Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Expressen’

kristdemokraternaOPINION | Göran Hägglund har två förklaringar till varför det går dåligt för Kristdemokraterna i opinionsundersökningar.

Enligt Hägglund beror de dåliga siffrorna på att alla partier tycker som Kristdemokraterna. Paradoxalt nog anser han också att väljarna inte vet vad partiet står för.

Att det finns felaktiga uppfattningar om partiet i väljarkåren – t.ex. om aborter – är säkert sant.

Men Hägglunds problem är att han inte vill diskutera just de frågor som väljarna traditionellt förknippar med Kristdemokraterna.

Anledningen till detta är naturligtvis att partiet mycket medvetet under många år har försökt flytta fokus bort ifrån just frågor som t.ex. aborter, äktenskap och homosexuallitet.

Detta gör att man har hamnat i ett Moment 22.

Om man inte vill diskutera de frågor som partiet förknippas med kommer väljarna naturligtvis fortsätta förknippa partiet med just dessa frågor.

Dilemmat blev tydligt när Karl-Johan Karlsson och Elisabeth Marmorstein intervjuade Hägglund för Expressen i början av juni.

Du är ansvarig för sjukvården, ett område som brukar hamna i topp när väljarna får ranka sina viktigaste frågor. Samtidigt har bara 12 procent av väljarna störst förtroende för ditt parti i vård- och omsorgsfrågor. Du har varit ansvarig minister för sjukvården i snart sju år. Varför har det inte gett bättre utdelning i opinionen?

– Vi har för lite konflikter. Vi har genomfört fenomenalt stora reformer när det gäller tillgängligheten, patientsäkerheten, de mest sjuka äldre och tandvården. Oppositionen har mött reformerna med tystnad eller kritiserat dem med randanmärkningar, men vi har inte fått de där stora politiska debatterna. Det gör ju också att medierna blir mindre intresserade.

Letar du efter en strid i sjukvården, för att få upp siffrorna?

– Ja, gärna det. Frågorna om vinst i vården tror jag kommer bli en stor fråga i valrörelsen, där vi vill se många aktörer som bidrar till att utveckla vården och där oppositionen tycks dra alltmer åt vänster. Här finns det nog utrymme för en politisk sakdiskussion.

[…]

I den senaste Sifo-mätningen får KD 2,7 procent. Det är din sämsta siffra på dina nio år som partiledare och partiets sämsta siffra sedan 1995. Hur bekymrad är du över opinionsläget?

– Inte över siffrorna i sig. Jag är mer bekymrad över vilka reaktioner man får omkring det här. Kommer det att utbryta någon slags dysterhet i partiet? Vi ser inte det än, utan folk är laddade. Sedan ser vi att det finns en massa felaktiga uppfattningar om vilka vi är. En del jag möter säger så här: ”Men ni vill ju förbjuda aborter”. Men det är en inställning som vi övergav för mer än 15 år sedan. Vi behöver bli bättre på att både bryta ner felaktiga föreställningar och berätta vad vi faktiskt vill.

Ni har ett oförtjänst dåligt rykte alltså menar du?

– Ja, i den mån folk har någon uppfattning alls. En del sorterar bort oss för de tänker ”jag är ju inte kristen”. Vi behöver bli bättre på att berätta att du kan vara buddist, muslim, frälsningssoldat eller inte ha någon trosuppfattning alls, men ändå vara kristdemokrat.

Har man en politik som alla övriga partier kan identifiera sig med är risken att man inte sticker ut tillräckligt mycket. Man blir lagompartiet.

Och vill man sedan inte ta debatten på områden som väljarna upfattar som typiska kristdemokratiska hamnar man lätt i det sämsta av två världar. Damned if you do. Damned if you don’t.

Read Full Post »

Mijöpartiet logaVÄLJARE | Miljöpartiet skall nu försöka locka över missnöjda centerpartistiska väljare på landsbygden.

Enligt ett internt strategidokument från Miljöpartiet som Expressen tagit del av hoppas partiet kunna fylla det vakuum som uppstått sedan Centerpartiet satsat på att göra inbrytningar i storstäderna och tonat ner landsbygdsfrågorna.

”Centerpartiet har traditionellt sett varit det parti som drivit landsbygdens intressen. På senare år har Centern dock släppt dessa frågor och positionen som landsbygdsparti är numera ledig”, citerar tidningen från dokumentet.

Och Gustav Fridolin kommer under våren åka på en turné till orter som man identifierat som speciellt drabbade av regeringens politik.

Miljöpartiet har länge försökt göra inbrytningar bland borgerliga väljare. Partiet står redan betydligt närmare Alliansen i frågor som rör exempelvis friskolor och småföretagande än vad Vänsterpartiet gör.

Nu anger inte Expressen när dokumentet är daterat, men om vi antar att dokumentet är av förhållandevis färskt datum kan man undra varför man dröjt så länge med något som låter så självklart.

Partiet har nämligen länge lekt med tanken att det borde finnas en potential bland mer ”konservativa” väljare med intresse för landsbygd, jordbruk och naturvård. Väljare som aldrig riktigt känt sig helt hemma med storstadsliberalismens ”låt gå” politik.

Vad som naturligtvis kan ha fördröjt verkställandet av en sådan strategi är att man också måste ha en politik att locka med. Det räcker inte med att bara träda rakt in i ett tomrum.

Alla kan se att Centerpartiet har lämnat ett stort håll efter sig. Men det är inte tillräckligt för att Miljöpartiet skall kunna dra nytta av situationen. Partiet måste också kunna locka med en politik som tilltalar just dessa borgerliga väljare.

Det är inte säkert att Miljöpartiets kärnväljare skulle uppskatta en flört åt höger. En sådan strategi kan få interna konsekvenser för partiet.

”Fokus är att undvika påhopp i sakfrågor som lastbilsskatt med hjälp av en offensiv i frågor som jobb och kommunikationer”, skriver Expressen.

Om detta är hela tanken bakom strategin kommer det inte att fungera.   

Det krävs mer än att bara mörka sin egen politik och lite rundresor med språkrören för att övertyga väljare.

Det borde inte vara allför svårt för Annie Lööf och Centerpartiet (om man fortfarande är intresserade) att lägga käppar i hjulet för miljöpartisternas inbrytningsförsök på landsbygden.

Övrigt: ”Så ska MP ta striden om landet” av Annie Reuterskiöld var publicerad i papperstidningen Expressen/Kvällsposten den 2 mars 2013.

Read Full Post »

MARAMÖ | Partiledarträffen blev just det antiklimax många anhängare fruktade. Men de får skylla sig själva. Man hade lätt kunnat undvika det.

Partierna varnades tidigt för att låta träffen utmynna i samma gamla upplägg som Alliansen presenterade inför de två senaste valen.Pressmeddelande Alliansen den 28 januari 2013

Trots detta var det just det som blev resultatet. Arbetsgrupper, gemensamt valmanifest och nya  turnéer tillsammans och lite gemensamt valmaterial.

Rena självbevarelsedriften borde ha fått dem att inse att man måste presentera åtminstone en ny politisk nyhet.

Det borde inte vara en omöjlighet. De sitter ju trots allt i regeringsställning. Men icke.

Är det något regeringen har kritiserats för under mandatperioden så är det just bristen på idéer och handlingskraft.

Så ur detta perspektiv förstärkte Maramö snarare den negativa bilden av regeringen. Som PR-jippo blev det ganska misslyckat.  

Kanske borde man lyssnat på Göran Hägglund (KD) som förra året förklarade varför han kanske inte skulle tacka ja till Annie Lööfs inbjudan.

”Nä, det beror på. Vi är mycket upptagna personer. Ska man göra en sådan sak måste man veta vad man ska åstadkomma”, var Hägglunds kommentar till Expressen i Almedalen.

Redan när man släppte nyheten att det skulle bli ett möte hemma i Annie Lööfs gamla föräldrahem började man skämta om dessa evinnerliga arbetsgrupper.

Efter träffen kunde man dessutom ha roligt åt partiledarnas korvgrillning.

De två bästa kommentarerna kom från Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Jonas Sjöstedt (V):

Det måste vara världens mest upphaussade korvgrillning.

Gustav Fridolin (MP):

Alla har rätt att grilla korv. Men en regering har också skyldighet att regera.

Övrigt: Fridolins citat är från SVT:s Aktuellt den 26 februari 2013. Bild: Alliansens pressmeddelande den 28 januari 2013.

Read Full Post »

Centerpartiet loga -ANALYS | Annie Lööf har nog med problem utan att pinsamma gamla nyheter skall behöva dyka upp och ställa till det för henne.

Denna gång är det Anders W. Jonsson (C), vice ordförande i Centerpartiet, som står för klavertrampet.

När han först sågade Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet i en ledarintervju i Blekinge Läns Tidning den 8 januari var det ingen som reagerade.

Men lagom inför Centerpartiets kommunpolitiska dagar har Expressen plockat upp nyheten på nytt. (Med nya uppgifter om att Jonssons agerande fick regeringen att snabbt sätta ihop en krisplan för att kunna hantera en eventuell mediestorm.)

Här är från Sylvia Asklöf Fortells intervju:

Hur är grogrunden för ideologisk debatt i Sverige, tycker du?

– Ja, den är ju oerhört dålig. Jämför bara med Danmark, där man har en mycket tuff debatt. Kristdemokraterna, till exempel, de vågar inte. De är splittrade i 3-4 fraktioner och har bara partinamnet gemensamt. Och jag känner ganska många folkpartister som är förtvivlade på grund av Jan Björklund. Han saboterade samarbetet med Centerpartiet och Maud Olofsson, det var systematiskt, menar Anders W Jonsson.

Kan du exemplifiera det konkret?

– Nej, det vill jag inte. Men i förhandlingar kan man blockera varandra.

[…]

Anders W Jonsson kallar Moderaterna för det mest systemkramande partiet i alliansen.

Har ni tröttnat på Moderaterna?

-Jag svarar bara för Centern. Jag tycker att vi har ett starkt allianssamarbete. Men jag tror att Kristdemokraterna och Folkpartiet delvis gör en annan analys. En gång fick vi alltid höra att vi alltid har saboterat alla borgerliga regeringar från Hedenhös och framåt. Idag ifrågasätter ingen inom Centern att vi är ett borgerligt parti, menar Anders W Jonsson.

Uttalandet var föga subtilt. Men det betyder inte att det skulle vara utan värde.

Uttalandet säger inte bara något om Centerpartiet. Det speglar också ganska väl situationen inom Alliansen.

Eller som Fortell uttryckte det i en uppföljande ledare:

Nog för att man måste vara både blind och döv för att inte uppfatta att det är kris i alliansen, men det här föreföll snarare som ett rent inbördeskrig. Somt av det som Jonsson sagt till mig hade jag hört tidigare, av andra, mellan skål och vägg.

Dessutom ger Jonsson en ganska bra bild av realiteterna när det gäller regeringskoalitioner.

Partier sätter sig inte i en koalition för att man älskar varandra. Man gör det för att man gjort bedömningen att man kommer uppnå fler av sina egna rent partiegoistiska syften tillsammans än vad man skulle lyckas med var för sig.

Och naturligtvis för att man insett att den gemensamma fienden – i det här fallet Socialdemokraternas långa dominans inom svensk politik – bara kunde besegras om man samlade sina borgerliga trupper under en gemensam fana.

Säga vad man vill om detta glada centerpartistiska gäng, de har i alla fall gjort det kul med politisk analys igen.

Read Full Post »

OPINION | Huvudnyheten i Expressen måste vara vad man i Sverigedemokraterna kallar en helt vanlig dag på jobbet.

Skandaler får anses vara en vansklig strategi att bygga framgång på. Trots detta har partiets opinionssiffror ännu inte drabbats negativt. Tvärt om.

I Novus ökar man med 2,1 % och hamnar på 8,6 %. Det är dock viktigt att poängtera att ingen opinionsundersökning i sin helhet ännu har genomförts efter skandalerna. (Novus gjordes t.ex. sin mellan 22 oktober och 25 november. Den 14 november publicerade Expressen sin film.)

Torbjörn Sjöström, vd Novus, skriver så här i Svenska Dagbladet:

De ökade stödet i vår väljarbarometer och avsaknaden av förändring i värderingar kring kärnfrågorna visar att om Expressens avslöjande haft någon påverkan alls så har det stärkt Sverigedemokraterna. Fler anser nu att en röst på Sverigedemokraterna är en protest mot det som händer inom övriga partier.

[…]

Avslöjandet har inte ens gett en tydligare polarisering i våra mätningar. Tittar man på frågan om man anser att Sverigedemokraterna är ett invandrarfientligt parti så anser 77 procent av deras väljare att så inte är fallet. Bland svenska folket i stort är åsikten däremot det rakt motsatta och hela 75 procent anser att Sverigedemokraterna är mycket eller ganska främlingsfientliga. Även dessa siffror är desamma i oktober som i november.

Detta var knappast vad Expressen önskade sig när man kom med sina avslöjanden.

Sverigedemokraternas väljare tycker säkert inte att ett parti som bara fick 5,7 % i riksdagsvalet förtjänar en sådan massiv mediegranskning.

Och bland personer som bara lite vagt håller med om att svensk integrationspolitik inte fungera riskerar bevakningen slå över i direkta sympatier.

Misstänker man att media ägnar sig åt kampanjjournalistik kan partiet mycket väl långsiktigt vinna på en sådan bevakning.

Att Expressen, och andra tidningar, har varit så fokuserade på just det parti som fått igenom minst av sin kärnpolitik i riksdagen riskerar att skapa en känsla av overkill bland väljarna.

Alla avslöjanden kan t.o.m. indirekt hjälpa Jimmie Åkesson och partitoppen införa disciplin och nolltolerans i leden.

Tydligare pedagogiska bevis än dessa ständiga skandaler är svårt att tänka sig.

Front Page: Expressen den 29 november 2012.

Read Full Post »

ANALYS | Det är inte var dag man ser ett politiskt parti moraliskt implodera. Men någon gång skall vara den första.

Efter att den ekonomiskpolitiske talespersonen Erik Almqvist (SD) sparkades från sina politiska uppdrag tar nu Kent Ekeroth, rättspolitisk talesperson, time-out.

Och som alla vet är time-out politikens motsvarighet till att ligga lågt och hoppas på det bästa.

Många som nu diskuterar hur händelserna kommer att påverka opinionssiffrorna verkar vara överrens om att partiet inte kommer att tappa i opinionen.

Man utgår ifrån att Sverigedemokraternas väljare är härdade och inte påverkas på samma sätt som andra mer etablerade partiers sympatisörer.

”Sverigedemokraterna har vuxit fram utan medierna, underifrån. Det är ett parti som bärs fram av en opinion som redan finns. Sedan är medierna viktiga för att de förmedlar bilden av partiet och man kan locka till sig fler väljare. Men man ska inte förledas att tro att det här är början till slutet. Det finns det ingenting som tyder på”, säger statsvetaren Andreas Johansson Heinö vid Göteborgs universitet.

Anders Hellström, forskare vid Malmö högskola, verkar hålla med när han får frågan om det kommer att räcka för Åkesson att ha sparka Almqvist.

”På ett sätt – ja. Han har statuerat exempel. Nu måste han väga personförlusterna mot trovärdigheten när det gäller de andra två.”

En som har mer kött på benen är Stina Morian som är analyschef på opinionsföretaget YouGov.

På företaget har man nyligen gjort djupintervjuer med partiets väljare som visar att Åkesson är mycket viktig för partiets image. Deras opinionsundersökning visar att det inte finns något samband mellan partiets skandaler och vikande väljarstöd.

”Sverigedemokraternas väljare förväntar sig inte perfektion. Väljarna kräver inte ett fullfjädrat parti, utan vill ha någon som rör runt i grytan. Väljarna ställer inte samma krav på företrädarna för ett missnöjesparti som de gör på företrädare för andra partier”, säger Morian.

Men experterna har sannolikt fel. Alla skandaler påverkar. Och detta är ingen skandal vilken som helst.

Toppolitikerna Almqvist och Ekeroth är så nära partiledaren man kan komma.  Vi kommer därför troligtvis att få se opinionsmässiga förändringar. Frågan är bara vilka.

Om händelserna innebär att Sverigedemokraterna drar till sig fler från yttersta högerkanten, och samtidigt stötter bort de nya ”moderata” väljare man önskar sig, har i realiteten förutsättningarna för partiet förändrats.

Åkesson har insett att partiets framtid ligger i att attrahera den nya typen av väljare som har fler intressen än bara invandrarfrågor och flyktingströmmar.

Så även om partiets siffror inte nödvändigtvis börjar dala efter skandalen riskerar man hamna i en situation där man får en medlemsstruktur som hotar hela det interna reformarbetet i partiet.

Att se riksdagsledamöter springa runt på stadens gator med järnrör hör inte till vanligheterna.  Och inte nog med det, filmklippet som Expressen kommit över, är filmat av Ekeroth som själv deltog i händelsen.

Sådana saker påverkar väljarnas bild av partiet.

Expressen gör en träffande jämförelse. Utifrån Almqvists och Ekeroths uppdrag i partiet liknar man det vid att finansminister Anders Borg och justitieminister Beatrice Ask skulle ha blivit filmade i en liknande situation.

Den jämförelsen säger en hel del. Det visar på den omognad och oprofessionella attityd som präglar partiet. Partiet framstår som ett tillhåll för ungdomar som föräldrarna har tappat greppet om.

Åkesson kan knappast skylla på att man inte har haft tid att ta itu med problemen. Att man inför ”nolltolerans” mot rasism hjälper inte om problemet finns ända upp i partiledningen.

Själva vill man gärna se sig som Sveriges motsvarighet till Dansk Folkeparti. Att förra partiledaren Pia Kjærsgaard eller den nuvarande Kristian Thulesen Dahl skulle hamna i en liknande situation är svårt att tänka sig.

Se även: Niklas Svensson intervjuar Jimmie Åkesson i programmet Bar & Politik.

Front Page: Framsidan ovan är Expressen den 15 november 2012.)

Read Full Post »

IMAGE | Erik Ahlmqvist var Sverigedemokraternas ende potentielle efterträdare till Jimmie Åkesson. Nu sparkas han av partiledaren.

Den som såg Ahlmqvist, i rollen som partiets ekonomisk-politiska talesperson, presentera Sverigedemokraternas budgetmotion insåg att han var en av partiets skickligaste politiker.

Även om det idag inte finns något som tyder på att Åkesson planerar att lämna ordförandeskapet måste det oroa partiet att det finns så pass få personer i toppen med ledarskapspotential.

Avslöjandet i Expressen var inte helt oväntat. Det var bara en fråga om när.

Att media skulle börja punktmarkera toppolitiker blev en självklarhet så fort Sverigedemokraterna meddelande att man inte längre tänkte acceptera rasistiska uttalanden från sina politiker.

Att partiet bara består av unga, arga män är just den image Åkesson ville tvätta bort med sin nya nolltoleranta policy. I det arbetet är man nu tillbaka på ruta ett.

Vad denna skandal också sätter fingret på är att topparna fortfarande framstår som lite amatörmässiga i sitt sätt att hantera partiet.

Det handlar inte bara om att man har tagit bra tid på sig att plocka fram denna policy. Rimligtvis borde man implementerat den långt tidigare. Behovet har funnits långt innan partiets inträde i riksdagen.

Men det handlar också om själva hanteringen av själva avslöjandet i Expressen. Varför blånekade Ahlmqvist?

Han säger själv att han inte minns händelsen. Så varför inte bara svara att han inte minns händelsen i detalj? Han skulle kunna ha sagt att han möjligtvis sagt något olämpligt eftersom han kände sig vara under press eftersom sverigedemokrater ofta lever under ständiga hot.

Eller ännu bättre: Varför inte bara säga sanningen? (Problemet med sanningar är naturligtvis att de sällan är speciellt vackra. Åkesson och partiledningen har troligtvis hela tiden kännt till innehållet i filmen.)

Det är något som den gamle pressekreteraren Ahlmqvist borde veta är det bästa sättet att hantera (och det moralist enda korrekta reaktionen) när media ställer frågor.

Att Ahlmqvist inte insåg detta när Expressen konfronterade honom med anklagelserna i gårdagens tidning säger en hel del.

Han borde ha insett att tidningen mycket sannolikt hade mer i bakfickan. Inte minst eftersom händelsen skedde för mer än två år sedan. Ahlmqist gick rakt i medias fälla.

Och även om Åkesson agerade snabbt för att minimera skadan fråntar detta inte bilden av ett parti som inte är helt i fas med de krav som ställs på ett seriöst rikdagsparti. Partiet verkar ständigt klampa i klaveret.

Vad alla nu frågar sig är om skandalen kommer att bryta Sverigedemokraterna uppåtgående trend i opinionen.

Front Page: Bilden på framsidan är Expressen den 14 november 2012.

Read Full Post »

Older Posts »