Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘England’

PROBLEM | I Storbritannien finns inte samma långa erfarenhet av koalitioner som i vissa andra länder ute i Europa.

Picture - BBC -- David Cameon & Nick Clegg

”England does not love coalitions” är ett citat av Benjamin Disraeli som fortfarande sammanfattar ganska väl hur man ser på samregerande i landet.

Nuvarande allians, bestående av Conservative Party och Liberal Democrats, är den första riktiga sedan 1945.

Spänningar kommer alltid att finnas inom alla regeringar. Detta oavsett om de består av ett eller flera partier. Hur man hanterar trätorna kan däremot vara avgörande för valutgången.

Charles Moore, tidigare redaktör och numera krönikör på den konservativa The Spectator, har upptäckt något som kanske inte skulle förvåna i övriga Europa.

Here is a point about the coalition which is so obvious that I have not seen it expressed. When a single party is in power, the approach of a general election is the key discipline: almost however much colleagues disagree, they unite. When there is a coalition, the opposite applies. Each partner needs to disown the other. Because the coalition foolishly legislated to fix the life of this Parliament, the parties are bound together until May 2015. It is like the pre-war situation of marriage as satirised by A.P. Herbert in his novel, Holy Deadlock. The only means of divorce is to behave appallingly. The effect is that what began well is almost bound to end badly.

Läs mer: ”Coalition Governments: Hung or Dry?” av Ian Garrett.

Bild: En från BBC på David Cameron och Nick Clegg.

Read Full Post »

POLITIKER: I England säger man att politiska skandaler inom Labour alltid handlar om pengar medan det är sex om Tory är involverade.John Profumo

Tidskriften The Spectator har rankat Storbritanniens 50 största politiska skandaler i modern tid.

Inte helt oväntat hamnar John Profumo-Christine Keeler affären (1961-1963) på första plats. Affären innehöll allt som man kan önska sig av en politisk skandal;

There will never be, can never be, another scandal to touch it (…) Our protagonist is the distinguished JohnProfumo, D-Day hero and secretary of state for war. Then there’s a toff, Lord Astor, given to holding saucy parties at Cliveden, his stately home, and a pimp, Stephen Ward, society osteopath and procurer of ‘good-time girls’ for the nobility; there’s a Russian naval officer – perhaps a spy – Yevgeny ‘Eugene’ Ivanov, and a West Indian gangster. Linking all these various men is their lover Christine Keeler, showgirl and femme fatale.

Profumo fick avgå som minister och ledamot av parlamentet efter att ha erkänt att han hade ljugit om sin relation till Christine Keeler. Och Keeler fick vittna när Ward (som senare begick självmord) hamnade inför domstol.

Premiärminister Harold Macmillan återhämtade sig aldrig från skandalen.

He fell ill and resigned in October 1963. The Conservative party lost both its air of authority and the next general election.

Men den viktigaste, bestående effekten var att press och allmänhet inte längre skulle komma att se på maktens män och kvinnor med vördnad och aktning.

Macmillan’s wife’s passionate affair with the bisexual MP Bob Boothby never even made the papers, though it was common knowledge in establishment circles (…) After his trial in 1963, the press would never be so discreet again, nor the public so naive.

Read Full Post »