Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Kjell-Olof Feldt’

EKONOMI | Kärt barn har många namn. Nu är Magdalena Andersson (S) även ”kronprinsessa”. En prinsessa på jakt efter Anders Borgs skattkista.

Fönstret nr 4 2012Tidigare har hon bland annat kallats både ”höger”, ”utmanare” och ”fru finansminister”.

Men oavsett smeknamn måste man fråga sig vad hon som ekonomiskpolitisk talesperson verkligen tror på.

Det är inte osannolikt att väljarna idag har lite svårt att se någon större skillnad på Stefan Löfvens politik och regeringens.

Och så mycket tydligare blir det kanske inte heller så länge som Socialdemokraterna är större än Moderaterna och de rödgröna partierna är större än Alliansen.

”Vilken sorts ekonom är Magdalena Andersson egentligen?” Det var en fråga Cecilia Garme fick anledning att ställa sig under arbetet med sitt reportage för tidskriften Fönstret.

Svårt att säga, menar man. Hon avbröt ju faktiskt sina forskarstudier, precis som Anders Borg. Är ingen teoretiker, inte filosof, och definitivt inte någon ekonomisk visionär, påpekar flera. Mycket präglad av krisen på 90-talet, noterar många. Hon kom till Göran Perssons statsrådsberedning, hans innersta krets, 1996 just när han hade lämnat finansdepartementet efter svältkurens plågsamma startfas. Mentalt satt Persson kvar på ”finansen”, till efterträdaren Erik Åsbrinks irritation. Det pratades med andra ord ganska mycket om skuldsanering i regeringskansliet Rosenbad 1996. Magdalena Andersson var 29-årig politisk sakkunnig och deltog i marginalen, men i historieskrivningen räcker det för tapperhetsmedalj.

”Magda”, som hon kallas, är mycket smart, det är alla överens om. Men sen?

– Precis som Göran Persson är hon en hök när det gäller statsfinanserna. Men det gör henne också lik Anders Borg, säger en observatör.

– Typisk ”kanslihushöger”, säger en annan, och klistrar alltså på henne begreppet som vänsterdebattörer myntade om gänget kring Kjell-Olof Feldt på 1980-talet.

[…]

Spelet mellan Anders Borg och Magdalena Andersson handlar mycket om vem som är mest bokstavstrogen. Göran Perssons bibelcitat ”Den som är satt i skuld är icke fri”. Efter årets höstbudget inleddes ett i grund och botten tekniskt bråk mellan Anders Borg och Magdalena Andersson om budgeteringsmarginaler, där hon hävdade att han bröt mot överskottsmålet och han i huvudsak förnekade det (”vårt budgetutrymme är närmast identiskt”). Det var om detta som tv-anklagelsen om den ”moderata idén numera om att slarva med statsfinanserna” handlade.

– För Magdalena Andersson kanske detta är en taktik att markera mot Vänsterpartiet som har kritiserat överskottsmålet under lång tid, funderar Sacos samhällspolitiske chef Gunnar Wetterberg. Han noterar att Anders Borg har signalerat att överskottsmålet kan behöva ses över och är genuint nyfiken på vad Magdalena Andersson ska säga då.

– ”Magda” är en konstig blandning av höger och vänster, säger en person som känner henne. Att Socialdemokraterna godtar Alliansens jobbskatteavdrag har Magdalena Andersson förklarat med att ”folk har vant sig vid dem”, efter sex år. Men i själva verket hade hon accepterat dem samma år de infördes.

”Att skapa ett alternativt jobbavdrag med bättre fördelningsprofil är ingen lätt uppgift – i alla fall om man vill undvika höga marginaleffekter för medelinkomsttagare”, skrev hon i ett skattepolitiskt diskussionsunderlag för Arbetarrörelsens Tankesmedja 2007.

Bild: Tidskriftsomslaget är Fönstret nr 4, 2012.

Read Full Post »

STRATEGI | Det är inte bara Socialdemokraterna och Stefan Löfven som har problem med frågan om vinster i välfärden. Även facken är splittrade.

Löfven vann maktstriden i partistyrelsen om vinster i välfärden. I stället för att förbjuda vill man se en ökad granskning av företagens bokföring av sina vinster.

Sannolikt kommer toppskiktet inom fackföreningsrörelsen att ha lättast att acceptera denna Löfvenska kompromiss. Frågan är bara vad vanliga fackligt anslutna tycker.

Med en splittring inom vad som kallas ”den fackliga grenen av Socialdemokraterna” riskerar partiet framstå som än mer otydligt i en av sina viktigaste politiska frågor.

Detta kan mycket väl ge Alliansen en möjlighet att utmåla Socialdemokraterna som okapabla när det gäller att skapa fler jobb och bekämpa arbetslösheten. Vinster i välfärden riskerar att bli Löfvens egen variant av löntagarfondsdebatten.

Redan nu kan man se att att Löfvens kompromiss inte är det lättaste att kommunicera på ett lättfattligt sätt. Otydlighet riskerar att bli konsekvensen.

Om Löfvens strategi inte fungerar kommer Alliansen inte ens att behöva en majoritet av väljarna bakom sig för att kunna så ett frö av misstänksamhet kring Socialdemokraternas förmåga och trovärdighet som regeringsparti.

Att kunna visa på politisk splittring och ideologisk förvirring inom partiet och facken blir säkert en del av strategin för att kunna desarmera frågan för Alliansen.

Och det är här fackets medlemmar, och de fackligt aktiva på ”golvet”, kommer in i bilden.

Så här kan det låta i en debattartikel i Kommunalarbetaren. Styrelsen i sektion Falköping, Vänerväst skriver:

80 procent av svenska folket säger nej till vinster i välfärden. Men Kommunals ordförande Annelie Nordström motsätter sig LO-kongressens beslut om att verka för Non Profit (inga vinster) i välfärden. ” Jag tror inte på non profit.” Detta uttalande gjorde hon i tidningen Dagens Samhälle som utkom den 20 september 2012.

[…]

När vi är ute och lyssnar på Kommunals medlemmar så är det fler än 80 procent som motsätter sig vinster i välfärden. Det är dags för Annelie Nordström att lyssna in vad medlemmarna tycker i denna fråga. Vinstintressen som drabbar barn, sjuka och gamla får oftast sämre omsorg. Detta sker genom att medlemmarna inom Kommunal får göra mer på mindre tid (lägre personalbemanning), sämre semesterförmåner, sämre avtal, osäkrare anställningar, lägre ingångslöner och tystnadplikt angående situationen på arbetsplatsen. Detta kan aldrig accepteras. Anneli e Nordström accepterar detta år ut och år in därför att hon tror på vinstintressen i välfärden.

[…]

På Kommunals kongress år 2010 antogs följande att-satser:

• att förbundet ska ta upp en aktiv kamp mot fortsatt konkurrensutsättning och för en återdemokratisering och utbyggnad av offentliga sektorn,

• att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utarbeta en plan för kampen, på kort och lång sikt, gärna i samarbete med andra delar av fackföreningsrörelsen och brukarorganisationer, gärna utifrån exempel från Norge och Trondheimsmodellen

Vi ställer följande frågor till Kommunals ordförande Anneli Nordström.

1. Hur verkar du för ovanstående kongressbeslut, som antogs år 2010, när du nu år 2012 uttalar dig för privata vinstintressen i välfärden?

2. Kan alla kommunals medlemmar och förtroendevalda motverka eller  strunta i Kommunals kongressbeslut och, om man så känner,  verka för motsatsen eller göra som man själva vill i olika frågor?

Om inte Socialdemokraterna aktar sig riskerar man skapa utrymme för en ny debatt likande löntagarfonderna.

Och hur väl det utföll behöver Löfven bara fråga Kjell-Olof Feldt om.

Read Full Post »

INTERVJU | Förre detta finansminister Kjell-Olof Feldt kritiserar sitt parti för både deras sätt att hantera framtidsfrågorna och Moderaterna.

I Magnus Wredes intervju i Dagens Samhälle ger han partiet ett tips om hur man borde beskriva Moderaterna framöver.

Försöken att demonisera dem och framställa dem som De Onda var ju huvudlinjen fram till 2010 års val. Det har inte precis gett någon utdelning. Det är rimligare att beskriva Moderaterna som valhänta, okänsliga och allmänt lite misslyckade.

När Magdalen Andersson tillträdde som partiets ekonomisk-politiske talesperson började hon med att berömma finansminister Anders Borg (M) för at han hållit ordning i statens finanser. Detta visar att partiet redan har lagt om strategin jämfört med inför förra valet.

Men den mesta kritiken riktar Feldt mot sitt eget parti. Och att göra intervjun i Dagens Samhälle har sina fördelar.

Tidningen läses av ledande politiker inom kommun- och landstingsvärlden. Just de politiker som direkt möter kritiken från väljarna när partiet låter ideologisk korrekthet gå före vad som fungerar i verkligheten.

Intervjun har som utgångspunkt Feldts bok En kritisk betraktelse – Om socialdemokratins seger och kris:

I sin bok beskriver Kjell-Olof Feldt socialdemokraternas fyra framgångsrika decennier 1930–1970. Sedan började det ta emot. Men att förändra partiet i takt med att verkligheten förändrades blev något av ett sisyfosarbete.

– Att politiken inte kunde lösa alla problem var svårt att erkänna. En stor del av medlemmarna hade ju kvar bilden att vårt parti kan svinga ett magiskt spö och göra vin av vatten.

Har det blivit en tillnyktring på den punkten?
– Njaee, det är mycket nostalgi kvar, och nya generationer med samma inställning att det parti man tillhör kan uträtta det omöjliga. Det gäller inte bara socialdemokratin.

Kjell-Olof Feldts budskap är att politiken inte blir bättre än vad förutsättningarna medger. Han önskar sig mer av sanningssägande och tror att det skulle väcka respekt hos väljarna att tydligt peka på stora problem som väntar, efter ”så många löften som inte infriats och rosiga framtidsskildringar” genom åren.

–Men ett av demokratins dilemman är behovet att skapa gott humör bland väljarna. Jag varnade Göran Persson inför 1998 års val att gå för långt med löften och fick då svaret ”Tråkmånsar vinner inga val”.

[…]

Nu tycker han att det har blivit bättre. Inte minst applåderar han en tendens som han tycker är tydlig. Partiet lyfter åter fram kunskap och kompetens som något viktigt och satsar, med Feldts vokabulär, på färre kommunikatörer och fler analytiker.

Men fortfarande undviks tydliga besked i centrala frågor. Den kanske mest glödheta: Hur göra med vinster i skattefinansierad verksamhet? I boken fnyser Feldt åt en presskonferens som Carin Jämtin, Ilmar Reepalu och Anneli Hulthén höll i vintras.

Kommuner och landsting skulle själva få avgöra ”om välfärdsverksamheten ska bedrivas med eller utan vinstsyfte”, skrev de tre i ett pressmeddelande. Till exempel skulle stiftelser, kooperativ och ideella föreningar kunna väljas som enda privata alternativ.

– Ytterst ogenomtänkt, hur torftiga får politiska utspel vara? utbrister Feldt och slår ut med armarna.

[…]

Feldt ser presskonferensen som ett praktexempel på ”utspelsdemokrati” där man ”yxar till” någonting i en svår fråga utan att tala om hur det ska gå till i praktiken.

[…]

Och på samma sätt som med löntagarfonderna är Feldt övertygad om att eventuella restriktioner mot vinstuttag skulle slå tillbaka på Socialdemokraterna i valet.

– Barn i friskolor har röstberättigade föräldrar. Ska man vinna riksdagsval måste man ha med sig Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö, säger den tidigare ordföranden i Friskolornas riksförbund.

Vinstvåndanäralltsåsvår, för att inte säga omöjlig, för S att omsätta i en valvinnarfråga, enligt Feldt. Åsikterna går isär i partiet. I boken beskriver han läget när det gäller privata alternativ i välfärden som att det handlar om att ”minimera förlusterna”.

Vilka förluster?
– Ja, både förluster i anseende och förluster av väljare. Det finns mycket starka känslor i den här frågan, men var finns förnuftet? Går känslorna att förverkliga?

Bild: Ett uppslag ur Dagens Samhälle nr 25, 2012.

Read Full Post »