Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Omslag’

Idun nr 51 22 december 1949

”Möte mellan starkt och skönt” är bildtexten på omslaget av Idun (nr 51, den 22 december 1949) när Winston Churchill möte drottning Ingrid. Pris: 45 öre.

Read Full Post »

OBAMACARE | Omslaget “In Good Health” av Bob Staake syftar på att Barack Obama fick grönt ljus för sin sjukvårdsreform av Högsta domstolen.

– The New Yorker den 9 & 16 juli 2012 –

Läs mer: Jesse Wegmans “Explaining the Supreme Court Ruling on Obamacare” (The Daily Beast) och David Von Drehles “Roberts Rules: What the Health Care Decision Means for the Country(Time).

Se mer: The New Yorker har ett bildspel med fler av tidskriftens omslag med Barack Obama.

Read Full Post »

NÖJESGUIDEN är kanske inte första publikation man vänder sig till för att få information om politik.

Oavsett detta är det intressant med ett temanummer (nr 10, 2011) om Sverigedemokraterna.

Även om författarna lyckas spänna över ett brett fält är artiklarna – med några få undantag – förutsägbart likartade i sina slutsatser. Och det är kanske hela poängen.

Nöjesguiden har trots allt ingen skyldighet att vara balanserad och neutral. Men känslan blir ändå att en god idé har förfelats.

Ibland bli förutsägbarheten direkt komisk. Redan på ledarsidan sätter chefredaktören Margret Atladottir och redaktionschef Amat Levin tonen.

Det har gått ett år sedan Sverigedemokraterna valdes in i riksdagen och vi kan redan urskilja ett förändrat samhällsklimat. Att DN har gått från att beskriva partiet som rasistiskt till att prata om det som invandringskritiskt är bara ett av många tecken. Och att bombarjackor och kängor numera bärs av hipsters istället för sieg heilande skinheads, vittnar egentligen bara om att rasismen har blivit mer rumsren.

Att Dagens Nyheter skulle ha blivit softare i sina analyser om Sverigedemokraterna bekräfts knappst av den som kontinuerligt läser tidníngen.

Och det är direkt löjligt att hävda att fåniga modetrender skulle vara några som helst bevis för att Sverigedemokraterna har lyckats förändra samhällsklimatet.

Betyder det i så fall att samhällsklimatet återigen har genomgått en förändring den dag kidsen hänger på en ny trend och slutat bära dessa jackor och kängor? Oh, please.

I ingressen till en artikel av Sandra Nelson, tv-redaktör på Nöjesguiden, står följande:

Ett vanligt mem från Sverigedemokraterna är att något har gått ”för långt”. Flyktingmottagningen har gått ”för långt” för att Sverige tar emot för många flyktingar. Även jämställdhetsarbetet har gått ”för långt”.

Detta är i stort sett korrekt. Men vad Nöjesguiden inte verkar inse är att alla dessa artiklar om Sverigedemokraterna också är ett ”mem”.

Vi måste väcka den slumrande allmänheten som ännu inte insett hotet från Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna inflytande har fått de andra partierna att anpassa sig till partiets rasistiska politik.

Vad man glömmer är att Sverigedemokraterna inte har lyckats påverka invandrings- och integrationspolitiken överhuvudtaget. Den fråga som hela partiets existensberättigande vilar på.

Partiet har inte ens lyckats utnyttja Socialdemokraterna enorma väljartapp i opinionen. (Socialdemokraterna och Moderaterna är de två partier som tappade mest till Sverigedemokraterna i valet.)

Vad man också glömmer är att opinionssiffrorna har legat kring 5-6 procent under hela mandatperioden. Vilket i sin tur innebär att 95 procent av svenska folket fortfarande är ointresserade av partiet.

Man glömmer också att de övriga sju riksdagspartierna – som representerar dessa nittiofem procenten – inte har ändrat sin politik överhuvudtaget p.g.a. av partiet. Snarare tvärt om.

Men ett men är ett mem. Varför fördjupa analysen när det är mycket lättare att bara flyta med och få bekräftelse?

Övrigt: Omslaget ovan är temanumret nr 10, 2011.

Read Full Post »

NYHETSMAGASINET Tempus har i senaste numret reportage om partiintriger och valrörelser i USA, Argentina och Bangladesh.

Även om huvudartikeln och omslaget med Rick Perry handlar om republikanernas presidentvalskampanj i USA är artiklarna om president Cristina Fernándes de Kirchner och premiärminister Sheikh Hasina betydligt intressantare.

Om premiärminister Sheikh Hasina i Bangladesh:

Ställd inför allmänna val om några år, borde Sheikh Hasina kanske hoppas på att förstärka demokratin och övertyga väljarna att välja om henne […] Tyvärr, om man ska döma efter hennes uppförande nyligen, försöker hon i stället att krossa oppositionen och åstadkomma en valbojkott samtidigt som hon tystar kritiker.

[…]

Bekymmer sammast är den snabba omskrivningen av konstitutionen […] Den som vågar kritisera den kan anklagas för uppvigling. […] Bara att så mycket som stödja ett sådant klagomål är nu olagligt.

Tankebrott kan bli nästa steg.

Om president Kirchner i Argentina:

Hon har stöd av en växande ekonomi och en splittrad opposition, vilket alltsammans överskuggar tidigare ifrågasättanden av hennes polariserande ledarskapsstil.

Opositionsundersökningarna före primärvalen hade förutsett hennes framgång och även förutspått att den närmaste konkurrenten Ricardo Alfonsin, en kongressman från det radikala unionspartiet, skulle hamna långt efter henne.

”Frånvaron av en stark oppositionskandidat har skapat en känsla av att hon är oövervinnelig”, säger Graciela Romer, en politisk analytiker från Buenos Aires.

Övrigt: Tidskriftsomslaget ovan är nummer 33/34 av Tempus.

Read Full Post »

TIDSKRIFTEN The African Courier har placerat Nyamko Sabuni (FP) på omslaget till sitt juni-julinummer.

Tidskriften uppmärksammar framgångsrika européer med afrikanskt påbrå. Texterna är korta och har lite av feel good karaktär över sig. Alla personer omnämns i positiva termer.

Att Sabuni lyckades bli integrations- och jämställdhetsminister omnämns naturligtvis. Vad som däremot inte tas upp är att Sabuni har försvunnit nästan helt från rampljuset sedan Erik Ullenhag (FP) tog över som integrationsminister.

Inte ens Folkpartiet verkar längre använda henne i någon större omfattning. Sabuni har hamnat i den politiska frysboxen.

Och med Sabuni försvann också en stor del av partiets image av ”ordning och reda” och betoningen på att rättigheter skall balanseras med skyldigheter – primärt symboliserat av frågan om språktest.

Kvar är bara ett teknokratiskt parti fixerat vid skolfrågor.

Läs mer: Ovanstående tidskriftsomslag är juni-julinummret 2011 av The African Courier. Det lilla som handlar om just Sabuni finns bara i pappersversionen.

Read Full Post »

SARAH PALIN fortsätter att retas med både media – eller ”lamestream media” som hon brukar kalla dem – och sina anhängare. Ännu har hon inte sagt att hon kandiderar till presidentposten. Men hon tror att hon kan besegra Barack Obama.

Peter J. Boyer i Newsweek skriver:

“I believe that I can win a national election,” Sarah Palin declared one recent evening, sitting in the private dining room of a hotel in rural Iowa. The occasion for her visit to quintessential small-town America was a gathering of the faithful that would have instantaneously erupted into a fervent campaign rally had she but given the word. Instead, it had been another day on the non–campaign trail, this one capped by a sweet victory: she had just attended the premiere of a glowingly positive documentary about her titled The Undefeated.

“The people of America are desperate for positive change, and deserving of positive change, to get us off of this wrong track,” she told me during a conversation that lasted late into the night and, inevitably, kept returning to the subject that has titillated the media and spooked Republican presidential contenders for months: her political intentions. “I’m not so egotistical as to believe that it has to be me, or it can only be me, to turn things around,” she said. “But I do believe that I can win.”

[…]

Turning to the political landscape, Palin said that President Obama is beatable in 2012, and that there are “many, many qualified and able candidates out there” to take him on.

Asked what was to be made of the fact that so many Republicans were looking beyond the field of declared candidates to people like herself, and Govs. Rick Perry and Chris Christie, Palin said, “It suggests that the field is not set. Thank goodness the field is not yet set. I think that there does need to be more vigorous debate. There needs to be a larger field. And there’s still time. There’s still months ahead, where more folks can jump in and start articulating their positions.”

Övrigt: Tidskriftsomslaget ovan är från den 18 juli 2011. Fotografen är Emily Shur. Fler bilder från fotograferingen av omslaget till Newsweek finns på deras hemsida.

Read Full Post »

TYVÄRR HAR Newsweek inte på samma sätt som konkurrenten Time samlat alla sina omslag på ett och samma ställe online. The Society of Publication Designers hittade några som man tyckte var speciellt intressanta. Här är två på temat president Richard Nixon och Watergate.

Översta omslaget hamnade på American Society of Magazine Editors lista över de 40 bästa tidskriftsomslagen genom tiderna. Så här skrev man:

This July 30, 1973 magazine cover of Newsweek, entitled the The Nixon Tapes, gives an aerial view of the White House turned into a tape recorder. The article discusses how President Nixon had been secretly taping everything said in his offices and on his telephones for at least two years. The following year, the tapes were released and they proved Nixon was involved with the Watergate Scandal cover-up. In August 1974, Nixon announced his resignation and Gerald Ford became President. Ford later pardoned Nixon, immunizing him from prosecution for any crimes he may have committed as President.

Read Full Post »

EFTER 168 år kom News of the World  – ”edition number 8674” – ut för sista gången idag. Tidningen publicerades för första gången av John Browne Bell den 1 oktober 1843. Tidningen gick över från ”broadsheet” till tabloidformat 1984.

Man kan bläddra digitalt i sista utgåvan på tidningens hemsida. Här kan man även titta i en specialutgåva med fyrtiosex omslag från åren 1910-2011. Även The Guardian har ett bildspel kring tidningens historia.

Read Full Post »

SÖNDAGEN den 10 juli kommer News of the World ut för sista gången. Tidningen läggs ner efter 168 år. 

En av vår tids största tidningsskandaler har redan fått till konsekvens att Andy Coulson – premiärminister David Camerons tidigare Director of Communications – har arresterats av polisen. Tidningen anklagas bl.a. för att under Coulsens tid som redaktör ha hackat sig in på en rad personers mobiltelefoner. 

Övrigt: Se fler omslag från fler kvällstidningar och morgontidningar runt om i världen.

Read Full Post »

PRESIDENTENS kampanjstab har länge beklagat att Michelle Obama har velat hålla en låg profil i Vita huset. Detta kan låta otroligt med tanke på att det inte går en dag utan att hon syns i media.

Men nu skall det bli ändring. På henne välbevakade PR-resa till Afrika fick hon t.ex. även till en träff med Nelson Mandela. Detta trots expresidentens sviktande hälsa.

Lois Romano på Newsweek skriver:

Her husband is entering his reelection bid battling rough economic headwinds, against a GOP energized by the successes of the 2010 mid-terms. Barack Obama will need every ounce of his wife’s considerable star power—she’s polling 20 points ahead of her husband—to win reelection. Although the full-throttle campaign is still months away, Michelle is already traveling the country fundraising.

[…]

So reluctant has Michelle been to raise her profile that it’s been easy to forget what a ferocious asset she was in the 2008 campaign. Toward the end, thousands of people were pushing into her rallies, shoving babies at her for photos, and mimicking her J.Crew clothes.

Coming off that huge success, Michelle startled the political establishment when she announced that she would limit her public appearances so she could tend to her family. […] The president’s strategists say privately they would have liked her to do some heavier political lifting over the past two years, but that she’s not someone who can be pushed.

[…]

Meanwhile, outside allies and advisers have encouraged Michelle’s staff to push the envelope beyond her two signature issues—childhood obesity and helping military families—and raise her profile.

[…]

It is a move in the direction toward more substantive exposure, but still shy of embracing the traditional public role that some would like to see.

First ladies essentially step into these unpaid jobs with no official duties and work to carve out an agenda that at best dovetails with the president’s—or at least doesn’t get in his way. History shows that finding the right issues and tone can be a tricky effort. Nancy Reagan was viewed as a vapid California socialite until she latched onto her signature “Just Say No” campaign to discourage teenage drug use. By contrast, Hillary Clinton drew harsh criticism for leading her husband’s failed drive to reform health care. Michelle has come across as neither the doe-eyed adoring wife nor the intense political adviser. But she has been fully engaged in shaping her own image and goals.

Övrigt: Ovanstående tidskriftsomslag är majnumret 2010 av Condé Nast Traveler. Det var första gången tidskriften haft en First Lady på omslaget. Ett annat exempel på medias stora intresse var när linslusen Oprah Winfrey för första gången inte var själv på omslaget till sitt O, The Oprah Magazine. Hon delade på utrymmet med just Obama.

Read Full Post »

Older Posts »