Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Maria Wetterstrand’

STIL | Camilla Thulin, stylist och rådgivare till politiker och folk i karriären, gav för ett par år sedan ett råd till politiker i modetidningen Femina.

Picture Herbert Dombrowski 1957

Inte för att jag är moralist på något sätt, men skippa för djupa urringningar och för korta kjolar på jobbet. Jag har ofrivilligt sett strumpbyxgrenen på ett antal stadsråd i tv – bara för att de försöker vara moderna. Spara den looken till den privata sfären.

Det måste vara första gången orden ”stadsråd” och ”strumpbyxgren” använts i samma mening.

I artikeln, som publicerades i tidningens majnummer 2012, stod det att före detta partiledaren Lars Leijonborg fortfarande är Thulins kund.

Och vidare att ”Maria Wetterstrand, tidigare språkrör för Miljöpartiet, klädde hon i svart lyxsecondhand till Nobelfesten 2009 och senast var det Centerpartiledaren Annie Lööf som fick festhjälp.”

Leijonborg är kanske lite av ett hopplöst fall men skall man utgå ifrån Wetterstrand på Nobelfesten och Annie Lööf, som idag är en av de mest välklädda politikerna i Sverige, vet Thulin vad hon talar om.

Bild: Herbert Dombrowski, 1957.

Read Full Post »

MAT | Köttskandalerna blir allt fler. Men trots omfattningen har skandalerna inte genererat speciellt många politiska krav på åtgärder.

This is Life - ad -- American Meat Institute - 1940

Det borde idag vara guldläge för Miljöpartiet och politiker som vill framstå som både gröna och miljömedvetna.

Men ex-språkröret Maria Wetterstrand lyckades t.o.m. skriva en hel krönika häromdagen om behovet av ökade miljökrav på olika affärsverksamheter utan att en enda gång nämna livsmedelsindustrin.

Det är inte direkt ovanligt att industrin klagar på skärpta miljölagar, hårdare miljökrav eller höjda miljöskatter.

Det har klagats på konsumentkrav på icke klorblekt papper, på koldioxidskatter, på utsläppshandel och på förbud av freoner. Det klagades högljutt när EU införde nya regler för utsläppskrav på bilar. Och inte minst har det senaste åren klagats på EU:s svaveldirektiv som syftar till att sänka utsläppen av svaveldioxider från sjöfarten.

En sak som förenar klagomålen är att det brukar visa sig både enklare och mer lönsamt att klara miljökraven än vad som sagts från början.

Kanske handlar ointresset om att konsumenterna inte verkar bry sig. Konsumenterna har kanske redan accepterat att billig snabbmat och halvfabrikat knappast kan vara av hög kvalité.

När skandalen då ”bara” handlar om att man ersatt det påstådda innehållet med hästkött uppfattar man det inte ens som allvarligt. 

Hästkött har dessutom börjat få positiv press. Snart börjar kanske livsmedelsföretagen öppet göra reklam för att man använder hästkött.

Vi får se om den senaste skandalen där två barn smittades av ehec skapar tillräckligt med oro för att politikerna skall börja profilera sig i frågan.

Men som det ser ut idag kommer kanske inte ens de berörda företagen att drabbas nämvärt av felmärkningen. Det blir underleverantörerna som får ta storsmällen.

Men varumärkesstrategerna är av en annan åsikt.

Sara Håkansson har gjort en miniintervju med Mats Urde som är biträdande professor i varumärkesstrategi vid Ekonomihögskolan i Lund.

Hur påverkas märket Findus?

– Varumärket påverkas dels av sin image, hur det uppfattas här och nu, och dels av sitt rykte, alltså den sammantagna bild som har skapats under lång tid.

[…]

Hur allvalig är krisen?

– Kriser som kommer inifrån är de mest allvarliga. Här verkar krisen komma utifrån, en underleverantör har varit oärlig. Samtidigt kan man hävda att den delvis kommer inifrån eftersom Findus ansvarar för produkten.

[…]

– Tack vare det grundmurade rykte Findus har så finns det ett förtroendekapital som hjälper dem nu. Samtidigt är det en allvarlig knäck för Findus, livsmedelsindustrin och andra inblandade.

Övrigt: Intervjun med Urde finns i pappersutgåvan av Sydsvenskan den 22 februari 2013. Bild: Reklam från American Meat Institute (1940).

Read Full Post »

PORTRÄTT | Ingen är så efterklok som en förre detta partiledare. Tidningen Vi har fört samman Mona Sahlin, Maria Wetterstrand och Gudrun Schyman.

Tidningen vill ”låta dem mötas i ett personligt samtal om makt”. Det hela låter intressant. Och är det också delvis.

Men som så ofta i den här typen av artiklar präglas samtalet av en romantiserad bild av kvinnlig samhörighet över partigränserna, spetsat med en konspiratorisk syn på ”de andra”.

De har företrätt olika partier. Mötts i heta debatter. Samtidigt har de bildat gemensam front mot föreställningen att makt bara är för män. Genom sitt sätt att leva och vara politik har de fungerat som förebilder för många unga kvinnor.

Och blivit ikoner eller hatobjekt för ännu fler.

Mäktiga kvinnor väcker starka reaktioner. Därför undviker många kvinnor i maktsällning att använda ordet. I stället säger de ”ansvar” eller ”inflytande”. Ibland för att inte provocera. Ibland för att de inte förmår erkänna sin egen makt.

– Ordet är laddat med både klass och kön. De stereotypa könsrollerna säger att makten är en man och att kvinnor inte ska ha makt, säger Gudrun.

[…]

Mona Sahlin, Maria Wettersrand och Gudrun Schyman har gått från att vara mäktiga representanter för politiska partier till att bli inflytelserika fria opinionsbildare. För folk som inte delar deras värderingar, eller som skyr kvinnor med makt, är det ett minst lika stort hot.

Ingenting är så bra för den egna självbilden som att kunna skylla på andras hat och fördomar. (Bara Wetterstrands tid som partiledare kan definieras som lyckad.)

Det är också lite märkligt att i en intervju om makt knappt nämna att de största maktstriderna har varit mellan och inom partierna på vänsterkanten.

Relationen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ har knappast kännetecknats av någon större kärlek. Snarare har det handlat om en klassisk maktkamp om väljarnas ”hearts and minds”.

Män och kvinnor inom respektive parti har alltid haft mer gemensamt med varandra än med något av de övriga partierna på vänsterkanten. Oavsett om de kallar sig feminister eller inte.

När Feministiskt initiativ lanserades drog t.ex. Marita Ulvskog (S) genast igång nätverket Feministats inom Socialdemokraterna. Naturligtvis för att partiet inte skulle riskera att tappa väljare och medlemmar.

Att Feministiskt initiativ skulle visa sig vara ett större hot mot sig själva än något annat parti kunde man inom Socialdemokraterna (eller Vänsterpartiet) inte veta.

Poängen är att det inte finns någon feministisk samsyn över partigränserna när makten står på spel. Politisk retorik är en sak. Makt är något helt annat. Oavsett om det gäller män eller kvinnor.

Dessutom har det aldrig funnits mycket förtroende ens mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna.

Anledningen till att Mona Sahlin ville bilda allians med Miljöpartiet var bara för att man hoppades att detta skulle besegra regeringspartierna.

Men misstänksamheten gentemot Miljöpartiet var så stark, inte minst inom den fackliga grenen, att partiet tvingade Sahlin att ta med Vänsterpartiet.

Och bland Miljöpartiet har irritationen gentemot Socialdemokraterna alltid varit stor. Här är två citat från Maria Wetterstrand.

Om Socialdemokraternas översittarattityd:

Jag hade ingen aning då om hur socialdemokrater beter sig när de vill få som de vill. De gjorde klart för oss att de minsann hade möjlighet att se till att vi inte skulle få inflytande i någon kommun i Sverige om vi inte gjorde som de ville. Det var väldigt intressant, de betedde sig helt enkelt förbannat oförskämt och arrogant.

Om Socialdemokraternas förhandlingsstil:

Vi i Miljöpartiet är intellektuella, resonerande människor, tycker vi själva om vi får beskriva oss. Vad vi mötte då var en förhandlingskultur som är mer facklig, i bemärkelsen att man har hårda strider – och en näst intill aggressiv attityd.

När det gäller Mona Sahlin och Gudrun Schyman glömmer Tidningen Vi berätta att kritiken inom respektive parti alltid har handlat mer om politisk och ideologi än om något annat.

Motståndet mot Schyman berodde bl.a. på att hon ville göra om Vänsterpartiet från grunden. Hennes famösa ”talibantal” innebar i realiteten att partiet fick en ny ideologi.

Schyman ville ersätta – eller åtminstone tona ner – den marxist-leninistiska klasskampen till förmån för en feministisk ideologi där könskampen var i fokus. Inte kontigt att hon fick många fiender inom partiet – både bland män och kvinnor.

Och Mona Sahlins problem var helt enkelt att många – med rätta – misstänkte att hon aldrig skulle lyckas som partiledare med sitt tunga bagage. Tobleroneskandalen handlade om betydlig mer än bara ett paket choklad.

Många – både män och kvinnor – misstänkte att hon aldrig riktigt skulle klara av att göra sig fri från väljarnas bild av henne som en Slösa. Och hade man glömt det påminde Alliansen gärna dem om det i valrörelsen.

Det är bara i skenet av en än mer katastrofal partiledare – Håkan Juholt – som Sahlintiden framstår i lite ljusare dager.

Bild: Tidskriftsomslaget är Tidningen Vi nr 6, juni 2012.

Read Full Post »

MYCKET HAR skrivits om Maria Wetterstrands och Mikaela Valterssons avhopp från partipolitiken. Men besluten får knappast några större konsekvenser för Miljöpartiet.

Överhuvudtaget är det sällan som politiska avhopp får några negativa konsekvenser så länge som de inte sker nära ett val.

När det gäller Wetterstrand så är det bara bra att hon som avgången partiledare stiger helt åt sidan.

Avsuttna partiledare har annars en tendens att bli lite som koleriska gamla släktingar. De bjuds av nödvändighet och tradition in till stora högtider men de anhöriga ber till högre makter att de gamla stofilerna inte skall säga något olämpligt och förstöra stämningen.

Att hon lämnar fältet fritt för Gustav Fridolin och Åsa Romson betyder att språkrören nu kan koncentrera sig på att bli varma i kläderna utan att hela tiden behöva bli jämförda med ”hur det var tidigare”.

Mikaela Valtersson, partiets ekonomisk-politiske talesperson, har varit viktig för Miljöpartiet både inåt och utåt. Genom sina kunskaper på sitt ansvarsområde har hon förbättrat partiets profil på ett område som traditionellt inte har varit Miljöpartiets starkaste.

Men det är också symptomatiskt att det är först nu när hon nu lämnar partiet som hon säger något som verkligen överraskar.

Och dessutom är hon utanför partiet – bland vanliga väljare – nästan okänd. Det är i och för sig ett öde hon delar med de flesta
riksdagsledamöter – även de som då och då också får synas i media.

Vid det här laget borde partiet ha skaffat sig tillräckligt med kompetens för att kunna ersätta henne. Och har man inte det så får man skylla sig själva.

Read Full Post »

NÄRINGSMINISTER Maud Olofsson (C) sågas i senaste Affärsvärlden. ”Regeringen gav 3 miljarder kronor till fordonsforskning under krisen. Det kunde den ha låtit bli. Satsningen är ett praktfiasko.”

Under Olofsson har Centerpartiet försökt ta över Moderaternas gamla roll som näringslivets främsta företrädare i riksdagen.

Därför är det speciellt allvarlig att få tummen ner i en publikation vars läsare tillhör just partiets primära målgrupper – företagare och näringslivsfolk.

Rubriken är ”Platt fall”. För något nummer sedan talade Veckans Affärer om att Olofsson har Noll koll” på regeringens riskkapital.

Olofsson verkar ha blivit Maria Wetterstrands direkta motpol inom politiken.

När Wetterstrand var språkrör för Miljöpartiet var det alltid med en positiv vinkling hon hamnade på tidskriftsomslagen. Med Olofsson är det alltid tvärtom.

Att vara miljöpartist är tydligen det mest politiskt korrekta som finns för redaktioner och media. Att vara Maud Olofsson – not so much.

Read Full Post »

FLYKTINGAR: En blogg- och Twitterstorm har följt på de uttalanden som utrikesminister Carl Bildt (M) och migrationsminister Tobias Billström (M) har gjort om asylsökande irakier.

Amerikanska diplomatiska dokument som har läckts via WikiLeaks har fått fart på media. Men när man läser vad alla är upprörda över är det svårt att se att regeringen skulle ta någon som helst skada.

Detta kommer sannolikt att bli krisen som rann ut i sanden. De som protesterar är the usual suspects. Det är knappast Svensson på gatan.

Så här säger t.ex. Bildt enligt dokumenten:

Utan ett regelverk för att skicka tillbaka tillståndslösa skulle invandringsproblemet skena okontrollerat i ett land med nio miljoner invånare.

Och enligt amerikanarna skall Bild och Billström också ha sagt att flyktingar som anlänt till Sverige efter 2003 var svårare att integrera i samhället, eftersom de kom ”blottställda, lågutbildade, och utan yrkes- eller språkkunskaper”.

Bildt och Billström nämnde också flera mycket uppmärksammade hedersrelaterade mord som utlöst fler krav från svenska folket på hårdare invandringspolitik.

Detta är knappast uttalanden som kommer få människor att sätta kaffet i halsen. Speciellt inte när Sverige redan tillhör de länder som tar emot flest flyktingar från Irak. Redan idag bor cirka 100 000 irakier i Sverige.

Betydligt intressantare är att det bara är Maria Wetterstrand (MP) och Jimmie Åkesson (SD) bland partiledarna som ännu har kommenterat det hela.

”Jag reagerar på att de påstår sig ha märkt av en opinion i Sverige att stoppa flyktingarna och att det skulle vara relaterat till hedersmord”, säger t.ex. Wetterstrand.

Ett sådant uttalande tyder snarast på att Wettersrand inte har riktigt koll på vad vanliga människor säger och inte säger.

Det är just frågor kring t.ex. hedersmord som gör att många människor har blivit tveksamma till ökat flyktingmottagande.

Regeringen kommer knappast att lida någon större förlust om man bara lyckas stå emot trycket.

Read Full Post »

NYHETER: Veckans Affärer har gjort en stor intervju med Maria Wetterstrand (MP) i sitt senaste nummer.

Som vice ordförande i näringsutskottet har Wetterstrand och Miljöpartiet stora möjligheter att flytta fram positionerna i väljarkåren.

Lyckas man hantera detta på rätt sätt har partiet möjlighet att plocka än fler väljare från både Socialdemokraterna och hos Allianspartierna.

Det är av stor vikt att ha stor trovärdighet på det arbetsmarknads- och näringslivspolitiska området om man vill vinna ökat förtroende.

Den genomsnittlige väljaren ser inte företagarfrågor som det viktigaste när man avger sin röst.

Men det betyder inte att man inte inser betydelsen av ett gott företagarklimat för kommande reformer, just de reformer som man själv anser viktiga.

Miljöpartiet har två frågor som ofta attraherar borgerliga väljare. När det gäller friskolor och småföretagar frågor ligger partiet närmare Allianspartierna än dagens socialdemokrater.

Det är därför vi nu också kan förvänta oss att Socialdemokraterna kommer att förnya sig genom att plocka fram ett mer positivt näringslivspolitiskt program för att kunna ta upp striden med både Alliansen och Miljöpartiet.

Read Full Post »

Older Posts »