Politik: Gudrun Schyman som politikens jultomte!

EKONOMI | Trots att Feministiskt initiativ bildades redan 2005 försöker man ständigt hävda att man inte kan förväntas få ihop en seriös budget.

Till detta skall läggas att partiet slapp en tyngre granskning av media under valet. Detta även efter att opinionsinstituten började särredovisa partiets siffror parallellt med riksdagspartierna.

Trots detta ser man sig ofta, ungefär som Sverigedemokraterna, som offer. Amanda Svalin i Fi Örebro skrev t.ex. följande på sin blogg:

Som parti får vi ofta kritik för att vi till skillnad från andra partier inte presenterar exempelvis detaljerade ekonomiska planer. Men till skillnad från de etablerade partierna bedriver vi allt arbete ideellt och inte avlönat. Vi arbetar på vår fritid efter bland annat långa dagar med lönearbete och studier, eller en kombination av båda. Då är det svårt att hinna med allt en vill och bör göra. Detta faktum borde det finnas större förståelse för. Vi har inte samma förutsättningar.

Men varför offrade man inte en eller två månader, i god tid innan valrörelsen, på ett internt arbete för att få ihop en seriös ekonomisk plan som kunde visa för väljarna hur man tänkte finansiera alla sina kostnadsdrivande reformer?

Nu är valet över för den här gången. Och på grund av valframgången kommer man att få ett rejält partibidrag från skattebetalarna.

Nästa gång kommer det inte att finnas några ursäkter om man misslyckas med att producera en seriös beskrivning för hur man tänker få ihop pengar till sina förslag.

I tidskriften Magasinet Arena ger Johanna Karlsson följande ögonblicksbild från partiet under valrörelsen.

– Gudrun sitter och solar, ropar regionkandidaten Margarethe Müntzing till sin hårt arbetande kollega Inga Dahlati.

– Jaha, och jag har bakat 1 200 bullar, svarar Inga Dahlati trött.

De är båda funktionärer för Fi:s närvaro på det välbesökta sommartivolit Kiviks marknad. Kanelbullarna är gratis. Dörrarna står vidöppna i den Kivikvilla Inga Dahlati lånat av en närstående och besökare går hela tiden in och ut för att låna toaletten.

– Jag är Fi:are för att det är det enda man kan rösta på här nere, säger hon.

Banktjänstekvinnan Dahlati upplever att för många makthavare känner varandra över ängarna. Den lokala bak som väl satt sig på en förtroendestol sitter gärna kvar för evigt. De inflyttade feministerna står emot dem. Ingrid Dahlati var moderat förut. Hon gick med i Fi efter en ”Fika med Fi” där Fi Österlens ledamöter presenterat sig och gjort ett personligt intryck.

– De är inga bönder och fabriksarbetare direkt, säger Inga Dahlati.

– De är allihopa välutbildade. De är starka kvinnor.

Se där! Ännu ett skäl till varför partiet egentligen inte har några hållbara ursäkter för att inte ge allmänheten besked om hur man tänker finansiera sin politik.

Feministiskt initiativs aktiva är ofta välutbildade och borde därför inte heller ha några större problem att få ihop en beskrivning av sin ekonomiska politik. Någon ekonom måste det finnas inom deras led! Men man tycker kanske inte ekonomi är så kul?

Istället lägger man tiden på torgmöten i Almedalen och konferenser. För att inte tala om alla dessa ”home parties” under valkampanjen.

Det må vara rätt strategi för att lyckas i val, men knappast hederligt gentemot väljarna.

Tidskriftsomslag: Magasinet Arena nr 4, 2014.

Read Full Post »

Mediekritik: Dags att sätta (FI) på plats!

VAL 2014 | Feministiskt initiativ har fått mycket positiv uppmärksamhet i media utan att samtidigt behöva drabbas av någon alltför kritisk granskning.

Men nu finns det tecken på att t.o.m. media har tröttnat. En viss antydan till seriös bevakning kan skönjas.

Här är ett exempel från Olle Lönnaeus i Sydsvenskan:

Inför politikerveckan i Almedalen i juli lovade Gudrun Schyman att redovisa en ordentlig finansiering. Men på pressträffen i Visby dök hon upp med en sjuttonsidig rapport om ”Feministisk ekonomi”. Den innehöll en tabell över möjliga intäktskällor, men knappast något som kan kallas en ordentlig budget.

Nu säger hon:

– Man måste förstå att ett litet parti som Fi inte har utredningsresurser att göra en riktig skuggbudget. Men vi redovisar vår grundläggande syn på ekonomi. Den ska tjäna våra politiska mål, inte tvärtom. Människan är större än ekonomin.

Av Fi-rapporten framgår att partiet vill höja krogmomsen och arbetsgivaravgiften för unga, precis som S och V.

Alliansens jobbskatteavdrag ska fasas ut. Rut- och rotavdrag tas bort. Och skatter höjas överlag.

Dessutom räknar Fi med att dra in 14–18 miljarder kronor till statskassan på ”EU:s transaktionsskatt”.

– Vi vill att Sverige ska ansluta sig till skatten på handel med värdepapper som finns i EU. Då får vi in en hel del pengar, säger Schyman.

Men den skatten finns ju inte, det är bara en diskussion?

– Jo, det är elva länder som är med där. Så jag kan inte förstå varför inte Sverige skulle kunna vara med.

Fakta är att EU-kommissionen lagt fram ett förslag till transaktionsskatt, som de flesta länder förkastat, men som elva länder sagt att de vill fundera vidare på. Ingen vet om den blir av.

Bild: Valaffisch. Fler finns på Feministiskt initiativs hemsida.

Read Full Post »

Politik: (S) står naket inför (FI)!

VAL 2014 |  Hur tänker Socialdemokraterna möta utmaningen från Feministiskt initiativ? Inte alls om man skall tro Stefan Löfven.

Lyssnar man på Löfven får man lätt känslan att partiet redan gett upp. Det är svårt att se att partiet har mycket nytt att komma med.

Jens Kärrman intervjuade Löfven för Dagens Nyheter: 

På 1970-talet drev Socialdemokraterna fram förskoleutbyggnaden och föräldraförsäkringen. Ni var först med varannan damernas i regeringen och varvade riksdagslistor. Med tanke på er historia, är det ett misslyckande att det 2014 finns utrymme för ett parti som Feministiskt initiativ?

– Nej, det tycker jag inte. Vi har fortfarande brister med jämställdheten. Det finns fortfarande det som kallas könsnormer och den typen av strukturer. Det är bra att det kommer upp till ytan. Jag hävdar fortfarande att vi är det parti som har det breda jämställdhetsprogrammet, det pragmatiska som täcker det som det ska täcka.

Stefan Löfven nämner här frågor som att årliga lönekartläggningar ska införas och att rätt till heltid ska bli norm i den offentligt finansierade välfärden. Han menar också att äldreomsorgen är en av de viktigaste jämställdhetsfrågorna.

– Nu har vi en äldreomsorg som inte fungerar. Det innebär att över 100 000 människor minskar sin arbetstid eller slutar att arbeta för att äldreomsorgen inte fungerar. Barnomsorgen fungerar inte heller tillräckligt bra. Vilka är det som blir lidande av det? Jo, kvinnorna. Det är en väldigt tydlig jämställdhetsfråga.

Vad är det som hindrar dig att förorda en tredje pappamånad?

– Under kommande mandatperiod ska vi ha ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen, det ska synas en tydlig skillnad och vi utesluter inte att vi viker ytterligare en månad till den ena föräldern.

– Familjer tycker själva att det är deras beslut att fatta. Jag kan förstå den inställningen. För en hel del barnfamiljer är det faktiskt så att de lever på marginalen. Vems inkomst ska man då sänka? Det är därför jag vill fundera på den här stimulansen. Men jag accepterar inte att vi har en reform som bidrar till ett icke jämställt arbetsliv, så någonting måste göras åt den.

Även om Feministiskt initiativ väljer att inte tydliggöra hur man tänker finansiera alla sina förslag (och därmed öppnar upp sig för kritik) är det svårt att se att Socialdemokraterna skulle kunna locka över deras väljare.

Man kommer åtminstone inte lyckas bara genom att hänvisa till sitt jämställdhetsprogram.

Gudrun Schymans väljare lockas inte så mycket av seriösa reformer som av den romantiska bilden av att man tar kampen på barrikaderna. För dessa ”revolutionärer” framstår Löfvens politik som alltför lite, alltför för sent.

Bild: Framsidan av Dagens Nyheter den 24 juni 2014.

Read Full Post »

Mediekritik: Det är ”inne” att vara feminist!

POLITIK | Om man som parti kan odla bilden av sig själv som uppstickare har man mycket gratis. Uppfattas man dessutom som ”inne” har man fått jackpot.

Allt detta passar ganska väl in på Feministiskt initiativ.

Maggie Strömberg visar t.ex. tydligt i Fokus att Soraya Post knappast är någon nybörjare som slår underifrån. Snarare är hon en garvad lobbyist med många års erfarenhet från maktens korridorer.

Men det är knappast en bild media har målat upp.

Det finns många sätt för media att lyfta fram ett parti. Media behöver inte skrivs hyllningsartiklar för att ett parti skall få fördelar framför konkurrenterna.

Det räcker att skriva om helt banala händelser eller skriva okritiska artiklar om hur ett parti är ute och kampanjar och att alla minsann känner stor entusiasm och stridsvilja.

Den typen av ”neutrala” reportage är guld värt. Speciellt om det samtidigt saknas mer kritiskt granskande artiklar om politikens innehåll.

I EU-valet blev det mycket tydligt att alla partier inte behandlades lika.

Piratpartiet ignorerades nästan helt. Sverigedemokraterna var troligtvis det mest granskade partiet medan Feministiskt initiativ var det minst granskade av alla.

Ett exempel på denna okritiska – och därmed ganska hjälpsamma journalistik – gav Metro exempel på efter EU-valet.

En rubrik lyder ”Så kan FI påverka i riksdagen – om de kommer in”.

Det är inte det vanligaste att tidningar vinklar artiklar så pass positivt för politiska partier. En betydligt vanligare rubrik hade naturligtvis varit det omvända. ”FI får ingen möjlighet att påverka i riksdagen” är mer i linje med medielogiken.

Än mer logiskt skulle kunna vara att poängtera att partiet har en helt ofinansierad politik.

Fokus ger ett annat exempel från EU-valet hur partiet har fått en positiv särbehandling av media:

Vid den senaste partiledardebatten i SVT bjöds hon in till försnack i studion. Piratpartiet, som sitter i parlamentet, fanns inte överhuvudtaget i lokalerna, men medvindspartiet feministiskt initiativ fick vara med.

[…]

På ett sätt skiljer sig inte feministiskt initiativ från de andra partier som plötsligt slagit igenom i de två senaste parlamentsvalen. Få förväntar sig att de faktiskt ska ha erfarenhet eller en heltäckande politik, eftersom de anses slå underifrån.

Kanske det. Men Feministiskt initiativ slår knappast ”underifrån”. De är etablerade sedan länge. Deras startsträcka har varit betydligt längre än t.ex. Piratpartiets.

Dessutom har de knappast granskats överhuvudtaget i media under de senaste åren. Och så länge som feminism är så gångbart och okontroversiellt kommer de alltid att ha en fördel i media framför andra partier.

Frågan är om media ens efter framgången i Europaparlamentsvalet kommer att ändra på sitt sätt att granska partiet. Om inte kommer Feministiskt initiativ med största sannolikhet att sitta i riksdagen efter nästa val.

Tidskriftsomslag: Fokus den 13-29 maj 2014.

Read Full Post »

Opinion: Dåliga nyheter för (SD)!

POLITIK | Om ett parti har monopol på en fråga tenderar detta minska sannolikheten för att övriga partier följer efter.

Att EU-kritiska partier har haft stora framgångar i Europaparlamentsvalet betyder inte att de också har tagit sitt land ett steg närmare ett utträde. Tvärt om.

Detta är dåliga nyheter för UKIP som vill att Storbritannien lämnar EU. Det samma kan sägas om Sverigedemokraterna.

Charles Moore i The Spectator har funnit att det sannolikt finns en korrelation mellan ökat stöd för EU-medlemskapet och att UKIP har fått ett sådant stort stöd i väljarkåren.

Osäkra väljare tenderar nämligen stödja status quo.

Few have noticed that the rise of UKIP coincides with a fall in the number of people saying they will vote to get Britain out of the EU. The change is quite big. The latest Ipsos Mori poll has 54 per cent wanting to stay in (and 37 per cent wanting to get out), compared with 41 per cent (with 49 per cent outers) in September 2011. If getting out becomes the strident property of a single party dedicated to the purpose, it becomes highly unlikely that the majority will vote for it. The main parties will conspire to push the idea of ​​the EU exit to the fringe. Waverers will wobble towards the status quo. It will be 1975 all over again, which is surely what David Cameron has always intended.

Så här ser opinionsinstitutens siffror ut i Storbritannien mellan de som vill att Storbritannien lämnar respektive stannar kvar som medlem i EU.

Lämna EU: November 2012 56% / Stanna i EU: November 2012 30%

Lämna EU: Juli 2013 46% / Stanna i EU: Juli 2013 36%

Lämna EU: Mars 2014 39% / Stanna i EU: Mars 2014 41%

Lämna EU: Maj 2014 37% / Stanna i EU: Maj 2014 54%

Man skulle kunna komplettera detta med att säga att sambandet troligtvis bara gäller stora strukturella frågor.

Sambandet verkar inte gälla ”vardagliga” frågor som t.ex. om man vill ha mer eller mindre resurser till vård, skola och omsorg. Eller om man vill höja eller sänka skatten.

Här konkurrerar partier ofta med att lägga sig så nära varandra som möjligt.

Det kan också finnas en skillnad mellan länder beroende på antalet etablerade partier. Det är t.ex. först nu som UK Independence Party har lyckats slå igenom i ett val.

I Sverige är vi vanna vid betydligt fler partier.

Med Sverigedemokraterna är vi nu uppe i åtta partier i riksdagen. I kommande val kommer vi även att få se ett nionde parti – Feministiskt initiativ – konkurrera om medieuppmärksamheten.

Men det förändrar inte det faktum att Sverigedemokraterna är det enda riktigt EU-kritiska partiet i riksdagen.

Inget annat parti intog ett strikt EU-kritiskt perspektiv i EU-valet.

Källor: The Spectator har använt siffror från följande opinionsundersökningar: Opinium / Observer; YouGov / Channel 5; Zapera; Ipsos / Mori 

Read Full Post »

Val: (MP), (SD) och (FI) de stora vinnarna!

VAL 2014 |  De stora segrarna i EU-valet blev Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ.

Den stora skrällen var att Miljöpartiet gick förbi Moderaterna och blev det nästa största partiet.

Troligtvis passade många moderata väljare på att straffa partiet i ett val som man inte uppfattar som lika viktigt som de kommande nationella valen.

Frågan är nu vilka lärdomar moderaterna drar av detta. Och om de hinner åtgärda problemen innan nästa val i september.

Medan Feministiskt initiativ fick 5,3 %, och kan nu ta plats i Europaparlamentet, tvingas Piratpartiet åka hem.

Feministiskt initiativ kunde i lugn och ro genomföra sin valkampanj utan överhuvudtaget behövt utså någon granskning i media.

Trots att deras politik var fullt synlig för både media och politiska motståndare kunde man bedriva sin valkampanjen i lugn och ro.

Men även två andra partier kunde dra en suck av lättnad när valresultatet blev klart. Kristdemokraterna och Centerpartiet gjorde betydligt bättre ifrån sig än vad opinionsundersökningarna har visat.

Detta beror säkert på att mindre partier kan dra nytta av att valdeltagandet alltid är lägre i EU-valet än in de nationella valen. Mindre partier som lyckas mobilisera kan göra ett bra val.

Både Kristdemokraterna och Centerpartiet har säkert lyckats locka missnöjda moderater. Men dessa partier kan inte lita på att dessa nyförvärvade väljare förblir lojala även i september.

De stora förlorarna blev Moderaterna, Folkpartiet och Piratpartiet. Moderaterna (13,5 %) tappade rejält jämfört med resultatet för 2009 (18,8). Medan Folkpartiet landade på 9,9 % utplånades Piratpartiet.

Socialdemokraternas högst marginella framgång skulle kunna vara en indikation på att valet i september blir en rysare för partiet. Partiet kan knappast förlita sig på att Moderaterna fortsätter leverera oinspirerade valkampanjer.

Socialdemokraterna hoppas säkert att valresultatet bara bekräftar att deras väljare inte prioriterar EU-valet i samma utsträcknings som riksdags-, landstings- och kommunalval.

Moderaterna 13,5 % (18,8)

Folkpartiet 9,9 % (13,6)

Centerpartiet 6,6 % (5,5)

Kristdemokraterna 6,0 % (4,7)

Socialdemokraterna 24,5 % (24,4)

Miljöpartiet 15,2 % (11,0)

Vänsterpartiet 6,3 % (5,7)

Sverigedemokraterna 9,8 % (3,3)

Piratpartiet 2,2 % (7,1)

Feministiskt initiativ 5,3 % (2,2)

Mer: Slutgiltiga siffror på val.se.

Read Full Post »

Politisk kommunikation: Blir allt bra med feminism?

Val 2014 | Partier vill gärna klistra positiva etiketter på den egna politiken. För Feministiskt initiativ är det naturligtvis ordet ”feminism”.

Och har man ingen egen politik kan man alltid låna och döpa om. Genom att klistra ordet ”feministisk” på något man gillar får man, hey presto, sin helt egna politik.

Inför Europaparlamentsvalet har partiet tagit fram en valbroschyr där man bland annat presenterar ”En feministisk klimatpolitik”.

Klimatpolitiken ska bygga på såväl en global solidaritet som på en jämställd och rättvis fördelningspolitik mellan EU-länderna. Vi vill att EU ska rikta resurser till satsningar på förnybar energi, ett samordnat tågnät och att EU ska avskaffa kärnkraften och användningen av fossila bränslen. Vi vill också verka för ett hållbart jordbruk i vilket djurskyddsfrågor värnas och utvecklas. Medlen måste styras om för att främja ett etiskt och hållbart jordbruk, skogsbruk och fiskenäring.

Vad som är speciellt feministiskt i det här är svårt att se. Åtminstone är det inte mer feministiskt än vad många andra partier skulle kunna säger om sin klimatpolitik.

Men det är kanske det som är poängen. Att rida på någon annans idéer och ge den ett godkännande med en stämpel som säger ”feministisk” gör att man själv legitimeras.

Broschyren tenderar också sudda ut gränserna mellan vad som beslutas på den nationella nivån och vad som är EU-parlamentets ansvar.

Här finns t.ex. rubriker om både ”Förskola och barnomsorg för alla” och ”Feministisk ekonomi och marknad”.

Det hela ger ett lätt förvirrat intryck att partiet inte riktigt vet var man tar de politiska besluten. Och i vissa fall ger det ett lätt konspiratoriskt intryck.

Under rubriken ”Sexualitet, identitet och reproduktiv hälsa” kan man t.ex. läsa att ”socialkonservativa och nationalistiska krafter” begränsar den ”personliga integriteten i allt fler EU-länder”.

”Konsekvenserna är avskaffad aborträtt, våld mot traspersoner och en växande social otrygghet för hbtq-personer.”

Om man inte läser noggrant kan man lätt få intryck att dessa ”krafter” i Europaparlamentet kan tvinga Sverige att följa efter. Eller så tror partiet verkligen att beslut i EU, eller i olika länder, kan tvinga Sverige att följa efter.

Eller så är man bara nöjd med att ge väljarna en lite otydlig bild av vad man menar.  På så sätt ger man läsarna möjlighet att läsa in lite vad man vill.

Detta är kanske politikens motsvarighet till rovfiske. Om man kastar ut ett tillräckligt stort nät kan man fånga både stora och små fiskar.

Läs mer: Ledaren ”Under det rosa fluffet” i Sydsvenskan. Bild: Feministiskt initiativs broschyr i EU-valet. (Hela broschyren finns tillgänglig på partiets hemsida.)

Read Full Post »

Opinion: (FI) seglar på en räkmacka!

VAL 2014 | Vilket är det minst granskade partiet i Sverige. Av riksdagspartierna måste det vara Miljöpartiet.

Detta skall jämföras med Sverigedemokraterna som antagligen är det mest granskade.

Men det finns även andra som kommer lätt undan. Medias granskning av Piratpartiet och Feministiskt initiativ är näst intill obefintligt.

Och när det gäller talespersonen Gudrun Schyman finns det t.o.m. en tendens att lyfta fram henne.

Schyman är antagligen den enda partiledare som idag skulle kunna avstå från en pressekreterare. Det räcker med en bokningsansvarig. Media gör arbete åt henne. Det finns knappast något program som hon inte har deltagit i.

Och nu stiger partiet i opinionsundersökningar. Vilket naturligtvis får journalister och redaktörer att dra slutsatsen att man hela tiden har gjort rätt nyhetsbedömning. Det blir rena rama cirkelresonemanget.

Nu har även en forskare lyft fram det gratisstöd som partiet får i media.

I jämförelse med den granskning som gjordes av till exempel Sverigedemokraterna (SD) när deras opinionssiffror motsvarade Fi:s blir det extremt tydligt att Fi inte granskas särskilt hårt. Det menar Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Om man tänker på den diskurs som finns i Sverige hade SD en betydligt längre uppförsbacke i vad som brukar räknas som fel, vilket öppnar för granskning, säger han till Metro.

– Jämställdhet, däremot, räknas som en paradgren. Diskursen är att det faktiskt är bra med jämställdhet, solidaritet och jämlikhet. Alla vill vara feminister. Då blir det svårare att ge sig på dem som förespråkar det mest av alla.

Frågan är naturligtvis varför det är på detta sätt. Jonas Hinnfors pekar på jämställdhet. Ingen ifrågasätter idag behovet. Få saker är mer politiskt korrekt.

Men det finns en annan anledning till partiets framgångar.

Så här skrev Lars Adaktusson på den tiden när han fortfarande var frilansjournalist och programledare:

I drygt 30 år har Göteborgs universitet och journalistikprofessorn Kent Asp undersökt den svenska journalistkårens politiska preferenser – trenden har hela tiden varit den samma. Partierna som finns på vänsterkanten har större stöd bland journalister än hos befolkningen i övrig, mest överrepresenterade är Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Med detta har följt en åsiktsmässig och värderingsmässig likriktning vars konsekvenser är mer sofistikerade än vad som kan utläsas av enskilda artiklar eller antalet sända inslag. Det handlar om principerna för nyhetsvärdering, om vilka ämnen som ska uppmärksammas och om gängse förhållningssätt till övergripande samhällsfrågor.

Självklart är detta betydelsefullt och värt att diskutera. På samma sätt som det inom journalistkåren är angeläget med jämn könsfördelning och med personer av utländsk härkomst, borde det vara angeläget med skiftande politiska och ideologiska synsätt.

Och vänsterpartister och miljöpartister ligger inte långt ifrån Feministiskt initiativ i frågor som rör feminism och jämställdhet.

Inte konstigt att Schyman och Feministiskt initiativ seglar fram på en räkmacka i svensk politik.

Read Full Post »

Kampanj: Flummigt budskap från (FI)!

VAL 2014 | När Feministiskt initiativ bildades fanns det en debatt om behovet att kunna attrahera väljare från båda vänster och höger.

En sådan diskussion existerar inte längre. Partiet har valt att lägga sig klart och tydligt till vänster.

I realiteten har man lagt sig så pass nära Vänsterpartiet att det knappt går att få in ett flugpapper mellan partierna.

Detta är kanske inte så konstigt med tanke på att språkröret Gudrun Schyman en gång i tiden var Vänsterpartiets partiledare.

Att man ligger längst till vänster blir inte tydligare än på det utrikes- och säkerhetspolitiska området.

Så här svarar t.ex. Schyman när det handlar om Ukraina, en av Europas största säkerhetspolitiska kriser sedan Balkankrigen på 1990-talet:

Tron att Ryssland skulle pacificeras om omvärlden bara avrustade är så groteskt att det borde leda till en diskussion om partiet överhuvudtaget kan uppfattas som seriöst.

I realiteten är partiet i realiteten – precis som Sverigedemokraterna och Piratpartiet – ett enfrågeparti.

Så fort ett problem inte kan stöpas om i genus- eller feministiska termer visar Feministiskt initiativ att man inte är ett fullt utvecklat parti.

Bild: Ett urklipp från Sydsvenskan den 4 maj 2014.

Read Full Post »

Mediekritik: Metro hjälper (FI) och Alliansen i valet!

OPINION | Metro slog på stora trumman härförleden. Man basunerade ut att Feministiskt initiativ hade fått ”glädjesiffror i nya mätningen” från YouGov.

”Feministiskt initiativ går starkt fram i opinionen. Med bara fem månader kvar till valet pekar den senaste väljarbarometern från Yougov och Metro på att partiet börjar närma sig två procent av väljarstödet.”

Börjar närma sig? Två procent? Knappast.

Även i själva ingressen till artikeln talar man om att det ”pekar på att partiet närmar sig 2 procent”.

Att ”närma sig” är knappast detsamma som att man har skaffat sig två procent.

Att partiet hoppar av glädje kan man förstå. Men att siffrorna skulle vara speciellt imponerande är svårt att hålla med om. Det krävs trots allt fyra procent att ta sig in i riksdagen.

Att Metro ger partiet denna unika möjlighet ser mer ut att hänga samman med att man vill kunna motivera inför sina läsare varför man tänker redovisa Feministiskt initiativ separat i kommande mätningar.

Detta är en unik ynnest som man nu beviljar partiet.

I mars månad landade kategorin ”övriga” på bara 1,4 procent. I den senaste mätning från YouGov landade alla partier i ”övriga” på bara 2,7 procent.

Metro skriver själva följande:

Yougov har hittills inte delat upp väljarsympatierna i gruppen ”Övriga” mellan olika små partier, men från och med nästa mätning kommer Fi att bli ett eget alternativ.

– Det är intressant att följa partiets utveckling, säger Lars Gylling [nordisk kommunikationschef på Yougov].

I senaste Sifo-mätningen har Fi stöd av 1,3 procent av väljarna i riksdagsvalet.

[…]

Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet menar att det är tydligt att Fi lyckas mobilsera väljare i sociala medier.

– Hur långt det bär är en annan fråga, säger han.

Just det. Hur långt det bär är det ingen som vet. Just idag bär det definitivt inte.

Så det är just denna typen av positiv media exponering i opinionsundersökningar som kan ge Feministiskt initiativ den hjälp man behöver.

De enda som glädjer sig över att partiet kommer att får denna unika exponering framöver är, förut Feministiskt initiativ själva, naturligtvis Alliansen.

Med den tydliga vänsterprofil som Feministiskt initiativ har idag gör det sannolikt att det bara är Alliansen som tjänar på att partiet får så många röster som möjligt i valet. Varje röst på Feministiskt initiativ är en röst förlorad för de rödgröna.

Är det en alltför konspiratorisk tanke att ägarna till Metro har dragit slutsatsen att det är bättre med en Alliansseger än en rödgrön seger?

Bild: Från framsidan av Metro den 14 april 2014.

Read Full Post »