Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Gunnela Björk’

IDEOLOGI | Många har vittnat om det hat som Olof Palme fick utstå på sin tid. Men det går knappast att jämföra med hatet riktat mot Margaret Thatcher.

ETC 13 april 2013

I en ledare i ETC med anledning av Thatchers bortgång skriver t.ex. Maria-Pia Boëthius:

[J]ag inser att jag tycker att Thatcher var ond, att hon tillhörde ondskans kolportörer; att hon var en megaloman maktklättrare, som med sitt budskap gjorde världen till en sämre plats att leva på.

[…]

I mina ögon gjorde hon samlevandet mellan människor sämre, i min värld tillhör hon de onda, de egocentriska, egoistiska och giriga, en politiker som hyllades av dem som ville lämna de utsatta i sticket, och få välsignelse från ”sin premiärminister” för sin desertering.

Ondskan har många ansikten; och Margaret Thatchers var ett av dem. Hennes gästspel på jorden gjorde den till en mer hänsynslös plats.

Och detta är bara i Sverige. Det är inget mot vänsterns glädjeyra i Storbritannien när beskedet kom att Thatchers gått bort.

En betydligt mer sansad analys gör Gunnela Björk när hon intervjuades av Malin Beeck.

Björk, som tidigare har skrivit bl.a. om Olof Palme och medierna, är historiker och har nyligen kommit ut med boken Margaret Thatcher: en biografi.

Det sägs ofta att Margaret Thatcher krossade det brittiska facket. Tycker du att det stämmer?

– Ja. Men fackföreningsrörelsen var också splittrad. Den hade radikaliserats på ett sätt som många av medlemmarna inte ställde upp på. Labour hade inte kontroll över facken och har aldrig haft samma typ av band som finns mellan Socialdemokraterna och LO i Sverige.

– Vid gruvarbetarstrejken var det många som inte ställde upp på att strejka. Thatcher hade en uttänkt strategi och väntade ut rätt tillfälle att använda splittringen för att försvaga facket. Först slog hon ned gruvarbetarstrejken och sedan när grafikerna strejkade några år senare och det blev lockout av 6000 personer som förlorade jobbet. Sedan kom hon med ett stort antal lagar som försvårade facklig organisering.

[…]

Margaret Thatcher har ju varit som ett rött skynke för vänstern. Många i Storbritannien har firat hennes död. Men många andra politiker har genomfört samma politik som hon gjorde. Varför blev just hon så hatad? Reagan blev det inte.

– Reagan gjorde sig inte alls kontroversiell på samma sätt i USA som Thatcher i gjorde i Storbritannien. Hon var kontroversiell för att hon helt gick emot idén om en brittisk välfärdsstat. Många var förfärade över det, både arbetarrörelsen, kvinnoaktivister och kyrkliga organisationer.

– Men övertonerna i hatet mot henne har att göra med att hon var kvinna. Hur hon angreps bar på inslag av kvinnohat. Hon gick helt på tvärs mot vad man väntade sig av en kvinnlig politiker genom att till exempel vilja återinföra dödsstraffet, inleda krig, förespråka atomvapen och föra en politik som helt missgynnade andra kvinnor. Om Palme på sin tid uppfattades som klassförrädare så tror jag att Thatcher uppfattades som könsförrädare.

Bild: Tidskriftsomslaget är ETC den 12 april 2013.

Read Full Post »

PORTRÄTT: Hjalmar Branting blev 1920 mannen som skulle leda Sveriges och Europas första socialdemokratiska regering. ”Den lilla klubb som bildades trettio år tidigare hade blivit ett statsbärande massparti.”

Så skriver Gunnela Björk, docent i historia vid Örebro universitet, i en artikel om Brantings liv i Populär Historia.

En brist i artikeln är att läsaren aldrig riktigt får förklarat vad det var som gjorde att Socialdemokraterna på denna korta tid lyckas bli ett statsbärande parti.

I backspegeln är det lätt att konstatera att partiet låg rätt i tiden med sina krav på demokratiska reformer. Men historien har många exempel på partier som i historiens ljus hade ”rätt” men aldrig lyckades få samma genomslag.

Den socialdemokratiska rörelsen under 1800-talet påminner mer om de sektliknande förhållanden som präglade de kommunistiska vänsterpartierna under 1900-talet än det moderna statsbärande Socialdemokraterna.

Att förklara denna snabba tillväxt är kanske ett uppslag för framtida artiklar?

Read Full Post »

LÄSNING: Här kommer några tips relaterat till politik, media och kommunikation från årets bokrea.

Olof Palme och medierna av Gunnela Björk (2006)

Historikern Gunnela Björk har undersökt den bild av Olof Palme som växte fram i medierna från början av 1950-talet till 1980-talet. Palme betraktade medierna som viktiga och självklara politiska kanaler. Han utnyttjade de nya möjligheter som situationen erbjöd, släppte in journalister och fotografer i sin politiska vardag och bidrog aktivt till att skapa nya normer för förhållandet mellan medier och politik.

George W Reinfeldt: konsten att göra en politisk extreme makeover av Per-Anders Forstorp och Brian Palmer (2006)

Moderaten Fredrik Reinfeldt, som på nittiotalet brukade jämföra välfärdsstaten med smittkoppor blev från och med 2003 plötsligt en varm anhängare av välfärdsstaten. Som en förklaring till denna dramatiska förändring hänvisade Reinfeldt till den inspiration han fått från Bush.
Kommunikationsforskaren Per-Anders Forstorp och socialantropologen Brian Palmer beskriver denna politiska extreme-makeover.

Konsten att räkna: tankar om siffror och statistik av Allan Gut (2007)

Siffror och tal, staplar, kvadrater och cirklar – överallt finns de där och påverkar våra liv. Men vad betyder de egentligen, alla siffror? Ett kapitel handlar speciellt om opinionsundersökningar. Med hjälp av Allan Gut får man möjlighet att titta lite närmare på alla tal och staplar och se vad de egentligen betyder. För det är inte självklart alla gånger.

 

I väntan på Mona Sahlin av Christer Isaksson (2008)

Sedan 1975 är Mona Sahlin sinnebilden av de moderna socialdemokraterna. Hon är partiets stora stjärna. Ingen annan är lika känd och erfaren eller äger samma stjärnglans. Den första riktiga genomgången av Mona Sahlins politiska liv presenteras nu av författaren och journalisten Christer Isaksson.

 

Förbannade lögner: hur medier, företag och organisationer luras med statistik och hur du lär dig genomskåda det av Peeter-Jaan Kask (2007)

Med hjälp av en lång rad aktuella svenska exempel lär du dig undvika de vanligaste fällorna när  statistik presenteras. En bok för alla som vill förstå hur siffror och statistik påverkar vår bild av verkligheten. Peeter-Jaan Kask är frilansjournalist och skriver bl.a. krönikor om ekonomi i flera tidningar.

Reinfeld : ensamvargen av Anita Kratz (2008)

Journalisten Anita Kratz har följt Fredrik Reinfeldt i 16 år. Sedan han blev partiordförande har hon med jämna mellanrum exklusivt intervjuat honom för den här boken, totalt ett 30-tal intervjuer. Hon har sett hur han utvecklats som ledare, fått honom att själv berätta om maktkamperna och om planerna på att vinna makten i partiet och i Sverige. Kratz har också intervjuat över 100 personer om deras syn på Reinfeldt.

Fredrik Reinfeldt: i huvudrollen av Ulf Kristofferson (2006)

Författaren Ulf Kristofferson är journalist och inrikesreporter på TV4, försöker teckna ett porträtt av Fredrik Reinfeldt som både politiker och som privatperson.

Om bakgrund, värderingar, förebilder, mål och visioner med mera. Författaren beskriver också de kursändringar som Moderaterna genomfört de senaste åren.

Stolt men inte nöjd: en kärleksförklaring till politiken av Pär Nuder (2008)

Redan som 24-åring blev han anställd som sakkunnig på justitiedepartementet. Han har sedan dess arbetat i statsrådsberedningen, varit statssekreterare, politiskt sakkunnig åt Ingvar Carlsson och Göran Persson, samordningsminister samt finansminister. Sedan 1994 är han riksdagsledamot.

 

En av oss?: en bok om Fredrik Reinfeldt en bok om Fredrik Reinfeldt av Mats Wiklund (2006)

I ”En av oss?” berättar Fredrik Reinfeldt själv öppet för journalisten Mats Wiklund om sin uppväxt, familj och politiska karriär. Om hur han sattes ut i kylan av Carl Bildt och om hur förnyelsen av moderaterna gått till. Såväl vänner som motståndare, journalister och statsvetare får i boken komma till tals och breddar bilden av Reinfeldt.

 

Read Full Post »