Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Entreprenörer’

ABF:s TIDSKRIFT Fönstret har intervjuat Mona Sahlin ”om livet efter smällen”.

Fönstret nr 3, 2011

Sahlin är en person som levt hela sitt liv inom ”rörelsen”. Och det märks. Sahlin har t.ex. aldrig någonsin varit på riktig anställningsintervju.

Det som har irriterat henne mest är kritiken om att hon ”bara har gått i gymnasiet”. Detta förklarar Sahlin med att hon fick barn tidigt och kom in i riksdagen vid 25.

Inget fel i det. Men Sahlin bekräftar också indirekt kritiken. ”Så politiken blev mitt universitet. Och så utbildade jag mig i SSU, gick massor av studiecirklar.”

Detta skulle låta ok om Sahlin hade tillhört August Palms och Hjalmar Brantings generation. Då var inte högre utbildning tillgänglig för arbetare. Bildningsförbund inom kyrkor och arbetarrörelsen tog då på sig rollen att utbilda.

Men idag utgår man ifrån att utbildning innebär att man först tillgodogör sig någon form av objektiv kunskap innan man går vidare och bildar sig en uppfattning om världen runt om kring.

Bra utbildning ger också studenterna verktyg att analysera fakta och se på problem från olika perspektiv innan man själv bestämmer sig för vad som är ”rätt” eller ”fel”.

Med risk för att låta snobbig framstår politiska och fackliga studiecirklar som ett dåligt substitut för en sådan utbildning. Dessa studiecirklar kan möjligtvis ge en viss typ av ”kunskap” men frågan är om de ger ”bildning” i traditionell bemärkelse.

Hela intervjun ger just en sådan lite kluven bild av Sahlin. Och det behövs inte mycket mer än en följdfråga för att Sahlin skall backa.

Om politiska rådgivare:

– Du, det där är ett missförstånd, folk verkar tro att politiker omges av en massa stylister hela tiden?

Jag har sett dig retuscherad på massor av affischer.

– Okej, rådgivare har man ju. […]

Om Håkan Juholt:

Du kommenterar redan Håkan Juholt. Jag trodde att det fanns en hederskodex som säger att man inte ska kommentera sin efterträdare offentligt?

– I så fall var det länge sen den hederkodexen slutade att gälla.

– Min företrädare (Göran Persson, Fönstrets anm.) gav ut en bok där han skrev att min starka sida inte var att tänka. Men jag säger ingenting om hans politiska vägval. Jag har bara kommenterat att han var väl hård mot Thomas Bodström.

Men du kommenterade visst hans vägval, redan i juni, då du kritiserade hans Libyenpolitik?

– Ja … men Libyen är ett undantag, det är en så viktig del av S utrikes- och säkerhetspolitik, berör själva kärnan i svensk utrikespolitik. Men jag ska vara sparsmakad i fortsättningen.

Svaret på frågan om hur hon gjort skillnad under sina tjugonio år i politiken imponerar inte heller.

– Kampen mot hedersvåldet. För partnerskapet, rätten för att gifta sig. Att S har blivit mer positiva till entreprenörer. Att vi genomförde varannan damernas i regeringen. Att jag var den första kvinnan som var ordförande och partisekreterare. Valvinsten 1994.

Kampen mot hedersvåld har knappast legat högt på Socialdemokraternas dagordning. Tvärt om har man snarare backat så fort man har anklagats för att fiska i grumligt vatten. Och äktenskap mellan två personer av samma kön blev lagligt först 2009 under Alliansregeringen.

När det gäller entreprenörskap var detta något Sahlin drev innan hon blev partiledare. Under valrörelsen var frågan helt frånvarande. Detta trots att man här hade haft goda möjligheter att slå in kilar mellan Allianspartierna.

Varannan damernas och ”första kvinnan som var ordförande och partisekreterare” är strikt interna socialdemokratiska angelägenheter.

Möjligtvis intressant för den som levt hela livet inom partiet men knappast för någon utanför. Speciellt inte som både Folkpartiet och Centerpartiet fick kvinnliga partiledare långt innan Socialdemokraterna.

Det är därför svårt att komma ifrån tanken att valet av Mona Sahlin till partiledare var ett stort misstag som Socialdemokraterna fortfarande lider av.

Övrigt: Tidskriftsomslaget ovan är Fönstret nr 3, 2011

Read Full Post »

BUDSKAP: Centerpartiet har profilerat sig som partiet för entreprenörer och företagare. Och då inte minst för kvinnliga företagare.

”Jag är övertygad om att kvinnor har lika många goda företagsidéer som män, och Sverige behöver tillvarata kapaciteten i hela befolkningen”, säger näringsminister Maud Olofsson (C).

Och inför firandet av Maud Olofssons tio år som partiledare anordnade partiet ett seminarium i riksdagen på temat ”Kvinnors möjligheter till makt och karriär”.

Men samtidigt är Centerpartiet sämst av alla partiet när det gäller att nominera kvinnliga representanter till de kommunala bolagsstyrelserna enligt Dagens Samhälle (pappersupplagan).

Av detta kan man antingen dra slutsatsen att det inte finns speciellt många kunniga kvinnor i partiet eller att man inte prioriterar frågan eller att kunniga män konkurrerar ut mindre kunniga kvinnor.

Eller är det så att Centerpartiet har lyckats schabbla bort ännu en profilfråga?

Det är svårt att skapa trovärdighet för ett budskap som man själv inte lyckas leva upp till. Speciellt när partiledaren är näringsminister.   

Detta är precis vad väljarna känner när det gäller många andra frågor som partiet traditionellt förknippas med. Väljarna – både gamla och nya – vet inte längre var man har partiet när det gäller t.ex. kärnkraft och miljöfrågor.

Partiet sänder hela tiden dubbla och förvirrande budskap som gör att ingen längre känner förtroende för partiet.

Read Full Post »

VAL 2010: De första valbroschyrerna har nu börjat landa på dörrmattor runt om i landet.

En av de första är ”Ge drömmen en chans” från Centerpartiet. Frågan är om den engagerar speciellt många i storstäderna. Broschyren – fyra sidor i A4-format – tar upp tre prioriterade områden.

”Ge småföretagen en chans” är ett budskap som kan användas överallt. Ett annat budskap är ”drömmen om det nya matlandet” där jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) bl.a. förklarar att ”Sverige ska skapa nya jobb genom att bli bäst på mat i Europa”.

Detta kan kanske också gå hem i storstäderna när partiet kopplar det till tillväxten och bättre mat inom offentliga sektorn. Frågan är dock om man lyckas när poängen tycks vara att Erlandsson gör reklam för att han besöker ”orter i hela landet för att träffa entreprenörer och landsbygdsutvecklare” för att få tipps på vad han som minister kan hjälpa till med.

Inte heller det tredje budskapet – ”gårdsförsäljning – ny möjlighet för landsbygden” – lär vara en allt för het fråga i storstäderna.

Med tanke på att Centerpartiet har haft svårt att lyckas få flyt i sin storstadsstrategi undrar man varför partiet inte satsar på mer riktade budskap i olika delar av landet. (I Malmö har man exempelvis inte ens något mandat i kommunfullmäktige.)

Partiet har dessutom tillräckligt med pengar i sin krigskassa för kunna vara både strategisk och taktisk. För mindre partiet med mindre pengar tvingas av nödvändighet göra riksomfattande hushållsutskick (med fördel att priset därmed kan pressas). 

Istället slösar man bort pengarna utan att få ut ett tydligt budskap i storstäderna. 

På partiets hemsida möts man av budskapet att Centerpartiet är ”Alliansens gröna röst”. Tydligen är det detta buskap som skall hamras in runt om i landet oavsett om frågorna passar eller inte.

Read Full Post »

saplogotypeLEDARSKAP: Ann Tiberg har undersökt turerna kring bildandet av den rödgröna alliansen för TV4 och Kalla Fakta.

En av de viktigaste slutsatserna är att Mona Sahlins otydlighet om vad hon vill och vart hon vill föra partiet riskerar att stöta bort kärnväljare samtidigt som hon misslyckas med att vinna nya i storstäderna. 

Ann Tiberg placerar inte Mona Sahlin till höger inom socialdemokratin utan kallar henne istället en ”resultatorienterad politiker”. De som känner henne ”beskriver henne snarare som modernist än vänster”;

Detta blir en skarp kontrast till de många traditionalisterna som finns i partiet. Hon identifierar sig mer med problem som handlar om diskriminering, HBT-frågor och utslagning i invandrartäta bostadsområden än med de traditionella klassfrågorna. Och hennes politik borde därför tilltala storstadsväljarna mer än de väljare där den socialdemokratiska kärnan är som starkast: de som bor utanför Stockholm, i de mellanstora städerna, i Norrland och Skåne. Om detta verkligen fungerar är en annan femma: socialdemokraterna har rekordlåga förtroendesiffror i Stockholm i de senaste mätningarna och Sahlin riskerar att hamna i dilemmat att hon stöter bort kärnväljare utan att lyckas värva nya väljare i storstäderna.

Mona Sahlins ställningstagande för strikta budgetregler – för att hindra stora budgetunderskott – var en viktig anledning till att motståndet till att bilda allians med bara Miljöpartiet blev så stort.

En stor dela av det socialdemokratiska partiet hyser stora sympatier för Vänsterpartiet inställning i denna fråga. Dessutom fanns det inom näringslivet företrädare som nu menade att staten sparade alldeles för mycket. Att då hålla så strikt på budgetdisciplin uppfattades av många som näst intill nyliberal politik.

Kraven från Sahlin sida om budgetreglerna är en av de punkter som inte var helt förankrade inom partiet och här finns faktiskt en del av förklaringen till varför det sen gick som det gick.

Av många till vänster inom partiet och facket uppfattas Mona Sahlin befinna sig långt ut till höger i partiet. Som exempel anger man att Sahlin har drivit etableringsrätt för friskolor, betyg från årskurs sex, hyllandet av entreprenörer och den positiva synen på Lissabonfördraget i EU.

Även när det gäller partiets landsomfattande rådslag för att förnya och vitalisera partiets politik ser vänsterfalangen en slagsida åt höger;

Intressant i det sammanhanget är att de svar som kommit in till rådslagen i mycket liten utsträckning tar upp sådant som partiledningen gärna talar om, som bortre parenteser i a-kassan eller tak för ersättningen.

Dent storm som blev resultatet när alliansen med Miljöpartiet presenterades på en presskonferens tog personerna runt Mona Sahlin på sängen.

I över ett år har samtliga partidistrikt varit informerade om hur samtalen gick (…) Efteråt skyller Mona Sahlin på just dem som var ordförande i de olika distrikten. ”I några distrikt hade man informerat varenda s-förening om det här, andra höll det för sig själva” (…)

Socialdemokraterna har tydliga problem med att idag kommunicera vad man vill och vilken politik man står för. Medan de borgerliga partierna i god tid innan valet 2006 sammanfogade sin politik har Sahlin snarare hamnat i en tvångströja med sina koalitionspartners. 

Att det inte blev någon bred blocköverskridande överrenskommelse om energin bör därför inte ha överraskat.

Om Sahlin hade gjort upp med regeringen hade hon fått problem med Vänsterpartiet och Miljöpartiet redan innan man kommit ur sina startblock. Att man nu har sagt nej till en sådan överrenskommelse innebär att partiet har tagit ännu ett beslut som lämnar mittfältet fritt för allianspartierna.

Problemet för Mona Sahlin och Socialdemokraterna är att det bara är Vänsterpartiet och Miljöpartiet som idag kan kalla sig som segrare.

Read Full Post »