Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Regeringspolitik’

KOALITION | ”Är det verkligen fred vi vill ha?” Det var frågan Thåström ställde redan på 80-talet.

Och det är säkert frågan många vänsterpartister ställer sig sedan Jonas Sjöstedt redan har börjat tala om ett rödgrönt regeringsalternativ inför 2014.

Sjöstedt hann knappt bli vald innan han började låta som Lars Ohly.

”Rent spontant känner jag att en återgång för Vänsterpartiet till att bli nått sorts stödparti utan inflytande på regeringspolitiken är jag faktiskt inte speciellt intresserad av”, sade Sjöstedt till Rapport.

Det var kanske inte vad många vänsterpartister hade förväntat sig. Det är inte helt säkert att det ens är en prioriterad fråga för många.

Att vara en del av ett regeringsalternativ innebär per definition kompromisser. Och att kompromissa är inte vad många ser som det stora behovet idag. Åtminstone inte innan partiet har återerövrat politisk terräng och stigit i opinionen.

Det knorras redan lite här och var. Så här skriver t.ex. Ronny Åkerberg på bloggen Röda Malmö:

Han vill inte ha en ”återgång till stödparti utan inflytande på regeringspolitiken”. Detta låter ungefär som när v-representanter tidigare talat om att det är dags att ta ”ansvar” för att få ”inflytande”, vilket i praktiken bara inneburit att (v) tagit ansvar för nedskärningar och borgerlig politik fått inflytande på (v).

Under Gudrun Schymans tid blev det stöd till Göran Perssons nyliberalt inspirerade nedskärnings-, bolagiserings- och privatiseringspolitik. Under Lars Ohlys tid körde man i högerdiket igen med det ”rödgröna” projektet som innebar att (v) accepterade ramarna för den borgerliga ekonomiska politiken.

Men troligtvis har Sjöstedt stora möjligheter att göra lite som han vill ett bra tag framöver.

Partiet har i realiteten varit utan någon riktig partiledare sedan Lars Ohly i augusti lämnade besked om att han inte stod till förfogande längre. Partiet kommer knappast att dra igång några fraktionsstrider när man nu äntligen har fått en ny partiledare.

Om Sjöstedt kan få igång oppositionspolitiken kommer aktiva och engagerade känna att partiet åtminstone har kommit igång igen. Om det är något man avskyr i ett parti så är det politisk stiltje.

Read Full Post »

IDAG VAR DET Göran Hägglunds tur i Almedalen. Han valde att hålla fast vid strategin att framhäva barn och ungdomars utsatthet.

Tanken är att barn och ungdomsperspektivet indirekt skall leda väljarnas tankar till andra delar av partiets familjepolitik.

Istället för att bara prata mamma-pappa-barn vill partiet att väljarna på ett naturligt sätt skall få upp ögonen även för andra delar av partiets politik.

Barn och ungdomars situation är något som inte bara oroar föräldrar utan också mor- och farföräldrar. Hägglund hoppas att frågan skall garantera att partiet skall kunna locka tillbaka de äldre väljare som man tappade i de senaste valen.

Problemet för partiet är att denna strategi har prövats tidigare utan någon större framgång. Kristdemokraterna har även tidigare lyft fram barnen i sin familjepolitik.

Det enda riktig nya i talet var att Hägglund föreslog att föräldrarna skall tvingas närvara vid domstolsförhandlingar som berör kriminella ungdomar. Om föräldrarna inte dyker upp skall de kunna hämtas med polis.

Frågan kan mycket väl bli en riktig röstvinnare. Men även här kommer Kristdemokraterna att stöta på ett av sina vanliga problem.

Om idén blir regeringspolitik kan alla Allianspartierna ta äran av det. Om det däremot inte blir regeringspolitik finns det ingen anledning för väljarna att rösta på Kristdemokraterna eftersom man då har bevisat att man inte har kraft nog att förvandla sina förslag till regeringspolitik.

Damned if you do, damned if you don’t.

(Ett tips till Göran Hägglund och alla andra partiledare med anledning av försöken att vara humoristiska. Skippa skämten i era tal om ni inte har testat av dem på någon som inte är era närmaste medarbetare!)

Read Full Post »