Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Roy Andersson’

Partier upprepar sina budskap över tid.

Alliansfritt Sverige har t.ex. uppmärksammat att skattesänkningar har varit ett ständigt valtema för Högern och Moderaterna.

Men detsamma kan naturligtvis sägas om Socialdemokraterna.

Regissören Roy Anderssons valfilm ”Varför ska vi bry oss om varandra?” (1985) har i realiteten samma budskap som ”Skattefria Andersson” från 1956.

Båda valfilmerna varnar för att motståndarna kommer att rasera välfärden om inte Socialdemokraterna vinner väljarnas förtroende.

Read Full Post »

BOK | En av Östtysklands påverkanskampanjer skulle misskreditera svensk neutralitetspolitik med hjälp av selektivt urval av fakta.

Just Operation Norrsken avbröts dock p.g.a. statsminister Olof Palmes DDR-vänliga politik. Andra vilseledningsoperationer blev mer framgångsrika.

Underrättelsetjänsten Stasi lyckades t.ex. ganska väl sprida idén att det var USA som låg bakom AIDS-epidemin.

Den svenska filmregissören Roy Andersson var en av de ”nyttiga idioter” som gärna spred lögnen vidare. Det gick så längt att han t.o.m. tog med det i en ”upplysningsfilm” som finansierades av Socialstyrelsen.

Detta är bara ett exempel på hur enkelt det kan vara att sprida lögner via personer som redan är ideologiskt motiverade.

Det är inte alltid det behövs speciellt mycket påverkan eller övertalning för att få bollen i rullning.

Historien är också ett exempel på att de s.k. intellektuella inte är en automatisk garant för klokhet. Här räcker det med att också nämna den gamla kommunisten Jan Myrdal.

Eftersom en av ingredienserna i Operation Norrsken bl.a. handlade om att smutskasta svenska kungahuset hade operationen sannolikt blivit framgångsrik om den fullföljts av kommunistregimen.

Det är lätt att se framför sig hur alla dessa vänsterdebattörer och liberala anti-monarkister skulle flockas på debattsidorna för att få lov att vara ”chockade” över ”fakta” som planterats av spionorganisationen Stasi.  

Författaren Christoph Andersson har i en artikel och i sin bok Operation Norrsken beskrivit planerna bakom denna påverkanskampanj mot Sverige.

”Den trojanska hästen” var tänkt att avslöja svensk neutralitet som en bluff. Bokens beställare var Stasis avdelning för utlandsspionage.

[…]

Boken skulle handla om Sveriges dubbelspel under kriget. Utåt påstod sig Sverige vara neutralt, men i själva verket bedrev Sverige en tyskvänlig politik.

Som författare hade [Stasiofficeren Herbert] Brehmer engagerat Kurt Vieweg, en uttjänt professor i lantbruksvetenskap och tillika hemlig Stasiagent.

Under kriget hade Vieweg flytt till Sverige och först hamnat i Höganäs, senare i Borås. Han ansågs behärska det svenska språket väl. Tanken var att Vieweg skulle ta sig an alla uppgifter som arkivarierna fiskat fram, plus mängder av amerikanska dokument på mikrofilm. Filmerna lät Stasi olika bulvaner köpa helt öppet hos National Archives i Washington DC.

[…]

Hela bokprojektet och Operation Norrsken fick emellertid ett snöpligt slut. Palme visade sig vara ytterst DDR-vänlig. Inför konferensen i Helsingfors engagerade han sig till och med för att DDR:s gräns mot väst skulle erkännas som okränkbar. I stats- och partichefen Erich Honeckers ögon var Palme plötsligt en möjlig bundsförvant.

Följden blev att Norrsken blåstes av. Kartongerna låstes in ett kassaskåp – och Viewegs manus försvann.

Ändå är kopior i omlopp idag. En ska rentav finnas på Högskolan i Gotland. Där funderar en tysk professor i modern historia, Michael F Scholz, på att ge ut Viewegs manus i bokform, om än på tyska. Någon översättning till svenska hanns aldrig med. Här finns dock anledning att komma ihåg biträdande arkivchefens Dieter Skibas varning. Allt som Stasi lät gå vidare till Vieweg byggde i grunden på ett skevt urval.

[…]

Dessutom visar materialet hur DDR och Stasi efter 1975 tog efter nazityska metoder. Frågan är om inte DDR kom att påverka Sverige minst lika effektivt som Nazityskland, med inflytelseagenter placerade i olika nyckelpositioner. Eller som Dieter Skiba väljer att sammanfatta Operation Norrsken.

– Inom underrättelsevärlden gäller det att lära känna sin fiende väl och även ha förmågan att lära sig av dennes metoder.

Läs mer: ”Skenmanövrer – Torbjörn Elenskys recension av Christoph Anderssons Operation Norrsken.

Read Full Post »

EU-VALET: Socialdemokraternas partisekreterare Ibrahim Baylan påstår att politisk tv-reklam också leder till politisk smutskastning.

Trots detta har Socialdemokraterna nu köpt tidningreklam i Metro (Skåneutgåvan den 21 maj) som är mer negativ och mer smutsig än vad vi hitintills har sett någon annanstans i årets valrörelse.

Vad är skillnaden mellan att ”smutskasta” i tv-reklam och att bedriva egna negativa annonskampanjer i papperstidningar? Varför skulle det ena vara förkastligt medan det andra helt OK?

skanna0002

I socialdemokraternas annons ställer man den italienska politikern och Europaparlamentarikern Mario Mauro – ”högerkandidat från Italien” som ”vill att du ska konkurrera med låg lön och usla villkor” – mot Olle Ludvigsson (S).

Kontrasten till Olle Ludvigsson – som ”vet att framgång kräver rättvisa arbetsvillkor” – kunde inte ha varigt tydligare. Den kunde inte heller ha blivit mindre informativ och mer manipulativ för den genomsnittlige läsaren. 

Detta är ett tydligt exempel på hur ett parti försöker manipulera bild och text för att kommunicera en tydlig kontrast mellan ”good guys” och ”bad guys”. Med andra ord ett klassiskt exempel på negativ kampanjretorik som är mer inriktad på personangrepp än på sakliga argument.

Till och med Mauros bild är i svartvitt medan Olle Ludvigssons naturligtvis är i positiva färger. (Mario Mauros bild på Europaparlamentets hemsida är i färg).

Mario Mauro har knappast möjlighet att gå i svaromål på en annons i en svensk tidning. Sannolikheten att han kommer att informeras om att han har hängts ut i en svensk tidningsannons är låg.  

Om det är sant eller inte att Mauro ”vill att du ska konkurrera med låg lön och usla villkor” är något svenska läsare naturligtvis kommer att ha svårt att kontrollera. Sannolikheten att Mauro själv skulle hålla med om beskrivningen är – får man anta – låg.

Att Socialdemokraterna skulle vara speciellt känsliga för politiska budskap kopplat till rörliga bilder är rent nonsens.

Per Gudmundson på Svenska Dagbladet har påpekat att Socialdemokraterna redan har gjort sig kända för negativ kampanjfilmer – på bio!

Deras omskrivna Roy Andersson film från 1985 kan knappast anses vara höjden av balanserat politiskt budskap. Snarare får den ses som politisk propaganda.

 

Read Full Post »