Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘EU-kommissionen’

EUROPA: EuropaPosten som har varit den svenska representationens månadstidning läggs ner som papperstidning.

EU-kommissionen har beslutat att de papperstidningar man finansierar i medlemsländerna skall bli webbaserade p.g.a. kostnadsskäl.

Avgående EU-kommissionären Margot Wallström – med just ansvar för kontakterna mellan de europeiska institutionerna och för kommunikationsstrategi – borde ha lagt ner lite tid på att försöka rädda tidningen.

En elektronisk version av tidning kommer knappast att kunna kompensera bortfallet av papperstidningen.

Tidningen har behandlat aktuella EU-frågor och gått på djupet genom att beskriva bakgrunden till de politiska frågor som diskuteras och behandlas inom unionen.

Även om EuropaPosten har varit lite småtråkig och ”träig” i sin stil har det trots allt varit ett nödvändigt tillskott i tidningsfloran.

De etablerade tidningarna i Sverige har vare sig intresse eller kunskap när det gäller att följa eller gå på djupet kring EU:s inre arbete.

Vila i frid EuropaPosten!

Read Full Post »

se2009.euEUROPA: Europas ledare har uttalat att man vill att José Manuel Barroso skall få ytterligare fem år som EU-kommissionens ordförande. Uttalandet var enhälligt.

Trots många hårda ord mot Barroso – inte minst från EU-parlamentariker Marita Ulvskog (S) – har de europeiska socialdemokraterna inte lyckats vaska fram någon egen kandidat.

Efter det socialdemokratiska valbakslaget runt om i Europa är det naturligtvis svårt för den socialdemokratiska gruppen ESP att förhandla utifrån någon form av styrkeposition.

Ett enhälligt stöd för Barroso från EU:s ledare – i kombination med de hårda orden mot honom från vänster – har bara fått svensk och europeisk socialdemokrati att framstå som än svagare.

Margot Wallström kallar det ”bedrövligt” att europeisk socialdemokrati inte lyckats enas om en egen motkandidat;

Jag beklagar djup att den socialdemokratiska oppositionen inte tagit fram någon kandidat. Det borde de ha gjort redan i valrörelsen.

Om man sedan lägger till att de få tunga länder som fortfarande har socialdemokratisk regering – Storbritannien och Spanien – från början hade Barroso som favorit är det svårt att se alla tuffa utspel som speciellt meningsfulla.

Det blir nu upp till EU-parlamentet att fälla avgörandet. Och här vill tydligen ESP och De gröna dra ut på tiden för att kunna granska Barroso och vad man anser vara ett alltför otillräckligt politiska program från hans sida.

Detta skapar bara bilden av en maktlös opposition som försöker kompensera sin maktlöshet genom kommunicera infö allmänheten att man visst är seriösa och viktiga och nu tar sin roll som opposition på allvar.

Sanningen är att oppositionen skulle behöva ta sig tid och analysera sitt valresultat. Meningslösa utspel är inte det mest prioriterade i dagsläget. (Exempelvis verkar De grönas invändning mot Barroso mer handla om byråkratiska röstningsprocedurer än om sakpolitik).

Inte minst behöver socialdemokratin ta en paus och fundera över varför det gick så bra för de De gröna i EU-valet. Idag finns det i realiteten ingen samlad opposition i vare sig Sverige eller i EU. 

Men oppositionen i både Sverige och i EU försöker desperat framstå som både relevant och enad. Men medborgarna låter sig inte luras. Man lät sig inte imponeras innan valet och är säkert det inte heller nu efter valet.

Read Full Post »

Patricia McKennaEU-VALET: Patricia McKenna – avhoppad medlem hos Green Party på Irland och numera partipolitiskt obunden – har levererat en rejäl bredsida mot Margot Wallström i dagens Expressen.

Margot Wallström – EU kommissionär med ansvar för kontakterna mellan de europeiska institutionerna och för kommunikationsstrategi – anklagas av McKenna för ”ett flagrant försök att påverka utgången av den andra omröstningen på Irland om Lissabonfördraget”;

Europeiska kommissionens vice ordförande Margot Wallström är på väg att skriva under ett avtal på 1,6 miljoner euro med PR-firman Edelman, för att sälja ”Europa” till det irländska folket (…) Enligt rapporteringen kretsar Wallströms avtal med PR-firman kring ”behovet av att informera allmänheten om angelägenheter som rör EU och hur det påverkar vardagen”.

Patricia McKenna konstaterar att Irlands högsta domstol fastslog 1995 att det är ”olagligt att använda offentliga pengar till att påverka en folkomröstning”. Om Wallström går vidare kommer hon att få stå tillsvars i de irländska domstolarna.

McKenna frågar vidare;

Kan Margot Wallström förklara varför informationskampanjen bara är inriktad mot den irländska befolkningen? (…) Målgruppen för Wallströms propagandakampanj är de som identifierades som nej-väljare i det senaste valet om Lissabonfördraget: Unga människor mellan 16 och 30, kvinnor i alla åldrar och lågavlönade (…) Bara tanken på att EU-kommissionen använder medborgarnas pengar för att lobba för mer makt till sig själv, borde vara motbjudande för alla som ser sig själva som demokrater.

Skall bli intressant och se om Wallström går i svaromål.

En möjlig försvarsstrategi för Wallström är att helt enkelt bara konstatera att måltavlan för kampanjen att ”sälja Europa” gäller alla de europeiska EU-länderna och inte bara Irland.

Detta hindrar naturligtvis inte att just Irland är högt prioriterat av EU för en PR-kampanj. Det sände chockvågor genom EU när landet sade nej till Lissabonfördraget i sin folkomröstning och därmed hindrade att fördraget kunde ratificeras.

Man behöver inte vara speciellt konspiratorisk för att inse att Irland därmed är topprioriterat när Irlands grundlag kräver att Lissabonfördraget godkänns i en folkomröstning. Lägg sedan till att Lissabonfördraget inte kan träda i kraft i EU om inte alla medlemsländer säger OK.

Oetiskt eller inte? McKenna har sagt sitt. Nu är det Wallströms tur.

Read Full Post »

margot-wallstromSPRÅK: Att kunna kommunicera med omvärlden är en förutsättning för att kunna vinna framgångar inom politiken.

En av de argument som ofta användes för att framhäva Mona Sahlin som partiledarkandidat var just hennes folklighet och förmåga att kommunicera denna ”vanlighet” till omvärlden. 

Men man kan fråga sig varför denna kommunikationsförmåga så ofta måste kopplas samman med barnsliga uttryck och ytlighet?

Visst är det bra att kunna ”tala med bönder på bönders vis och lärde på latin”. Men varför alltid utgå ifrån att människor är ”bönder” men aldrig ”lärda”?

Mona Sahlins nästan tonårsaktiga idoldyrkan av Bruce Springsteen blir nästan pinsamt när man läser dem i tryck. Frågan är om inte sådana exempel snarare hinder än bygger upp Sahlins image på ett positivt sätt.

Ett annat exempel är arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorins kontakter med sin flickvän på Facebook.

Vad som kan var populärt för en veckotidningsläsare är trots allt inte det samma som får samma veckotidningsläsare att välja Sahlin i vallokalen när det verkligen gäller.

Det senaste i raden av denna ”folklighet” är en intervju med EU-kommissionens vice ordförande Margot Wallström – med ansvar för att bl.a. kommunicera ”Europa” till medborgarna – med anledning av Sydsvenska Dagbladets Europapris för 2009 har tilldelats henne.

I en intervju med politiske chefredaktören Heidi Avellan ger Wallström uttryck för denna folklighet bland annat när hon förklarar sina diskussioner med Vladimir Putin för att få Ryssland att skriva på Kyotoprotokollet;

Jag tror faktiskt att jag lyckades argumentera med Putin, vi tjabbade.

Tjabbade? Det skulle möjligen inte vara så att Putin – en av de tuffaste maktpolitierna i världspolitiken – såg det som en seriös diskussion mellan statsmän och att en signatur mer skulle bero på om Moskva gjorde bedömningen att man mer skulle tjäna på att skriva under än att inte göra det?

Wallströms fortsättning är också belysande;

Putin kan frågan, jag argumenterade för att ”ni har allt att vinna och nu får ni för fasiken också skriva på” och till slut sade jag att om jag inte får en underskrift idag så vill jag åtminstone ha en autograf.

Det var säkert detta som fick den gamle KGB agenten och slaktaren av Tjetjenien att slutligen skriva på avtalet. Sure

När det gäller alla möten mellan politiker i EU framhäver Wallström följande;

 Att de måste pussas med jämna mellanrum är motorn i det europeiska samarbetet, om det faller bort är det mycket som fallerar. När Merkel och Sarkozy pussas skickar det en signal till européerna om att allt är väl, att de fortfarande är sams.

Oh, please! Skulle det inte kunna vara så att kindkyssar är kulturellt betingat och knappast har något att göra med att de är ”motorn i det europeiska samarbetet”?

Men kanske är det så att om inte Merkel och Sarkozy ses ”pussas” så kommer paniken att sprida sig över hela den europeiska kontinenten, euron kommer att falla och blod kommer att flyta i spåren efter kravaller på våra gator och torg.

Då är det bra tur att vi har politiker som förstår att göra välden säker med sitt ”tjabbande” och ”pussande”.

Read Full Post »