Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Försvaret’

Almedalen 2013TAL | Vad var poängen med Göran Hägglunds tal i Almedalen?

Utan någon röd tråd kändes det som om Hägglund försökte skjuta prick med hagelbössa.

Hägglund var lite EU kritisk. Men inte alltför kritisk. Han vill se ett starkare försvar. Men ingen antydan om vilken kapacitet försvaret skall ha.

Så här lät det t.ex. om EU:

Vi är medlemmar. Vi kommer att vara medlemmar.

Frågan är hur vi ska använda vårt inflytande.

Det finns viktiga frågor att debattera om var gränsen för EU:s beslutsmakt ska gå. Jag vill inte ha ytterligare en beskattningsnivå.

Jag vill inte att EU ska hålla sig med en gemensam finanspolitik. Och som jag ser det är frågan om en svensk anslutning till den gemensamma valutan bortom meningsfull diskussion för överskådlig framtid.

Jag är angelägen om att EU gör det som det ska, men inte det som bör vara nationella angelägenheter.

Krisen borde leda till andra slutsatser än ytterligare centralisering av befogenheter.

Detta säger ingenting om någonting. Citatet skulle lika väl kunnat levereras av övriga partiledare .

En svensk anslutning till den gemensamma valutan har t.ex. en majoritet av partierna redan sagt nej till under överskådlig tid.

Och när det gällde försvaret lät det lika vagt.

Sveriges försvarsförmåga är en central uppgift. När hoten byter skepnad behöver också förmågan förändras.

Vi kristdemokrater tror att anslagen till försvaret kommer att behöva öka under kommande planeringsperioden.

Inför det inriktningsbeslut som Riksdagen ska fatta 2015 har vi identifierat ett antal frågor som behöver belysas.

Det handlar om allt från utbildningen av soldater och officerare till möjligheten att försvara strategiskt viktiga platser som Stockholm och Gotland.

[…]

I början av 90-talet tillsattes en bred utredning för att belysa konsekvenserna vid ett svenskt EU-medlemskap, respektive att stå utanför. Därmed skapades en faktagrund för en saklig diskussion.

Det gjorde vi också inför ställningstagandet om euron.

På samma sätt vill Kristdemokraterna tillsätta en förutsättningslös parlamentarisk utredning om ett svenskt Natomedlemskap där både fördelar och nackdelar kan belysas och redovisas öppet.

Jag tycker att fler borde vara beredda att ansluta sig till det förslaget!

Att tillsätta utredningar är alltid populärt bland politiker. Men det lär knappast imponera på väljarna.

Hägglund vill att Kristdemokraterna skall vara lagompartiet. Men det är knappast något valvinnande koncept.

Mycket kändes som om Hägglunds tal var återanvänt material från andra partier. Både förslaget om starkare försvar och en kulturkanon i skolan – eller ”klassikerlista” enligt Hägglund – är något Folkpartiet tidigare försökt profilera sig på.

Och redan Folkpartiets utspel om försvaret lät mer som ett försök att återanvända gamla Moderaternas avlagda profilfråga.

Den stora nyheten i talet var satsningen på barngruppernas storlek inom förskolan. Avgiftshöjningen skulle bli 100 kronor för första barnet, 67 kronor för andra och 33 för tredje.

Den kommun som möter varje ökad krona i avgift från föräldrarna med en krona får ytterligare två av staten.

Men problemet för Hägglund är den samma som för förslaget om vårdnadsbidraget. Bollen ligger hos kommunen. Om en kommun säger nej blir det ingen reform för föräldrarna och inga pengar från staten.

Kristdemokraterna är fortfarande ett parti på jakt efter en vinnande valfråga.

Partiet kommer sannolikt inte att åka ur riksdagen. Det skall mycket till för att ett riksdagsparti skall klappa ihop helt.

Kristdemokraterna har ännu tid på sig för att kunna profilera sig för att kunna klara fyraprocentspärren.

Men vill man bli ett relevant parti med ett bra valresultat i ryggen krävs mer än vad partiet hitintills presterat. Och Göran Hägglunds tal i Almedalen indikerar inte att man riktigt insett problemets omfattning.

Read Full Post »

FÖRSVARET | ”Vår beredskap är god”. Åtminstone i Grönköping. Och så länge den lede fi undviker att anfalla under helger och semestertider.

Soldater

Det illvilliga ryktet att Fältjägarecorpsen blott skulle kunna försvara kommunens yttre gränser under en enda vecka dementeras bestämt av hr reservlöjtnant Napoleon ”Nappe” Johnson. Förutom att ryktet är falskt, utgör det ett vackert exempel å en s.k. strategisk dimridå (bluff), utbasunerad för att förvilla fienden.

-Sanningen är snarare den, att de styrkor jag ansvarar för kan hålla stånd mot en illvillig fiende under de flesta av årets veckor, om vi blott får tillfälle till återhämtning, vapenvård och helgpermission mellan bataljerna, säger hr res.löjt.J.

-Det torde endast vara under de allra hetaste semesterveckorna (vecka 26-31), då mannarna traditionsenligt hemförlovas, som försvaret av vår ärofulla hembygd kan komma att svikta. En liten brasklapp bör även utfärdas för sportlovsveckorna, påskveckan och de veckor då stora sportevenemang televisionsvisas. Övriga tider å året är vår beredskap god, för att icke säga synnerligen god. försäkrar hr J.

Övrigt: Texten hämtad från den ständigt lika pålitliga publikationen Grönköpings Veckoblad (opartiskt liberal).

Read Full Post »

STRATEGI | Försvarsfrågor är inget man vinner val på. Men det betyder inte att en smart partistrateg inte skulle kunna utnyttja frågan till sitt eget partis fördel.

Försvaret passar alldeles utmärkt om Socialdemokraterna vill ta över några av Moderaternas avlagda gamla kläder. Om ”nya Moderaterna” kunde sno jobbfrågan från Socialdemokraterna kan Stefan Löfven göra detsamma med försvaret.

Och vad kan vara bättre om man vill visa att man är ett seriöst statsbärande parti som vågar säga obekväma sanningar?

Dessutom kan försvaret, försvarsindustrin och vapenexport sammanfattas i ett enda ord, nämligen jobb. Bättre symetri än så får man inte inom politiken.

Det finns en utbredd irritation bland många traditionella borgerliga väljare och försvarsvänner – inte minst moderata – att Alliansregeringen har lämnat försvaret åt sitt öde.

Om man har gjort detta p.g.a. genuint ointresse eller för att man vill framstå som mer i ”mitten” är oklart.

Oavsett vilket har detta öppnat upp en blotta som smarta politiska motståndare skulle kunna utnyttja.

Och det är precis vad Stefan Löfven lyckades med när Johan Såhte följde honom under tre dagar för Veckans Affärer.

Hur viktig är den svenska vapenexporten?

”En sådan diskussion måste alltid börja ur ett säkerhets- och försvarsperspektiv. Anser man att inte att vi ska ha ett försvar är frågan lätt. Men om man vill ha ett försvar kan vi inte lita på att vi kan köpa allt materiel. Får vi verkligen den bästa ubåten om vi köper den från Ryssland? Eller får vi den näst bästa, som de sedan kan slå ut i ett skarp läge?”

Är en rysk ubåtsattack mot Sverige ett troligt scenario?

”Man kan alltid spekulera i vad som är troligt och inte troligt. Vi vill inte medverka till något som kan dränera Sveriges säkerhet. Ska man vara med i olika säkerhetssamarbeten med andra länder måste man också ha något att erbjuda, annars är man helt ointressant att ha med. Försvarsindustrin ger också viktiga spinn off-effekter till den civila industrin.”

Anna Ek, ordförande för Svenska Freds, kallar dig ”vapenlobbyist”.

”Sverige ska vara alliansfritt, då tror jag att vi måste kunna tillverka visst krigsmaterial själva. Och för att ha råd att göra det behöver vi också exportera en del vapen.”

Anna Ek tycker att du inte står upp för era värderingar om fred och nedrustning.

”Vi har alltid jobbat för fred och nedrustning, det ska vi fortsätta med. Men bara för att muren har fallit betyder inte det att vi är säkra för all framtid.”

Löfven lyckas på ett klart och tydligt sätt försvara både försvaret, svensk försvarsindustri och vapenexport.

Inte illa med tanke på hur politiskt inkorrekta dessa frågor har blivit sedan nyheten om den s.k. vapenfabriken i Saudiarabien.

Och inte nog med det.

Han låter dessutom som om han tror på vad han säger. När hörde man senast någon från regeringen göra det i de här frågorna?

Detta är en av de intressantaste artiklar som skrivits om Stefan Löfven så här långt. Den borde läsas av alla som undrar om han verkligen skiljer sig så värst mycket från sina närmaste föregångare.

Inte konstigt att Veckans Affärer utnämner honom till ”Reinfeldts mardröm”.

Övrigt: Ett utdrag ur Johan Såhtes artikel kan läsas på www.va.se. ”Jag förstår industrins energibehov är en intervju med Stefan Löfven i samma nummer. (Tidskriftsomslaget ovan är Veckans Affärer nr 18 den 3 maj 2012.)

Read Full Post »

STRATEGI: Magasinet Neo har publicerat en intervju med Jimmie Åkesson (SD) som kommer att få partistrategerna i Socialdemokraterna och Moderaterna att sätta kaffet i halsen.

Intervjun tydliggör varför det var de två största partierna som tappade mest till Sverigedemokraterna i valet. Sverigedemokraterna har mycket medvetet positionerat sig som ett socialkonservativt parti som tror på både välfärdsstaten och folkhemmet.

Åkesson talar sig varm för traditionella borgerliga frågor som t.ex. frihandel och starkt försvar, men också för fackets positiva roll i samhället.

Socialdemokraterna har vänt sig inåt medan man söker efter en ny partiledare. Vänsterpartiet vet inte om man skall göra sig av med Lars Ohly eller inte. Och inom Alliansen befinner sig småpartierna i politisk och ideologisk förvirring.

När Moderaterna helt dominerar det politiska landskapet skapas utrymme för ett parti att utmana.

Och de enda partier som idag ser ut att kunna utmana och överraska är Miljöpartiet och Sverigedemokraterna.

Read Full Post »

soldatFÖRSVARET: Jan Björklunds utspel i januari om att regeringen måste tänka om när det gäller nerdragningar i försvarskapacitet har nu get viss – om än liten – utdelning.

Resultatet blev ett definitivt antiklimax med tanke på det höga tonläge som Björklund har använt i debatten. Så mycket mer slagstyrka och pengar i försvarsbudgeten blev det inte. Eller som Olle Lönnaeus i sin analys i Sydsvenskan beskriver det;

Major Jan Björklund röt till och fick ett stridsvangsgarage på Gotland i belöning.

Och de fyra nya reservbataljoner som skall skapas kommer att ha en mobiliseringstid på tre (!) år.

Gotland blir fortsatt utan försvar eftersom inga trupper kommer att stationeras på ön. Stridsvagnarna placeras i förråd och trupperna måste flygas in vid kris.

Detta kommer knappast att ge Vladimir Putin skrämselhicka. Än mindre kommer det att påverka omvärldens bild av Sveriges bristande försvarskapacitet.

Det hjälper därför inte att Björklund nu triumferande talar om en ett historiskt försvarsbeslut efter över tio år av avrustad försvarskapacitet. 

Men vad har då Björklund i realiteten uppnått som har gjort det värt hårda förhandlingar med regeringskollegerna?

Bland annat har Folkpartiet lyckats sända en tydlig signal till allmänborgerliga väljare att Folkpartiet är det enda parti som är att lita på i försvarsfrågor och när det gäller att värna Sveriges kapacitet att försvara hela landets territorium. 

Det är Björklund – och inte försvarsministern – som har visat sig vara lyhörd för signaler och rapporter om ett förändrat säkerhetspolitiskt läge i omvärlden.

Inte mindre viktigare är att Björklund nu har kommunicerat villighet att ta strid i regeringen för det man tror på (eller åtminstone för det man tror väljare vill höra).

Genom att ta de chanser som politiken kort- och långsiktigt erbjuder kan man positionerat sig som det parti som vågar ta i obehagliga frågor som splittrar allianspartierna. Att våga ta striden är inte minst viktigt för de mindre partierna inom regeringen.

Att dessutom vinna dessa strider när man uppfattas stå i motsatsförhållande till det helt dominerande och största partiet i regeringen kommer att vara en av de viktigaste meriterna om Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna skall lyckas särskilja sig inför valet 2010.

Att inget annat parti har vågat ta tag i försvarsfrågan som är så pass förknippad med borgerligheten i allmänhet och Moderaterna i synnerhet är bra märkligt.

Att det har kokat speciellt de moderata kärnväljarna är ingen större hemlighet. Inte heller att försvarsminister Sten Tolgfors är mycket illa sedd bland moderater.

Att allianspartierna medvetet och under så lång tid har tagit risken att förlora problemformuleringsmonopolet kring försvarsfrågorna till Socialdemokraterna har inte varit bra för förtroendet till regeringen.

Den enda man kan tacka för situationen inte har get ett tapp i opinionssiffrorna är Mona Sahlins oförmåga att ta tag i frågan på ett konstruktivt sätt. Till detta skall läggas att försvarsfrågor sällan kommer högt upp på väljarnas politiska prioriteringslista.

Read Full Post »