länder måste man också ha något att erbjuda, annars är man helt ointressant att ha med. Försvarsindustrin ger också viktiga spinn off-effekter till den civila industrin.”

Anna Ek, ordförande för Svenska Freds, kallar dig ”vapenlobbyist”.

”Sverige ska vara alliansfritt, då tror jag att vi måste kunna tillverka visst krigsmaterial själva. Och för att ha råd att göra det behöver vi också exportera en del vapen.”

Anna Ek tycker att du inte står upp för era värderingar om fred och nedrustning.

”Vi har alltid jobbat för fred och nedrustning, det ska vi fortsätta med. Men bara för att muren har fallit betyder inte det att vi är säkra för all framtid.”

Löfven lyckas på ett klart och tydligt sätt försvara både försvaret, svensk försvarsindustri och vapenexport.

Inte illa med tanke på hur politiskt inkorrekta dessa frågor har blivit sedan nyheten om den s.k. vapenfabriken i Saudiarabien.

Och inte nog med det.

Han låter dessutom som om han tror på vad han säger. När hörde man senast någon från regeringen göra det i de här frågorna?

Detta är en av de intressantaste artiklar som skrivits om Stefan Löfven så här långt. Den borde läsas av alla som undrar om han verkligen skiljer sig så värst mycket från sina närmaste föregångare.

Inte konstigt att Veckans Affärer utnämner honom till ”Reinfeldts mardröm”.

Övrigt: Ett utdrag ur Johan Såhtes artikel kan läsas på www.va.se. ”Jag förstår industrins energibehov är en intervju med Stefan Löfven i samma nummer. (Tidskriftsomslaget ovan är Veckans Affärer nr 18 den 3 maj 2012.)

Read Full Post »

AVGÅNG | Att Sten Tolgfors valde att avgå som försvarsminister var överraskande.

Det fanns inget som tydde på att han inte skulle klara att rida ut stormen kring den s.k. vapenfabriken i Saudiarabien.

Däremot fanns det andra märkligheter kring hans ledarstil som bara låg och väntade på att brisera i media.

I en lång söndagskrönika Dagens Nyheter skrev Peter Wolodarski t.ex. om Riksrevisionens rapport om försvarspolitiken som visade på märkligheter där – till skillnad från Saudiaffären – Sten Tolgfors har varit direkt involverad.

Den process som Sten Tolgfors ansvarat för har kännetecknats av bristande underlag, usel dokumentation och framhastade beslut. Riksrevisionens rapport kastar omkull eventuella föreställningar om rationalitet och öppenhet.

[…]

Riksrevisionen konstaterar att regeringen med sitt sätt att toppstyra försvaret skapat extra kostnader, oklara ansvarsförhållanden och en otydlig bild av vad besluten innebär. Ur ett demokratiskt perspektiv är detta mycket illa.

[…]

Det svårgenomträngliga mönstret går igen både i vanskötseln av försvarets materiel och i samarbetsavtalet med Saudiarabien.

Fram träder bilden av en regering som detaljstyr informellt, utan öppenhet och klara ansvarsförhållanden.

Att Riksrevisionens rapport inte har fått större uppmärksamhet i media är bra märkligt. Att de rödgröna partierna inte har använt sig av innehållet är därför snudd på misskötsel av sitt uppdrag som opposition.

Men så här långt hat Tolgfors lyckats väl med att förklara alla turer kring vapenfabriken på ett någotsånär trovärdigt sätt. Bilden som tonat fram är snarare att försvarsministern inte har fått veta allt som har pågått bakom hans rygg.  

I princip skall en minister alltid veta allt om vad som händer inom det egna fögderiet. I realiteten är en minister sällan bättre än sina tjänstemän. Detta vet väljarna instinktivt.

Någon bristande krishantering har det därför knappast varit tal om. Presskonferensen den 9 mars genomfördes t.ex. på ett skickligt och pedagogiskt sätt.

Och Tolgfors har hela tiden därefter varit bra på svara på journalisternas frågor. Att media sedan inte har varit nöjd med svaren är en annan sak.

Granskningen har inte heller varit värre än vad man har kunnat förvänta sig med tanke på situation. Det har inte varit tal om något mediedrev som skulle kunna tvinna honom att avgå. Regeringen har aldrig varit hotad.

Affären har dessutom varit så pass komplicerad att det aldrig har varit tal om att Tolgfors, Moderaterna eller regeringen skulle riskera att tappa speciellt mycket förtroende i väljarkåren. Åtminstone inte på lång sikt.  

Trots detta väljer han att avgå.

Och för en gångs skull låter standardsvaret om att han avgår för att kunna tillbringa mer tid med familjen trovärdigt. Han verkar helt enkelt inte vilja ägna en stor del av året eller mandatperioden till att vara under journalisternas blåslampa. 

Tiden sätter sina spår, jag kände att jag tappat den energi och glädje som krävs för att göra det här jobbet.” Inte konstigt om han då väljer familjen.

Trotts detta är det inte helt osannolikt att både han och Moderaterna har insett det lämpliga att minimera kostnaderna för regeringen.

Att avgå nu är bättre än att behöva avgå närmare valet. Varje vecka och månad kommer p.g.a. det försämrade opinionsläget kommer att vara av betydelse om regeringen skall kunna vinna nästa val.

Read Full Post »

VAPEN | Sten Tolgfors (M) höll en välregisserad presskonferens med anledning av den s.k. vapenfabriken i Saudiarabien.

Försvarsministern var säkert nöjd med att få säga att oppositionen har varit informerad om innehållet i Sveriges export till Saudiarabien. Det tar bort lite av oppositionens hjältegloria.

Han var också noga med att visa att planerna låg inom ramen för ett avtal tecknat redan av den tidigare socialdemokratiska regeringen.

Miljöpartiets anmälan av Tolgfors till Konstitutionsutskottet kommer därför också med automatik att sätta fokus på Göran Perssons regering.

Kanske är det därför Socialdemokraterna inte verkar alltför missnöjda med att KU inte kommer att ta upp ärendet förrän kanske till nästa vår.

”Det är inte bara att ta in Tolgfors och ställa frågor till honom. Man måste också ta in bakgrundsmaterialet så man vet vad som hänt och inte hänt och vad som är ministerns roll”, säger Sven-Erik Österberg (S) som är ledamot i KU.

Ju längre man väntar desto mindre intressant för väljarna. Dessutom brukar utfrågningar i KU aldrig bli några kioskvältare.

Men presskonferensen var också ett gott exempel på politisk spinn.

Nils Resare i Fokus skriver:

För lyssnaren kunde det framstå som att de folkvalda har goda möjligheter att stoppa vapenexport till icke demokratiska stater. Men försvarsministern valde medvetet att hoppa över de delar av vapenexporten där riksdagen saknar kontroll och insyn.

Framför allt undvek han att nämna exporten av försvarsrelaterade konsulttjänster. När ett företag säljer kunskap om hur man tillverkar krigsmateriel utomlands kontrolleras det varken av ISP eller av EKR.

I Fokus spaltar man också upp vad Tolgfors sa och inte sa vid presskonferensen.

Vad sa Tolgfors?

”Sverige har en restriktiv lagstiftning där det i grunden är förbjudet att exportera, men där det ges vissa undantag.”

Vad sa han inte?

Han syftade i citatet enbart på exporten av försvarsmaterial och inte tjänster, som inte begränsas av lagstiftning.

Vad visade Tolgfors i sin presentation?

”Försvarsmateriel kräver tillstånd vid:

-Tillverkning

-Utförsel

-Utvecklings- och produktionssamarbete i utlandet

-Förmedling & transitering av materiel

-Militär utbildning”

Vad visade han inte?

Exemplen ovan rör aktivitet som sker i anslutning till export av materiel. Liknande aktiviteter som inte innefattar utförsel av varor kräver inte tillstånd.

Vad sa Tolgfors?

”ISP är en myndighet som kontrollerar export av försvarsmateriel, men också – i förekommande fall – kunnande.”

Vad sa han inte?

Sten Tolgfors sa inte att det kunnande som ISP kontrollerar är endast det som ”levereras” i samband med export av materiel.

Vad sa Tolgfors?

”Svenska företag och myndigheter kan bedriva export utan politikens direkta godkännande., och då går man till ISP för att söka ett sådant tillstånd.”

Vad sa han inte?

Sten Tolgfors syftar återigen enbart på export av materiel. Ett svenskt företag eller myndighet som enbart vill sälja tjänster till ett land behöver inte alls något godkännande.

Övrigt: Artikeln och tidskriftsomslaget är från Fokus den 16-22 mars, 2012. Nedre utdrag endast i papperstidningen.

Read Full Post »

ARGUMENT | Det är svårt att förstå varför en vapenfabrik väcker starkare känslor än t.ex. den traditionella vapenexporten.

Och med just Saudiarabien har Sverige ett avtal om militärt samarbete. Varför har ingen varit upprörd över detta tidigare?

Oavsett vilket har Fredrik Reinfeldt och försvarsminister Sten Tolgfors (M) varit bra tafatta i sin kommunikation kring frågan.

Nu handlar allt om FOI har överskridit sina befogenheter och vad regeringen har känt till. Och plötsligt är allt fokus på svensk vapenexport.

Och det tyngsta argumentet här har regeringen aldrig ens använt sig av i debatten.

Slutar Sverige exportera vapen kommer arbetslösheten naturligtvis att öka. Är alla som vill avbryta vapenexport beredda ta ansvar för detta?

Det är knappast så att Sverige har låtit bli att exportera vapen till demokratier för att istället koncentrera sig på just diktaturer. Demokratin Norge – om man skall hårdra – kommer inte kunna kompensera Sverige för hela bortfallet i vapenexport.

Att hävda att Sverige helt skall sluta exportera vapen till dessa länder är ett rent elitistiskt argument. Det kan bara användas av personer (och partier) som själva inte har något att förlora. De som riskerar arbetslöshet har inte den lyxen.

Vill Reinfeldt vinna den politiska debatten borde han klart och tydligt kommunicera att det alltid kommer att finns skillnader mellan hur vi önskar att världen var inrättad ut och hur den verkligen ser ut.

Han skulle kunna säga att p.g.a. sysselsättnings- och säkerhetspolitiska skäl kommer Sverige alltid att behöva göra olika avvägningar. Världen är inte perfekt och kommer aldrig att bli det. (Och var den perfekt skulle det inte behövas någon vapenexport överhuvudtaget.)

Istället har Reinfeldt valt att falla tillbaka på argument som inte imponerar på någon. Så här låter det t.ex. i en intervju med statsministern:

Ska rätten att köpa svenska vapen även tillkomma en regim som grovt kränker mänskliga rättigheter?

–  I det här fallet grundas det på ett Memorandum of Understanding som ingicks 2005 av en tidigare regering. Då är det min uppfattning att om staten Sverige ingår den typen av avtal så får regeringar även efter regimskiften fullfölja avtalet.

[…]

Men om nu Sverige ska fortsätta sälja vapen till länder som Saudiarabien – vore det inte bättre med en lagstiftning som talar klarspråk och öppet säger att vår vapenexport styrs av hänsyn till jobb och vår egen säkerhetspolitik?

–  Jag stödjer regelverket som det nu är konstruerat.

Är det inte hyckleri att tala om mänskliga rättigheter när vi ändå säljer till Saudiarabien?

–  Det bygger som sagt på ett avtal som ingicks 2005 …

Detta är rena rama cirkelresonemanget.

Avtalet med Saudiarabien har gjort att regeringen nu uppfattas som rejält splittrad. Och det i en fråga som inte väcker speciellt mycket intresse hos väljarna.

Maud Olofsson (C) anklagar t.ex. Folkpartiet för att avslöja interna regeringsförhandlingar. Jan Björklund har nämligen öppet meddelar att partiet hela tiden har varit emot vapensamarbetet med diktaturen.

Samtidigt avslöjar den f.d. vice statsministern Olofsson egna hemligheter från de interna regeringsförhandlingarna i en intervju i Dagens Nyheter.

Om man nu ska avslöja hur förhandlingar i regeringen går till – som ju Jan Björklund har gjort när det gäller det militära samarbetet med Saudiarabien – så kan jag ju säga att i alla regeringens diskussioner om förnybar energi har vi haft mest problem med Folkpartiet.

Olofsson en poäng när hon skriver att regeringen är kollektiva ansvarig för sina beslut. Men Centerpartiet är inte mycket bättre.

Partiet vill t.ex. erkänna Palestina som självständig stat trots att området knappast har kontroll över sitt eget territorium, inte är speciellt demokratiskt eller respekterar grundläggande mänskliga rättigheter.

Är det i någon fråga regering bör tala med en klar och tydlig röst så är det i just känsliga utrikespolitiska frågor. Det är knappast seriöst av Centerpartiet att stödja grupperingar som öppet säger sig vilja utplåna demokratin Israel från jordens yta.

Read Full Post »

TAL | Det intressantaste från Folkpartiets riksmöte blev inte förslaget på lägre ingångslöner för ungdomar utan attacken  utrikesminister Carl Bildt (M).

Per Ahlmarks poäng är att Carl Bildt alltid har visat en ovilja att markera mot övergrepp och folkmord i sin roll som utrikesminister. Detta irriterar inte bara folkpartister.

Nu senast har det handlat om hans oförmåga att markera mot den alltmer urholkade demokratin i Ungern. Och för inte så länge sedan var det hans ovilja mot att Sverige skulle erkänna att det skett ett folkmord på armenier.

Det var uppenbart att den f.d. partiledarens angrepp föll i god jord om man skall tro de kraftfulla applåderna.

Och med sitt tal har Ahlmark gjort mer för att signalera att partiet har en egen vilja inom Alliansen än vad alla folkpartistiska ministrarna lyckats med under två mandatperioder.

Turerna kring vapenfabriken i Saudiarabien har snarare visat att Folkpartiets (och i det här fallet Kristdemokraternas) synpunkter inte alltid väger speciellt tungt i regeringen.

Även om Ahlmarks ordval inte var sanktionerat av Jan Björklund och partiledningen borde Folkpartiet försöka bygga vidare på händelsen. Vill man växa i opinionen kan man inte bara sitta stilla i Alliansbåten.

Övrigt: Se hela inslaget TV4 Nyheterna.

Read Full Post »

Older Posts »