Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Morgan Johansson’

Svenskarnas parti logaVAL 2014 | Svenskarnas parti och andra högerextrema grupper har börjat synas alltmer i Sverige.

”Det finns många tecken på att de är mer organiserade, mer aggressiva och mer aktiva än tidigare. Och att de har mycket lättare nu att gå från ord till handling”, säger Morgan Johansson (S) som är ordförande i riksdagens justitieutskott.

Samma slutsats drar stiftelsen Expo i en rapport om svenska nazistorganisationer.

Ett parti som blivit aktivare är Svenskarnas parti. De kallar sig kanske inte själva officiellt för nazister men de vill både avskaffa demokratin och dna-testa människor för att se om de är äkta svenskar.

Men partiet har bara cirka tusen organiserade anhängare så man måste fråga sig om det ens är lönt att oroa sig över deras aktivitet?

”Ja, man behöver bry sig om dem även om de är små, därför att de är väldigt aktiva. Och de är anhängare av en ideologi som sanktionerar våld som politiskt verktyg”, säger Lena Berggren som är docent och universitetslektor i historia vid Umeå universitet.

Allt detta är naturligtvis oroande.

Den typen av organisationer kan utgöra ett rejält hot mot enskilda personer och grupper. Men det betyder inte att de kommer att skörda några politiska framgångar i val. Och något hot mot vårt demokratiska system är de definitivt inte.

Svenskarnas parti är ett tydligt exempel på ett parti utan folklig förankring. Ser man på deras historia som politisk valmaskin är de direkt patetiska.

I valet 2010 fick partiet ett mandat (av 39) i kommunen Grästorp i Västergötland. Det var ett mandat som bara krävde 102 röster. Men i år satsar man inte ens i Grästorp.

Totalt fick Svenskarnas parti bara 681 röster 2010. Detta gör att partiets förmåga att mobilisera väljare mer liknar Kalle Anka-partiet än något seriöst parti.

Enligt Valmyndigheten för partiet fram 46 kandidater i endast 35 kommuner. I landstingen är mobiliseringen ännu sämre. Man ställer bara upp i sex landsting.

I 27 av de 35 kommunerna har partiet bara en person på listan. I sju kommuner finns två namn på listan. I Karlskrona finns tre.

Idag finns de representerade i fyra kommuner. Men det är inte av egen kraft de har ökat.

Inte nog med att de bara fick ett mandat 2010. Detta mandat blev man dessutom av med när deras toppnamn, dåvarande partiledaren Daniel Höglund, inte ens bodde i kommunen. Även Höglunds ersättare avsade sig senare uppdraget. Deras stol har sedan dess stått tom.

Svenskarnas parti sitter nu på stolar i kommunerna Lidköping, Nykvarn, Mönsterås och Hedemora. Men dessa ”framgångar” beror på att personer invalda som sverigedemokrater eller nationaldemokrater sedan har gått över till Svenskarnas parti.

Och hur ser det ut inför årets val? Ja, inte är det speciellt imponerande.

Partiet kandiderar som sagt bara i 35 orter och i sex landsting. Själva satsar man på att nå tio mandat. Frågan är om man ens kommer att kunna behålla sina nuvarande fyra mandat.

Tittar man sedan på deras förmåga att kommunicera sin egen politik imponerar inte detta heller. I en intervju svarar nuvarande partiledaren Stig Jacobsson så här på två grundläggande frågor:

Din lösning är – enligt SVP:s program – att avskaffa den parlamentariska demokratin och ersätta den med ett styrelseskick byggt på kompetens. Vad betyder det?

– Det styrelseskick vi har i dag är utdaterat och föråldrat. Det är inte dynamiskt och det främjar inte svenskarnas intresse.

Tycker du inte det är motsägelsefullt att ställa upp i demokratiska val om man vill avskaffa parlamentarismen?

– Vi säger inte att det inte ska kunna finnas val eller folkomröstningar. Men du får arbeta med de spelregler som finns och sen när du vinner politiskt inflytande får du förändra spelreglerna, säger Jacobsson.

Inte speciellt imponerande. Man borde rimligtvis kunna ge mer sofistikerade svar på frågor som är så förutsägbara. Inte minst när de direkt berör deras unika ”komparativa fördel” inom svensk politik, d.v. s. deras positiva syn på diktatur.

Lägger man sedan till att cirka en fjärdedel av alla representanter på deras kommunala valsedlar, enligt tidningen Metro, har dömts för bl.a. skadegörelse, hets mot folkgrupp, grov misshandel, våld mot tjänsteman, vapenbrott och våldsamt upplopp kan man ganska lätt räkna ut att människor inte direkt kommer att köa för att få rösta på partiet.

Read Full Post »

PARTIET VALDE Håkan Juholt därför att man behövde en ledare som kunde lyfta Socialdemokraterna ur krisen.

Efter Juholt-skandalerna är det snarare partiet som måste bära upp en skadeskjuten partiledare.

Juholt kommer att vara politiskt död för lång tid framöver. Men få politiker skulle klarat den mediestorm som Juholt har levt med och i under de senaste dagarna. Han gjorde detta med ett lugn som imponerar.

Men om det går dåligt kommer partiet alltid att skylla på Juholt. Och om det går bra kommer det att heta att det gör det trots Juholt. Oavsett vilket kommer skandalerna alltid att hänga med vid en beskrivning av Juholt.

Men något måste göras. Men vad? Partiet kan inte bara sitta och vänta på bättre tider.

1) Möt väljare och medlemmar öga mot öga.

Juholt borde använda sig av premiärminister Tony Blairs strategi i valet 2005.

Väljarna var besvikna på Labour. Istället för att försöka släta över blev det en del av valstrategin att låta Blair utså väljarnas spott och spe.

När väljarna insåg att Blair inte försökte undvika missnöjet utan istället lyssnade kunde partiet också vinna tillbaka tillräckligt med förtroende och därmed vinna valet.

(Det hjälpte naturligtvis att de konservativa ännu inte hade lyckats återrehabilitera sig i väljarnas ögon. Den lyxen har inte Juholt när det gäller Moderaterna.)

2) Ta debatter med Moderaterna.

Juholt är en bra debattör. Det visade han i senaste partiledardebatten i riksdagen. När skandalen var som hetast i media.

Juholt är antagligen den politiker som Fredrik Reinfeldt har svårast för. Han har pondus och kan låta genuint indignerad när han talar om de orättvisor som han skyller regeringen för.

(En varning bara: Är Allianspartierna smarta lyfter man nu upp problemet med det omfattande bidragsfusket i samhället. Ingen kommer att missa vem man då syftar på.)

3) Partiet måste få ordning på sin politik.

Det var länge sedan Socialdemokraterna ”ägde” någon politisk sakfråga.

Partiet kan inte fortsätta att bara reagera på – och sedan anpassa sig till – regeringens politik.

Idag är det ingen som riktigt vet var partiet står i en rad frågor. Det visade sig tydligast när man arbetade med skuggbudgeten. Många hade förväntningar och blev upprörda när utkastet lades på bordet.

Man kan inte säga en sak i högtidliga tal och sedan försöka leverera något helt annat i politiska program.

Här är några ställningstaganden från Juholts korta tid som partiledare. Per T. Ohlsson, Sydsvenskan, skriver:

Skapa osäkerhet om fempartiuppgörelsen om pensionerna och sedan tvingas backa när Saco och TCO avvisade överläggningar med enbart Socialdemokraterna.

[…]

Göra helt om när det gäller fastighetsskatten.

Ställa till med kaos kring den svenska Libyeninsatsen. Den förlängdes till sist, fast i begränsad skala, och kompletterades med en marin bordningsstyrka, som Nato inte behövde.

[…]

Orsaka budgetuppror i riksdagsgruppen och pressas till reträtt om a-kassan, skatterna och sjukförsäkringen.

[…]

Förödmjuka riksdagsledamoten Morgan Johansson genom att först ställa partiet bakom Johansson i frågan om temporära medborgarskap för att sedan ta avstånd från idén.

4) Partiet behöver en organisation som både kan analysera och kommunicera.

Partiets alla politiska turer – alltifrån Libyen-insatsen till skuggbudgeten – visar på att partiet har en organisation som inte hänger med.

På senaste tid har vi sett ett ekonomiskt team som inte klarar av att ta fram en skuggbudget och en kommunikationsavdelning som inte klarar att kommunicera i kristid.

5) En trött Alliansregering.

En tröst och hjälp för Juholt är att Alliansen idag är en ganska trött konstruktion.

Regeringen saknar nya bärande idéer. Kristdemokraterna slåss internt och Centerpartiet har precis bytt partiledare. Folkpartiet driver bara skolfrågor. Inte ens Moderaterna verkar längre ha mycket att komma med.

Juholt kan med lite tur dra nytta av det vakuum som finns på den borgerliga planhalvan.

6) Tiden läker alla sår.

Även om det tar tid kommer ilskna väljare snart tröttna på att vara ilskna. För Juholt handlar det därför om att undvika fler misstag. Han har knappast någon fallhöjd kvar.

Om det skall lyckas för Juholt handlar om hur han använder det närmaste året för att positionera sig i väljarkåren. Gör han – och partiet – ett bra jobb så finns det chans inför nästa val. Om inte så är det kört.

Men tiden får avgöra hur mycket till belastning Juholt kommer att bli. Att han är en belastning är tydligt.

Read Full Post »

HÅKAN JUHOLT gick på offensiven under dagens partiledardebatt i riksdagen. Juholt lyckades t.o.m. skaka liv i den annars så loja Fredrik Reinfeldt.

Reinfeldts smått hysteriska utfall vid ett tillfälle var klart okarakteristiskt för statsministern. Juholt behöll däremot lugnet genom hela debatten.

Juholt har uppenbart insett att attack är bästa försvar.

Insatsen fick säkert många socialdemokrater att tro på ett liv även efter Juholt-affären. Chanserna har åtminstone ökat att han nu kan hänga kvar som partiledare.

Den andra goda nyheten för Juholt var när hans advokat Hans Strandberg kunde informera om att han inte har funnit vare sig några nedskrivna regler eller någon praxis som styr hur hyran skall ersättas om en riksdagsledamot delar sin bostad med någon annan.

Detta må vara en juridisk teknikalitet som inte befriar Juholt från det moraliska ansvaret, men det är betydligt bättre än att bara bli friad därför att ingen kan bevisa uppsåtligt försök till vilseledning.

Finns det inga regler blir det lättare för Juholt att möta väljare och upprepa att han hela tiden har trott att han redovisade korrekt.

Vad som inte försvinner är det kaos och missämja som Juholt har skapat inom Socialdemokraterna. Och det handlar inte bara om skandalen kring hyresersättningen.

Först var det den taffliga hanteringen av skuggbudgeten. Sedan kom sveket mot Morgan Johansson, partiets talesman i rättspolitiska frågor.

När llmar Reepalu (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö, föreslog temporärt medborgarskap stödde Johansson förslaget efter att först ha kollat med Juholt.

När det sedan började blåsa om öronen och kritiken mot förslaget tilltog satte Juholt kniven i ryggen på Johansson.

Så även om Juholt ser ut att kunna hänga med ett bra tag till har han också skapat en riktig surdeg inom partiet.

Hans ledarstil är inte den mest populära. Det är inte otänkbart att det nu vässas lite knivar lite varstans inom partiet.

Och det är inte det bästa för ett parti som istället borde fokusera på samordning. Skall man lyckas ta sig ur sin politiska passivitet kan man inte lägga grunden för ännu ett inbördeskrig.

Read Full Post »

KOMMUNIKATION: Först går Morgan Johansson (S), ordförande i justitieutskottet, ut och säger att Säpo borde signalspana och att partiet inte längre skall kräva att FRA-lagen rivs upp. Nu går partiet emot honom.

”Så länge verkställande utskottet, partistyrelsen eller riksdagsgruppen inte fattat ett annat beslut så är det kongressens beslut som gäller: riv upp, gör om, gör rätt. Det har blivit väldigt tydligt efter riksdagsgruppen att alla vet vad som gäller”, säger riksdagsledamot Eva-Lena Jansson (S).

Socialdemokraterna befinner sig uppenbart i fullständig förvirring.

Beror förvirringen på sakfrågan eller på interna stridigheter inför stundande partiledarval? Håller alla på och lurpassar på varandra? Johanssons motståndare vill inte att han skall stärka sina kort inför ledarstriden.

Om det är så partiet kommer att agera framöver kommer man inte kunna driva någon effektiv politik överhuvudtaget innan man har fått en ny ledare. Det gör partiet både politiskt impotent och irrelevant månader framöver.

Oavsett vilket framstår man som rena rama amatörerna.

Read Full Post »

SPANING: Nu vill Socialdemokraterna att Säpo skall kunna signalspana för att man skall ha bättre koll på alla terroristgrupper.

Socialdemokraterna backar från ännu ett rödgrönt vallöfte. Detta innebär att man nu kommer att stödja regeringen och släpper det rödgröna vallöftet om att riva upp FRA-lagen.

”Jag kommer att uppmana regeringen att lägga fram ett förslag som möjliggör att också Säpo ska kunna få information från FRA”, säger Morgan Johansson (S) till Svenska Dagbladet.

Detta är en klok strategi. Få medborgare ser logiken i att Säpo och FRA inte skulle kunna samarbeta.

Dessutom är detta ännu ett exempel på den strategi som partiet har anammat efter valförlusten. Kapa banden med Vänsterpartiet och istället lägga sig så nära Alliansen som möjligt. Detta för att senare kunna hitta de politiska och ideologiska frågor där man vill markera skillnaderna gentemot Alliansen

Kanske Socialdemokraterna har insett att poängen med spaning just är att hålla koll på terrorister och andra länders spionage i Sverige. Och skall ett land lyckas med det måste också säkerhets- och underrättelsetjänsterna samarbeta.

Allt annat skulle inte bara vara rent resursslöseri utan också ett direkt hot mot det demokratiska samhället.

Mindre trovärdigt är det att när Johansson säger att beslutet inte har någon koppling till det islamistiska terrordådet i Stockholm.

Knappast någon kommer att tro på det.

Read Full Post »