Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Mem’

NÖJESGUIDEN är kanske inte första publikation man vänder sig till för att få information om politik.

Oavsett detta är det intressant med ett temanummer (nr 10, 2011) om Sverigedemokraterna.

Även om författarna lyckas spänna över ett brett fält är artiklarna – med några få undantag – förutsägbart likartade i sina slutsatser. Och det är kanske hela poängen.

Nöjesguiden har trots allt ingen skyldighet att vara balanserad och neutral. Men känslan blir ändå att en god idé har förfelats.

Ibland bli förutsägbarheten direkt komisk. Redan på ledarsidan sätter chefredaktören Margret Atladottir och redaktionschef Amat Levin tonen.

Det har gått ett år sedan Sverigedemokraterna valdes in i riksdagen och vi kan redan urskilja ett förändrat samhällsklimat. Att DN har gått från att beskriva partiet som rasistiskt till att prata om det som invandringskritiskt är bara ett av många tecken. Och att bombarjackor och kängor numera bärs av hipsters istället för sieg heilande skinheads, vittnar egentligen bara om att rasismen har blivit mer rumsren.

Att Dagens Nyheter skulle ha blivit softare i sina analyser om Sverigedemokraterna bekräfts knappst av den som kontinuerligt läser tidníngen.

Och det är direkt löjligt att hävda att fåniga modetrender skulle vara några som helst bevis för att Sverigedemokraterna har lyckats förändra samhällsklimatet.

Betyder det i så fall att samhällsklimatet återigen har genomgått en förändring den dag kidsen hänger på en ny trend och slutat bära dessa jackor och kängor? Oh, please.

I ingressen till en artikel av Sandra Nelson, tv-redaktör på Nöjesguiden, står följande:

Ett vanligt mem från Sverigedemokraterna är att något har gått ”för långt”. Flyktingmottagningen har gått ”för långt” för att Sverige tar emot för många flyktingar. Även jämställdhetsarbetet har gått ”för långt”.

Detta är i stort sett korrekt. Men vad Nöjesguiden inte verkar inse är att alla dessa artiklar om Sverigedemokraterna också är ett ”mem”.

Vi måste väcka den slumrande allmänheten som ännu inte insett hotet från Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna inflytande har fått de andra partierna att anpassa sig till partiets rasistiska politik.

Vad man glömmer är att Sverigedemokraterna inte har lyckats påverka invandrings- och integrationspolitiken överhuvudtaget. Den fråga som hela partiets existensberättigande vilar på.

Partiet har inte ens lyckats utnyttja Socialdemokraterna enorma väljartapp i opinionen. (Socialdemokraterna och Moderaterna är de två partier som tappade mest till Sverigedemokraterna i valet.)

Vad man också glömmer är att opinionssiffrorna har legat kring 5-6 procent under hela mandatperioden. Vilket i sin tur innebär att 95 procent av svenska folket fortfarande är ointresserade av partiet.

Man glömmer också att de övriga sju riksdagspartierna – som representerar dessa nittiofem procenten – inte har ändrat sin politik överhuvudtaget p.g.a. av partiet. Snarare tvärt om.

Men ett men är ett mem. Varför fördjupa analysen när det är mycket lättare att bara flyta med och få bekräftelse?

Övrigt: Omslaget ovan är temanumret nr 10, 2011.

Read Full Post »