Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Regeringen Allianspartierna’

saplogotypeLEDARSKAP: Ann Tiberg har undersökt turerna kring bildandet av den rödgröna alliansen för TV4 och Kalla Fakta.

En av de viktigaste slutsatserna är att Mona Sahlins otydlighet om vad hon vill och vart hon vill föra partiet riskerar att stöta bort kärnväljare samtidigt som hon misslyckas med att vinna nya i storstäderna. 

Ann Tiberg placerar inte Mona Sahlin till höger inom socialdemokratin utan kallar henne istället en ”resultatorienterad politiker”. De som känner henne ”beskriver henne snarare som modernist än vänster”;

Detta blir en skarp kontrast till de många traditionalisterna som finns i partiet. Hon identifierar sig mer med problem som handlar om diskriminering, HBT-frågor och utslagning i invandrartäta bostadsområden än med de traditionella klassfrågorna. Och hennes politik borde därför tilltala storstadsväljarna mer än de väljare där den socialdemokratiska kärnan är som starkast: de som bor utanför Stockholm, i de mellanstora städerna, i Norrland och Skåne. Om detta verkligen fungerar är en annan femma: socialdemokraterna har rekordlåga förtroendesiffror i Stockholm i de senaste mätningarna och Sahlin riskerar att hamna i dilemmat att hon stöter bort kärnväljare utan att lyckas värva nya väljare i storstäderna.

Mona Sahlins ställningstagande för strikta budgetregler – för att hindra stora budgetunderskott – var en viktig anledning till att motståndet till att bilda allians med bara Miljöpartiet blev så stort.

En stor dela av det socialdemokratiska partiet hyser stora sympatier för Vänsterpartiet inställning i denna fråga. Dessutom fanns det inom näringslivet företrädare som nu menade att staten sparade alldeles för mycket. Att då hålla så strikt på budgetdisciplin uppfattades av många som näst intill nyliberal politik.

Kraven från Sahlin sida om budgetreglerna är en av de punkter som inte var helt förankrade inom partiet och här finns faktiskt en del av förklaringen till varför det sen gick som det gick.

Av många till vänster inom partiet och facket uppfattas Mona Sahlin befinna sig långt ut till höger i partiet. Som exempel anger man att Sahlin har drivit etableringsrätt för friskolor, betyg från årskurs sex, hyllandet av entreprenörer och den positiva synen på Lissabonfördraget i EU.

Även när det gäller partiets landsomfattande rådslag för att förnya och vitalisera partiets politik ser vänsterfalangen en slagsida åt höger;

Intressant i det sammanhanget är att de svar som kommit in till rådslagen i mycket liten utsträckning tar upp sådant som partiledningen gärna talar om, som bortre parenteser i a-kassan eller tak för ersättningen.

Dent storm som blev resultatet när alliansen med Miljöpartiet presenterades på en presskonferens tog personerna runt Mona Sahlin på sängen.

I över ett år har samtliga partidistrikt varit informerade om hur samtalen gick (…) Efteråt skyller Mona Sahlin på just dem som var ordförande i de olika distrikten. ”I några distrikt hade man informerat varenda s-förening om det här, andra höll det för sig själva” (…)

Socialdemokraterna har tydliga problem med att idag kommunicera vad man vill och vilken politik man står för. Medan de borgerliga partierna i god tid innan valet 2006 sammanfogade sin politik har Sahlin snarare hamnat i en tvångströja med sina koalitionspartners. 

Att det inte blev någon bred blocköverskridande överrenskommelse om energin bör därför inte ha överraskat.

Om Sahlin hade gjort upp med regeringen hade hon fått problem med Vänsterpartiet och Miljöpartiet redan innan man kommit ur sina startblock. Att man nu har sagt nej till en sådan överrenskommelse innebär att partiet har tagit ännu ett beslut som lämnar mittfältet fritt för allianspartierna.

Problemet för Mona Sahlin och Socialdemokraterna är att det bara är Vänsterpartiet och Miljöpartiet som idag kan kalla sig som segrare.

Read Full Post »