Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Norge’

Fra valgkampen i Oslo ved stortingsvalget i 1921

Valrörelse i  Oslo inför stortingsvalet 1921. Bilden tagen från Youngsbakken, utanför dåvarande Folkets Hus.

Foto: Conrad M. Bringe.

Read Full Post »

DESIGN | Norska Morgenbladet har inspirerats av Arbeiderpartiets valaffisch inför stortingsvalet 1933. Resultatet blev denna framsida.

Morgenbladet 30 april-7 maj 2015

Text: ”Olje og land hand i hand. Hele folket i omstilling”

Morgenbladet den 30 april-7 maj 2015. Illustratör: Mari Kanstad Johnsen.

Den Norske Arbeiderparti -  Erling Nielsens valgplakat fra 1933.

Text: ”By og land hand i hand. Hele folket i arbeide. Det norske Arbeiderparti”

Konstnär: Erling Nielsen (1933)

Läs mer: Stortingsvalet i Norge 1933Se mer: Valaffischer från Arbeiderpartiet.

Read Full Post »

ANALYS | Det är mycket självrannsakan och ångest inom den socialdemokratiska rörelsen. Ingen verkar nöjd med partiets utveckling.

Tiden nr 3 2014

Rörelsen lider av ett permanent tillstånd av mindervärdeskomplex. Och det finns inte mycket som tyder på att valsegern kommer att ändra på detta. Inte ens om partiet sluppit turerna kring budget och extraval.

Den av Hjalmar Branting grundade socialdemokratisk idé- och debattidskriften Tiden tog förra året tempen på Socialdemokraterna.

Bland annat tittade Felix Antman Debels, tidskriftens redaktör, lite närmare på partigrannarna i Danmark och Norge.

Utvecklingen i Norge framstår som lite av en karbonkopia av hur situationen har utvecklat sig i Sverige. Vilket knappast kommer att minska oron här hemma.

I Norge tog Arbeiderpartiet steget in i en koalitionsregering redan för nio år sedan då partiet efter valet 2005 bildade en koalitionsregering med Senterpartiet och Sosialistisk Venstreparti. Steget mot en koalitionsregering började efter att Arbeiderpartiet förlorat valet 2001 med råge efter att mellan 2000 och 2001 lett en svag minoritetsregering under Jens Stoltenbergs ledning. Enligt den norska professorn i statsvetenskap Bernt Aardal ledde valförlusten till att Arbeiderpartiet, under stor inflytande från norska LO inledde en process av självrannsakan.

[…]

Men anledningarna till att Arbeiderpartiet valde att gå in i en koalitionsregering måste enligt Bernt Aardal sökas tidigare än perioden efter 2001. Samma slutsats har statsvetaren Knut Heidar. Han menar att den största förklaringen till att en majoritetskoalition bildades var erfarenheterna från det norska 1990-talet. Då hade det norska stortinget ett stort inflytande över regeringens politik, en period som i efterhand fått namnet ”Stortingsstyret”. Efter det fanns helt enkelt en uttalad efterfrågan på en majoritetsregering som mer kraftfullt skulle kunna styra landet.

– Paradoxalt nog finns i dag dock den omvända diskussionen då flera menar att majoritetsregeringarna i stället har inneburit ett demokratiskt underskott, fortsätter Knut Heidar. För norsk socialdemokrati var steget in i en koalition alltså av nöden tvunget, liksom nu för den svenska socialdemokratin. Men hur har detta skifte påverkat norsk politik? Bernt Aardal menar att höger-vänsterdimensionen har blivit mer påtaglig och att det politiska systemet har polariserats:

– I Norge har vi fått en situation där vi nästan har tre och en halvt partier. Ett högerparti som agerar tillsammans med Fremskrittspartiet, ett vänsterparti i Socialdemokraterna och ett antal små centerpartier som ligger och skvalpar precis på spärren, menar Bernt Aardal.

Slutsatsen att höger-vänsterskalan stärkts i norsk politik delar Knut Heidar men han menar att det mer har att göra med att eu-frågan, som under lång tid skar rakt genom blocken, nu inte längre finns på dagordningen. Oberoende av vilket så har den tydligare blockpolitiken inneburit att partierna i centrum kraftigt försvagats.

Hur har då Arbeiderpartiet påverkats? Delvis har partiets processer blivit öppnare. Statsvetaren Ovind Bratberg menar att Arbeiderpartiet blev mer ödmjukt och samarbetsorienterat. En stor förändring för de norska Socialdemokraterna:

– Bara tanken på att koordinera politik var en stor omställning för Arbeiderpartiet, menar Bratberg.

Det är inte längre så att man kan komma med ett färdigt program och sedan genomföra det. Regeringspolitiken behövde koordineras och förhandlas fram. Vilket också har fått som konsekvens att Arbeiderapartiet blivit mer toppstyrt. Öppenhet mot andra partier har växt men med konsekvensen att politiken utvecklas bakom lyckta dörrar. Koalitionsregerandet har också fått konsekvenser för socialdemokratins innovationskraft:

– Den rödgröna majoritetsregeringen förde mycket gott med sig. Men det fanns självklart också problem. Både vad gällde att tänka nytt men också för gräsrotsengagemanget och partidemokratin, säger Bratberg.

Tänka nytt och samtidigt få med sig kärnväljarna är den stora frågan för alla partier. Ingen tycks ha hittat den magiska formeln. Se bara på hur nära Centerpartiet var att utplåna sig själva med sitt förslag till ideologiskt idéprogram.

Hur socialdemokraterna kommer att reagera över att partiet nu under fyra månader tvingas regera med Alliansens budget lär vi snart få se.

Stefan Löfven kommer kanske själv att se det som en blessing in disguise. Han kommer säkert att mjölka situationen maximalt till sin egen fördel.

Allt som under 2015-2016 inte går regeringens väg kommer han han nu skylla på att han har varit tvungen att förhålla sig till en budget han inte bett om.

Han kan också se det som en möjlighet att rusta inför sin egen vårbudget i april. Detta även om ingen gick på Magdalena Anderssons tal om att ”ladan är helt tom”. Löfven kommer säkert att hävda att Alliansbudgeten var en sparbudget och att det nu finns större möjligheter att satsa rejält framöver.

Men detta kommer knappast göra rörelsen bättre till mods.

En rörelse med dåligt självförtroende kommer att fortsätta att våndas över att samhällets förändrats, att partiet inte når samma siffror som förr och att man fått konkurrens från både Allianspartierna och Sverigedemokraterna om väljarna.

Tidskriftsomslag: Tiden nummer 3, 2014.

Read Full Post »

TAL | Många har vittnat om att Barack Obama tycker om att skriva sina egna viktiga tal. Och han skriver när alla andra har gått och lagt sig.

Nobelpriset - Barack Obama i Oslo den

Inte konstigt om hans stab då får spurta för att få allt på plats inför viktiga tillkännagivanden.

President Barack Obama hann knappt bli vald innan han 2009 tilldelades Nobels fredspris.  

En vecka efter att Obama meddelat att tänkte förstärka de amerikanska truppernas närvaro i Afghanistan flög han till Norge för att hålla det traditionella talet vid prisceremonin.

Eftersom han ännu inte gjort något konkret för att förtjäna ett fredspris bestämde man sig i Vita huset för att talet skulle fokusera på vad som utmärker rättfärdiga krig.

The New York Times Magazine har låtit samla in muntliga minnesbilder från en rad nyckelpersoner i och omkring Obamas fyra första år i Vita huset.  

Här är hur Jon Favreau, Vita husets director of speechwriting (2009-), minns de hektiska förberedelserna inför talet i Oslo.

The morning we leave for Oslo, he comes to us with an entirely new draft that is not finished yet, that he stayed up until 3 in the morning doing. He gives it to us and says: “This is kind of rough, but this is the general idea of what I want.” Everyone goes to bed on the plane and the only people up are Ben [Rhodes, a deputy national security adviser] and the president and myself and Samantha [Power, a national security aide], and we’re just still working on this thing. It was so last-minute that as the president was taking the elevator down from his room to go to the speech, he handed us the last page of edits, and we put those into the prompter as he was walking up to the stage to give the speech.

Läs mer: Barack Obmas tal den 10 december 2009 i Oslo.

Bild: Reuters Pictures. (Lägg märke till telepromptern.)

Read Full Post »

NORGE | Statsminister Jens Stoltenberg har aldrig uppfattats som en god talare eller kommunikatör. Men nu kallas han både principfast och landsfader.

”Han har beskrivits som en praktiker, närmast teknokrat. Entusiastiskt sysselsatt med att konstruera hållbara pensionssystem och organisera förskolan samt hantera finanskriser. Hans håg till framtidsvisioner och ideologi har inte varit stor”, skriver Lasse Granestrand i DN Världen.

Men efter massmordet på Utøya vändes allt upp och ned.

Hur känns det att bli kallad landsfader?

– Det är ett för mig främmande begrepp, säger Jens Stoltenberg. Ett ord från en annan tid. Vi lever i en period när den kritiska analysen av alla politiker är mycket stark. Men jag är glad för beröm och tar vara på det till dagarna då kritiken kommer.

[…]

– Redan. från första början ville jag att detta inte skulle handla om mig utan om de människor som miste livet, om föräldrarna, syskonen. De för livet skadade, utan armar och ben, och med minnen av skräcken.

[…]

Så står han i talarstolen [i Stockholm för att motta ett pris från Tällberg Foundation] och han är inte Barack Obama. Han läser det mesta av talet innantill i manus.

[…]

Hans tal är välformulerat och nedslipat. Men inte så starkt som hans livs hittills viktigaste.

Det höll han i Oslo Domkirke, den 24 juli, på minneshögtiden för de dödade. Det var på bara två glesa A4. Det tog honom dock mer än fem minuter att läsa upp. Gråten stöter vid några tillfällen upp mot ögonen som blir blanka men aldrig svämmar över.

Han talar om några av dem han kände, som husfrun Monica och Tore, ungdomspolitiker från Hordaland.

[…]

I domkyrkotalet säger Jens Stoltenberg några meningar som kommer att citeras många gånger: ”Vi är ett litet land men vi är ett stolt folk. Vi är fortfarande skakade av det som drabbat oss, men vi ger aldrig upp våra värderingar. Vårt svar är mer demokrati, större öppenhet och mer humanitet, men aldrig naivitet.”

Övrigt: Tidskriftsomslaget är DN Världen nr 11, december 2011.

Read Full Post »

POLITIK: Vänsterpartiet och Lars Ohly besöker Norge för att lära sig hur man inte skall hamna i klorna på Socialdemokraterna om man bildar koalitionsregering 2010.

Uppenbart vill man inte drabbas av de problem som Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna har fått i skuggan av Moderaterna i Alliansregeringen.

I Norge sitter V:s motsvarighet Sosialistisk venstreparti i regeringen och lär nu de svenska vänsterpartisterna hur man skall agera. Redan 2006 genomfördes studiebesök till Norge för att man skulle lära sig av SV. Idéer hämtade även från Holland.

Enligt Sydsvenskan har partiet nu fått tio råd från sitt norska systerparti;

1. Ställ krav på att regeringen bedriver vänsterpolitik och får en radikal framtoning.

2. Se till att ha en bra och genomarbetad regeringsförklaring att utgå från.

3. Stå upp för en nordisk välfärdsmodell och en stark offentlig sektor.

4. Stå upp för partiets profilfrågor – både inåt och utåt, i förhandlingar, tal och intervjuer.

5. Ställ krav på tunga ministerposter vid fördelningen mellan tre partier.

6. Var beredd på att tunga poster är riskabla. De straffar sig om politiken misslyckas.

7. Arbeta i full öppenhet. Det skapar förståelse för att partiet ibland måste vika sig.

8. Förhandla fram politiska kompromisser på rätt nivå i partiorganisationen.

9. Förankra alltid svåra beslut i interndemokratiska processer i partiet.

10. Håll fast vid ett brett kontaktnät utanför regering och riksdag.

Tio goda råd som kan bli nog så svåra att följa. Men det är det sjunde rådet – att alltid ”arbeta i full öppenhet” – som kan komma att sätta den rödgröna alliansen under stark press beroende på hur man hanterat det.

Öppenhet är inte så enkelt som det låter. Frågan är hur Vänsterpartiet kommer att tolka rådet när man väl står i hetluften.

Kommer man att springa och ”informera” media så fort något händer i förhandlingarna med Socialdemokraterna och Miljöpartiet? Det kan mycket väl leda till kaos om de två andra partierna inte är med på strategin.

Kommer man att utnyttja ”öppenhet” som en strategi för att helt enkelt pressa de två andra partierna till eftergifter? ”Öppenhet” kan mycket väl vara en omskrivning för både politisk spin och för ren informationsspridning.

Öppenhet kan mycket väl utnyttjas för att både ”sätta bilden” av sakernas tillstånd eller vara en informationsstrategi för att undvika att medierna lockas till spekulationer och försök att sätta agendan.

Hur Lars Ohly och Vänsterpartiet tolkar ”öppenhet” kommer därför att bli intressant att följa. En inte alltför djärv tolkning är att man kommer att göra lite av varje.

En mediestrategi kommer att tas fram både inom Vänsterpartiet (och hos de två andra partierna). Dessutom kommer den rödgröna alliansen att skapa en gemensam överrenskommelse för hur man skall presentera resultatet av sina överenskommelser.

Men för Vänsterpartiet kommer det att bli lockande att i sin politiska kommunikation försöka utnyttja alla förhandlingssituationer till att driva den rödgröna alliansen åt vänster. Deras väljare förväntar sig en rejäl strid för att forma ett regeringsprogram med tydlig vänsterprofil.

Ett färdigt regeringsprogram som signalerar att Vänsterpartiet har gått förlorande ur förhandlingarna riskerar att än mer marginalisera partiet i opinionen.

Vad är poängen med att vara det mest radikala vänsterpartiet i en regering om man inte samtidigt kan visa upp att man även har lyckats vrida politiken radikalt åt vänster?

Read Full Post »

TestbildREKLAM: Trots att partisekreterare Ibrahim Baylan (S) tidigare har sagt att politisk reklam i tv leder till smutskastning och lägre valdeltagande kommer partiet nu att köpa tv-reklam inför valet 2010. Även Miljöpartiet och Vänsterpartiet kan nu tänka sig tv-reklam.

Baylan sa inför EU-valet att tv-reklam även tenderar att gynna rika partier. Trots detta accepterar man nu mediet: ”Tv-reklam är pengadrivande och förändrar karaktären på valrörelsen. Må så vara, nu är den här. Det är fortfarande så att televisionen har ett väldigt stort genomslag och når ut till väldigt många människor.”

När Novus Opinion gjorde en undersökning om den politiska tv-reklamen inför Europaparlamentsvalet svarade 61 procent ”inte alls bra” eller ”inte särskilt bra” på frågan ”Vad tycker du om reklam från politiska partier i tv?”.

Av de svenska tittarna hade 62 procent sett den politiska reklamen i tv. Femtiosex procent ansåg att inslagen bidrog till att fler röstade i EU-valet.

TV4-Gruppens kommunikationsdirektör – Gunnar Gidefeldt –skriver på sin blogg att Norge nu också öppnar upp för åsiktannonsering i tv.

Att även Norge förändrat sin syn på reklam har väl till viss del att göra med Strasbourgdomen i vintras, då det norska reklamförbudet i tv underkändes. Ett beslut som tvingar Norge att införa politisk reklam. Men kanske finns det även en förändring i inställningen till tv-reklamen, eftersom de flesta av partierna nu valt att köpa reklam i kanalen i samband med stortingsvalet den 14 september.

Read Full Post »