Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Kristdemokraten’

STRATEGI | Det är en partisekreterares uppgift att ibland agera spinndoktor. Det gäller att vara positiv även när opinionssiffrorna pekar neråt.

Kristdemokraten nr 1, 2013

Men när Acko Ankarberg Johansson försöka förklara Kristdemokraternas ”nya” strategi har hon svårt att dölja att det inte finns mycket nytt under solen. Det mesta har vi hört förut.

Redan 2011 lyfte man t.ex. fram i media att fokus skulle ligga på barns och ungdomars uppväxtvillkor.

Tommy Winberg intervjuade Ankarberg Johansson för Kristdemokraten:

SCB:s senaste opinionsundersökning gav Kristdemokraterna 3,8 procent av väljarnas sympatier. 1,2 procent av den siffran räknades som stödröster. Är KD på väg ut ur Sveriges riksdag?

– Tveklöst nej. 1991-1994 – när vi satt i regeringen – fick vi kristdemokrater 4,1 procent av rösterna. Då vi mellan 2006-2010 återigen suttit i regeringsställning fick vi 5,6 procent av rösterna. Jag tycker att det bevisar att vi har lärt oss hur vi ska agera inför kommande val för att ännu en gång öka vårt valresultat.

[…]

Men KD måste ändå vända nuvarande negativa trenden i opinionsundersökningarna. Hur tycker du att det ska gå till?

– Inför valet 2014 har vi ändrat partiets strategi. Det som vi gjort fel tidigare år är att vi trott att vi måste berätta om alla våra valfrågor på en gång. Detta har gjort oss otydliga för väljarna. Därför har vi – med stöd från våra egna utvärderingar – betstämt oss för att fokusera på ett enda område: Barn och ungas uppväxtvillkor, enligt ett enhälligt beslut på rikstinget.

– Det som också är nytt inför valet 2014 är att vi nu jobbar intensivt med att tillsammans med distrikten försöka hitta partiets målgrupper, så att vi ser vilka grupper av människor vi skal nå först. Under våren 2013 ska vi därefter bestämma hur ofta vi ska nåd dessa grupper med vårt budskap. Detta är ett av de sätt som vi tror skal vända den negativa trenden och öka vårt antal väljare och sympatisörer.

[…]

Kristdemokratrena lägger sitt fokus på barn och ungdomars uppväxtvillkor. Men ett sådant fokusområde kan väl de flesta andra partier också ställa upp på?

– Jo, men skillnaden är att de andra partierna kan tala sig varma för barn och ungdomars situation. Men det är vi kristdemokrater som ser till att politiken förändras och att det händer något konkret med deras situation.

Barnen har länge varit ett sätt för partiet att indirekt framhäva familjepolitiken. Att lägga till ännu en åldersgrupp – ungdomar – gör inte med automatik partiet mer populärt.

Även Ankarberg Johanssons påstående att partiets otydlighet beror på att man har drivit för många valfrågor samtidigt är tveksamt.

Ett större problem är att väljarna har svårt att identifiera någon politik överhuvudtaget. Idag är det t.o.m. svårt att identifiera kärnan i familjepolitiken.

Trots att man ”äger” Socialdepartementet, och därmed haft alla förutsättningar att konsekvent driva sina frågor, har man inte lyckats sätta fokus på någon hjärtefråga.

När partiet i ett utspel nu vill förlänga skolan med en vecka är det svårt att se om detta tydliggör eller ytterligare grumlar partiprofilen.

Tanken är att eleverna skall bli bättre på att läsa. Så även om man här fokuserar på barn och ungdom kan det lika väl uppfattas som om man ger sig i skoldebatten.

Och skall man slå igenom med nya frågor – oavsett hur många dessa är – krävs uthållighet. Något partiet inte är direkt känt för.

Att partiet skall definiera sina målgrupper låter inte heller direkt revolutionerande. Rimligtvis har man gjort detta även tidigare. Målgruppsanalys är rutin inom alla partier.

Det enda nya tycks vara att man skall göra detta tillsammans med distrikten. Inget fel på det. Alla partier tenderar nämligen att behandla sina lokalavdelningar och distrikt styvmoderligt. 

Men det kommer inte att råda bot på problemet. Målgruppsbearbetning kräver tid, pengar och personella resurser. Något man inte har alltför mycket av lokalt.

Men oavsett strategi måste partiet bli bättre på att få genomslag för sin politik i regeringen.

Och det räcker inte med att bara bli överrens inom Alliansen. Kristdemokraterna måste kunna visa för väljarna att man tagit strid inom regeringen och vunnit.

Men det finns även omständigheter som partiet skulle kunna utnyttja.

Vem hade t.ex. trott för bara några månader sedan att Centerpartiet skulle hamna på sämre siffror än Kristdemokraterna i opinionsundersökningar?

Centerpartisternas nyliberala förslag till idéprogram har rört upp många negativa känslor bland partiets kärnväljare. Situationen var allvarlig redan innan förslaget presenterades.

Om partiet fortsätter hamna under fyraprocentspärren i undersökningar kommer många att se idéprogrammet som en bidragande orsak till att partiet inte klarar av att återhämta sig efter alla de negativa skriverier som följt sedan förslaget presenterades.

Statsvetaren Anders Sundell har visat att Kristdemokraterna och Centerpartiet har störst samsyn – 96 procent – av alla partier vid voteringar i riksdagen.

Det är inte helt osannolikt att en och annan missnöjd centerpartist ute i landet kan tänka sig att proteströsta på Kristdemokraterna om bilden sätter sig att deras parti gått i nyliberal riktning.

(Sundell vill själv inte dra för stora växlar på siffran. Alla Allianspartierna ligger trots allt ganska nära varandra.) 

Programförslaget skall inte behandlas förrän den 23 mars på en extra partistämma. Det är en evighet för ett parti som riskerar att falla ur riksdagen.

Bild: Tidskriftsomslaget är Kristdemokraten, nr 1 2013. (Inläggert publiceras även på Makthavare.se.)

Read Full Post »

SKOLAN | I efterdyningarna av partiledarstriden vill Alf Svensson att partiet profilerar sig på en skoldebatt med etiska förtecken.

Enligt Svensson kan partiet inte fortsätta smeta ut sig över hela det politiska fältet. Man måste koncentrera sig på två eller tre frågor. Och dessa bör vara familj- och skolfrågor.

Det är svårt att tolka det som något annat än att han gärna ser att partiet utmanar Folkpartiet på deras hemmaplan. Folkpartiet har allt för länge regerat ensamma på skolans område.

Familjen är central för alla, inte bara för kritdemokrater. […] Skolan som förmedlare av värderingar är en annan viktig fråga.

[…]

Vi kommer säkert att få fiender, men det får vi finna oss i. Desto fler kommer att gilla det. Människor kan inte leva i ett värdemässigt vaccum. Samhället behöver värderingar.

Innan ledarstriden skulle avgöras läxade Svensson upp Göran Hägglund och Mats Odell i Dagens Nyheter. Vad tycker han nu när striden är över?

I tidningen Kristdemokraten svarar han på en rad frågor.

– Jag känner Göran Hägglund väl, och han har noga registrerat allt som sagts. Det har säkert varit omtumlande och väckande.

Vilket betyder: Uppenbart krävdes det en ledarstrid för att Hägglund skulle fatta situationens allvar. Nu måste Hägglund också visa att han har förstått. Som partiledare måste han börja leda. Man vinner inga val på att utstråla ointresse och bristande engagemang.

– Han kommer att vilja bevisa att han tagit till sig kritiken och har säkert satt sig i sinnet att förändra det som påpekats.

Läs: Skärp dig Hägglund! Annars sätter du partiets existens på spel.

Alf Svensson gör en ny liknelse. Efter ett långt och segt kapitel i en bok är det skönt att kunna börja på ett nytt med en ny spännande rubrik.

– Nu är det partiledningens ofrånkomliga uppgift att se till så att texten i det nya blir spänstig, spännande, engagerande och attraktiv.

Vilket är ett omständigt sätt att säga: Se till att få ordning på politiken! Det räcker inte att sitta på Socialdepartementet och skicka ut pressmeddelanden.

– Kristdemokraterna ska inte ständigt hamna i positionen att tävla med andra partier, utan stå för något eget.

Tolkning: Partiet måste nu fokusera. Det krävs en politik som är tydlig, genomtänkt och drivs på ett konsekvent sätt. Man kan inte byta politik som man byter skjorta.

Det är svårt att invända mot att Kristdemokraterna måste bli en tydlig röst både inom och utanför regeringen om man vill bli politiskt relevanta.

Skall man fortsätta med liknelse kan man säga att väljarna alltid väljer originalet om man – för samma pris – har möjlighet att välja mellan originalprodukten eller en dålig kopia.

Övrigt: Intervjun och tidskriftsomslaget är från Kristdemokraten nr 5: 2012.

Read Full Post »

PARTILEDARE: I ett chicken race mellan Göran Hägglund (KD) och gruppledare Mats Odell (KD) blev det Odell som blinkade först.

Och blinka gjorde han. Och så snabbt att man bara kan fråga sig om utmaningen bara var en dröm.

Eller kanske bara en urban vandringssägen? Ungefär som råttan i pizzan. Det har aldrig hänt men alla tror på det ändå?

I vilket fall som helst har Odell sagt att det inte är aktuellt ”att nu kandidera” som partiledare. (Observera ordet ”nu”.)

Detta antiklimax kan bli mer demoraliserande för partiet än om man hade orkestrerat en civiliserad partiledardebatt mellan två kandidater.

Nu har partiet försuttit chansen till en vitaliserande idédebatt. Nu kommer medlemmarna aldrig att få reda på om det faktiskt finns ett alternativ till de fyra senaste årens kristdemokratiska stagnation.

Nu ges medlemmarna bara ett alternativ, nämligen mer av detsamma.

”Den positiva stämningen i partiet och revanschlusten ger kraft för arbetet framöver”. ”Jag vill göra allt för att stödja Göran Hägglund”, säger Odell i Kristdemokraten.

”Den positiva stämningen i partiet”? Vad talar karlen om?

Read Full Post »