Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Niklas Svensson’

ANALYS | Det är inte var dag man ser ett politiskt parti moraliskt implodera. Men någon gång skall vara den första.

Efter att den ekonomiskpolitiske talespersonen Erik Almqvist (SD) sparkades från sina politiska uppdrag tar nu Kent Ekeroth, rättspolitisk talesperson, time-out.

Och som alla vet är time-out politikens motsvarighet till att ligga lågt och hoppas på det bästa.

Många som nu diskuterar hur händelserna kommer att påverka opinionssiffrorna verkar vara överrens om att partiet inte kommer att tappa i opinionen.

Man utgår ifrån att Sverigedemokraternas väljare är härdade och inte påverkas på samma sätt som andra mer etablerade partiers sympatisörer.

”Sverigedemokraterna har vuxit fram utan medierna, underifrån. Det är ett parti som bärs fram av en opinion som redan finns. Sedan är medierna viktiga för att de förmedlar bilden av partiet och man kan locka till sig fler väljare. Men man ska inte förledas att tro att det här är början till slutet. Det finns det ingenting som tyder på”, säger statsvetaren Andreas Johansson Heinö vid Göteborgs universitet.

Anders Hellström, forskare vid Malmö högskola, verkar hålla med när han får frågan om det kommer att räcka för Åkesson att ha sparka Almqvist.

”På ett sätt – ja. Han har statuerat exempel. Nu måste han väga personförlusterna mot trovärdigheten när det gäller de andra två.”

En som har mer kött på benen är Stina Morian som är analyschef på opinionsföretaget YouGov.

På företaget har man nyligen gjort djupintervjuer med partiets väljare som visar att Åkesson är mycket viktig för partiets image. Deras opinionsundersökning visar att det inte finns något samband mellan partiets skandaler och vikande väljarstöd.

”Sverigedemokraternas väljare förväntar sig inte perfektion. Väljarna kräver inte ett fullfjädrat parti, utan vill ha någon som rör runt i grytan. Väljarna ställer inte samma krav på företrädarna för ett missnöjesparti som de gör på företrädare för andra partier”, säger Morian.

Men experterna har sannolikt fel. Alla skandaler påverkar. Och detta är ingen skandal vilken som helst.

Toppolitikerna Almqvist och Ekeroth är så nära partiledaren man kan komma.  Vi kommer därför troligtvis att få se opinionsmässiga förändringar. Frågan är bara vilka.

Om händelserna innebär att Sverigedemokraterna drar till sig fler från yttersta högerkanten, och samtidigt stötter bort de nya ”moderata” väljare man önskar sig, har i realiteten förutsättningarna för partiet förändrats.

Åkesson har insett att partiets framtid ligger i att attrahera den nya typen av väljare som har fler intressen än bara invandrarfrågor och flyktingströmmar.

Så även om partiets siffror inte nödvändigtvis börjar dala efter skandalen riskerar man hamna i en situation där man får en medlemsstruktur som hotar hela det interna reformarbetet i partiet.

Att se riksdagsledamöter springa runt på stadens gator med järnrör hör inte till vanligheterna.  Och inte nog med det, filmklippet som Expressen kommit över, är filmat av Ekeroth som själv deltog i händelsen.

Sådana saker påverkar väljarnas bild av partiet.

Expressen gör en träffande jämförelse. Utifrån Almqvists och Ekeroths uppdrag i partiet liknar man det vid att finansminister Anders Borg och justitieminister Beatrice Ask skulle ha blivit filmade i en liknande situation.

Den jämförelsen säger en hel del. Det visar på den omognad och oprofessionella attityd som präglar partiet. Partiet framstår som ett tillhåll för ungdomar som föräldrarna har tappat greppet om.

Åkesson kan knappast skylla på att man inte har haft tid att ta itu med problemen. Att man inför ”nolltolerans” mot rasism hjälper inte om problemet finns ända upp i partiledningen.

Själva vill man gärna se sig som Sveriges motsvarighet till Dansk Folkeparti. Att förra partiledaren Pia Kjærsgaard eller den nuvarande Kristian Thulesen Dahl skulle hamna i en liknande situation är svårt att tänka sig.

Se även: Niklas Svensson intervjuar Jimmie Åkesson i programmet Bar & Politik.

Front Page: Framsidan ovan är Expressen den 15 november 2012.)

Read Full Post »

IMAGE | Efter att ha hållit sig i självpåtagen medieskugga sedan den 17 december är Håkan Juholt nu tillbaka som en ny människa. Åtminstone om han själv får säga det.

”Jag har vilat, förberett mig, planerat, läst och studerat. Jag är en bättre människa i dag än vad jag var i december.”

Men det dröjde bara några timmar innan han återigen lyckades med konststycket att bli anklagad för att ljuga.

Att det inte var partikamrater utan regeringen som denna gång framförde det får ses som ett fall framåt för Juholt. I bara farten passade han också på att ifrågasätta försvarsministerns intelligens.

Det började med att han på rikskonferensen Folk och Försvar anklagade regeringen för att ha gjort upp med Sverigedemokraterna.

Enligt Niklas Svensson på Expressen hade han följande att säga om försvaret:

Det är en dyr reform som har drivits igenom, vi hade ett annat alternativ. Jag tar inte ansvar för Sten Tolgfors personalförsörjningssystem. Det är Fredrik Reinfeldt som bär ansvar för detta underfinansierade försvar, inte Håkan Juholt. Jag var beredd att göra en överenskommelse med regeringen, de valde att tillsammans med Sverigedemokraterna gå den här vägen.

Försvarsminister Sten Tolgfors (M) var inte sen att svara på sin blogg:

Nej Juholt. Sverigedemokraterna satt inte ens i riksdagen när försvarsreformen och det nya personalförsörjningssystemet beslutades. Det skedde före valet 2010.

Och nej, socialdemokraterna hade inget eget alternativ alls till den nya insatsorganisationen. Håkan Juholt har därtill själv i rapport sagt att rekrytering på frivillig grund är här för att stanna.

Jan Björklund (FP) kallar Juholts uttalande för ”trams och uppenbart oriktigt”.

Och Juholt själv?

Som vanligt har han sin egen tolkning av vad politiker kan säga och inte säga. Niklas Svensson gjorde en telefonintervju:

– Jag uttryckte mig medvetet drastiskt för att belysa det som faktiskt är regeringens och därmed svenska folkets problem, att de har slagit igen dörren i ansiktet på oss socialdemokrater när det gäller försvars- och säkerhetspolitiken.

Är det okej att inte tala sanning då?

– Jag ser gärna drastiska ordval som en förhandlingsinvit. Vi är alltid beredda för landets bästa att göra blocköverskridande överenskommelser.

Och sedan kom Juholts ifrågasättande av Tolgfors intelligens: ”[M]in nya [säkerhetspolitiska]analys ligger på en för hög nivå helt enkelt, och då väljer den moderata försvarsministern att blogga om detaljer.”

Detta har varit en helt vanlig dag i Håkan Juholts politiska liv. Fler lär det bli om man skall gå efter hans track record.

Read Full Post »

DILETTANT: Thomas Bodström (S) ägnar inte mycket tid åt politiken. Trots detta är han tydligen viktig för Mona Sahlin.

ABF:s tidning Fönstret ger en del av svaren till hans popularitet i en artikel med den träffande rubriken ”Politikern som kunde göra vad som föll honom in”.

Han tillåts ägna sig åt författarskap och advokatuppdrag vid sidan om de politiska uppdragen. Andra förväntas ställa in sig i ledet.

Bodströms egen förklaring till sakernas tillstånd är lite märklig. Jonas Helling, chefredaktör för Fönstret, skriver:

Själv verkar han helt oberörd av kritiken. Säger att advokatverksamheten är ett unikt sätt att få kontakt med utsatta människor i samhället. Och passar också på att påpeka att det i demokratins barndom var det riksdagsarbetet som skulle vara sidouppdrag, medan ledamöterna hade kvar sina vanliga heltidsjobb.

Att använda antikvariska argument från ”demokratins barndom” är onekligen originellt när det kommer från en representant för ett parti som har slagits mot just den typ av samhällsmodell som gjorde det näst intill omöjligt för arbetare att delta i det politiska livet.

”Nu är Bodströms uppdrag ett enda – att vinna medelklassväljare åt Socialdemokraterna i Stockholmsområdet”, skriver Helling. Och när han frågar en centralt placerad S-strateg:

– Partiledningen struntar fullständigt i vad han gör vid sidan av politiken, så länge väljarna tycker om honom. Thomas går utanför ramarna och uppvaktar väljarna på nya sätt. Hur många politiker finns det förresten som skriver böcker?

En annan politisk bedömare lägger till en tänkbar förklaring:

– Thomas Bodström är väldigt viktig för Mona Sahlin personligen. Det verkar som att varje S-ledare ska ha sin ”bad boy” i sin närhet som kan säga saker enligt sin egen linje. Göran Persson hade Björn Rosengren. Bodström kan säga sådant som Mona Sahlin vill få fram men inte nödvändigtvis själv behöver ge ansikte åt.

– Ingen annan skulle kunna dra till USA ett halvår och komma hem och vara statsråd ändå. Thomas Bodström kan ha tre jobb. Han kan tjäna pengar. Andra som försöker göra små frihetsdrag får på fingrarna.

Finns det en gräns även för honom?

– Så länge han har bra popularitetssiffror så får han hålla på. Men den dag de dyker så kommer han att åka med huvudet före, för han har ingen egen bas inom partiet och inga som skyddar honom. […]

Niklas Svensson, Expressen:

– Bodström är väldigt omtyckt av journalister. Han är alltid tillgänglig. Tycker om att förklara sig, utan att dra sig undan.

– Självklart kan det här betyda att han själv har kunnat stoppa drev innan de har satt i gång.

Thomas Bodströms fria roll påminner om hur man inom aristokratin och bland de välbärgade i demokratins barndom kunde ägna sig åt politik som hobby.

När rösträtten hängde på plånbokens storlek fanns det ingen anledning att avlöna politikerna. Och utan central organisation kunde politikerna göra lite som man ville.

Är Thomas Bodström den siste aristokraten i svensk politik?

Read Full Post »