Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Egypten’

STRATEGI | Egypten sätter myror i huvudet på politiker i väst. Det hör inte till vanligheten att femtio procent av en befolkning välkomnar en militärkupp.

Source Doug Ross @ Journal

Bilden ovan visar att president Barack Obamas ointresse att sätta press på president Mohamed Morsi inte var speciellt populärt hos många på Tahrir torget. Denna anti-Obama opinion i Egypten har nästan helt ignorerats av media i väst.

Men tydligen föredrar man nu en general vid makten snarare än fortsatt islamisering, trakasserier av minoriteter, ett handlingsförlamat parlament och en ekonomi i ruiner.

Det är inte så demokrati är tänkt att utvecklas. Åtminstone inte om ledande politiker och opinionsbildare inom kultur och media i USA och EU får bestämma.

Och det var inte de traditionella aktivisterna och revolutionärerna som initierade den utveckling som lede fram till att president Mohamed Morsi avsattes.

Mike Giglio skriver i Newsweek:

They were young, many of them struggling journalists. And though they’d been protesting since the days of Morsi’s predecessor, Hosni Mubarak, they’d missed the wave that swept many of their colleagues to prominence in the Arab Spring.

[…]

Called Tamarod, or “rebel,” the campaign started as a signature drive demanding fresh presidential elections. But it quickly transformed into a country-wide effort to force Morsi from power. As Tamarod’s volunteers canvassed the country, veteran activists joined the effort. Egypt’s opposition parties—where many of these activists were central players—did the same.

Dissent against Morsi and his Muslim Brotherhood had been spiraling since late last year, amid charges that Morsi was driving the country toward religious rule and becoming authoritarian. Campaigns and protests against him were commonplace. But Tamarod, according to veteran activists who joined its push, had two important advantages that helped it succeed where others had failed.

First was the relative anonymity of Tamarod’s leaders. They were fresh faces without the baggage of two years of animosity and infighting among the opposition. This made it easier for other activists—as well as regular Egyptians—to unite behind them.

And second, Tamarod organizers accepted the idea that if they could apply enough pressure against Morsi on the street, the army might step in to remove him from office.

Before Tamarod, the mainstream opposition had been hesitant even to make clear calls for Morsi’s removal, focusing instead on things like forming a consensus government. “People felt that the opposition didn’t have a way to give them an answer,” says Hossam Moenes, a youth leader with the Egyptian Popular Current, a powerful political group, who worked closely with Tamarod.

Anti-Morsi sentiment was already widespread enough to help Tamarod go viral—as the group’s volunteers hit the streets, many Egyptians just downloaded the signature form from its Web site and passed it around themselves. The opposition was pushing reform, Moenes says, “while the rest of the people were saying that the real problem was that Mohamed Morsi was the head of the government.”

[…]

“Many of the liberals in the anti-Morsi wings do not trust and do not like the military,” says Paul Sullivan, a Middle East expert at Georgetown. But they are in the minority, Sullivan adds. “Most Egyptians right now seem to think of the military as part of the solution, not part of the problem. Egyptians in the main respect the army more than the Muslim Brotherhood.”

As the popular liberal blogger and activist who goes by the handle Big Pharaoh puts it: “I started to realize that it was only us, revolutionaries and activists, who were at odds with the army. The majority of Egyptians had no problem with the army, even during SCAF’s rule. June 30 was an eye-opener to me. We were living in our own bubble.”

Mer: Läs även Giglios ”A Cairo Conspiracy”.  Se även: ”15 Anti-Obama Photos From Tahrir Square Protests That You Probably Haven’t Seen”.

Foto: Doug Ross @ Journal.

Read Full Post »

EGYPTEN HAR fått sin första kvinnliga presidentkandidat. Hennes namn: Buthayna Kamel.

I Sverige får politiker och media ofta byxångest så fort det handlar om att kritisera den extremistiska politiska islamismen. Detta gör att propagandister som exempelvis professor Jan Hjärpe ofta får fritt utrymme att sprida sin idealiserade bild av Muslimska Brödraskapet. 

Medan Hjärpe sitter tryggt med sin professorstitel i Sverige kämpar Buthayna Kamel mot exakt samma fanatiker i Egypten. Så här skriver Eva Plesner i Sydsvenskan:

En anledning till att Buthayna Kamel ställer upp är att hon vill konfrontera de konservativa religiösa krafter som piggnat till efter Mubarakregimens fall. Hon anklagar de nya makthavarna, militärrådet, för att äventyra demokratin genom att slå upp dörrarna på vid gavel för Muslimska brödraskapet och de ultrakonservativa salafisterna.

 – Får de makt så lär det bli förbjudet för kvinnor att kandidera i valet i december, säger hon.

Buthayna Kamel kallar sig socialdemokrat. Om halsen bär hon en kedja med ett kors och en halvmåne som symbol för enighet och solidaritet mellan kristna och muslimer. Runt handleden har hon ett armband med texten ”Gör fattigdom till historia”. På blusen ett märke med orden ”Egypten mot korruption”. Hon var själv med och grundade föreningen Shayfeen 2005.

Kamel har varit en populär programvärd i tv som har vågat ta upp känsliga ämnen – men också fått betala ett högt pris för sin rättframhet.

2001 blev hon programledare i debattprogrammet ”Försök förstå” som producerades av saudiägda kanalen Orbit. Där bemötte hon bland annat religiösa programs rekommendationer av månggifte med sitt eget program ”Vilka är fördelarna med att ha flera män?”.

När Buthayna Kamel i feb­ruari i år slog fast att hennes program i fortsättningen skulle stödja revolutionen och demokratin fick hon sparken av sin saudi­arabiska arbetsgivare.

Medan Jan Hjärpe – ofta med hjälp av tystnaden i svensk media – får sprida sin propaganda fritt i Sverige tvingas personer som Buthayna Kamel sätta sitt liv på spel för demokrati och utveckling i Egypten. 

Övrigt: 2005 grundades rörelsen shayfeen.com (”Vi ser dig”) som sprider kunskap om demokrati och medborgerliga fri- och rättigheter.

Läs mer om Kamel på Al-Ahram Weekly och The Daily Beast, samt läs och lyssna på NPR

Read Full Post »

EGYPTEN: Utrikesminister Carl Bildt (M) har fått hård kritik för att han inte tydligt och klart krävde Egyptens president Hosni Mubaraks avgång.

”Vi låg före USA. Att Mubarak skulle avgå var bara en tidsfråga. Vi ställde krav på fria val och en rättsstat, och det är fortfarande inte uppfyllt”, var Bildts försvar.

Men Bildts försvar imponerar inte med tanke på den förvirring som har präglat president Barack Obamas hantering av krisen i Mellanöstern.

Omslaget till vänster säger allt om hur man nu i USA ser på adminstrationens agerande.

”The result has been a foreign-policy debacle”, skriver historikern Niall Ferguson.

This failure was not the result of bad luck. It was the predictable consequence of the Obama administration’s lack of any kind of coherent grand strategy, a deficit about which more than a few veterans of U.S. foreign policy making have long worried.

[…]

These were [Barack Obamas] words back in June 2009:

America and Islam are not exclusive and need not be in competition. Instead, they overlap, and share common principles—principles of justice and progress; tolerance and the dignity of all human beings.

Those lines will come back to haunt Obama if, as cannot be ruled out, the ultimate beneficiary of his bungling in Egypt is the Muslim Brotherhood, which remains by far the best organized opposition force in the country—and wholly committed to the restoration of the caliphate and the strict application of Sharia. Would such an outcome advance “tolerance and the dignity of all human beings” in Egypt? Somehow, I don’t think so.

Read Full Post »

PÅVERKAN: Egyptens f.d.president Hosni Mubarak har använt sig av inflytelserika personer i USA för att bättra på sitt rykte.

En av hans lobbyister har nära kontakter med Vita huset.

Så här skriver James Rowley och Lizzie O’Leary om dessa lobbyister:

Until a popular revolt put his control of Egypt in jeopardy, President Hosni Mubarak had kept a tight grip on power and billions of dollars in U.S. aid flowing with few strings attached, in part by retaining three of Washington’s most high-powered lobbyists.

[…]

The three lobbyists are Tony Podesta, who has close ties to the Obama Administration, former Republican representative Bob Livingston, and former Democratic representative Toby Moffett. The three formed a joint venture, PLM Group, to represent Egypt in Washington […] They were paid $1.1 million a year, says a person familiar with the company.

”Egypt has always been good at promoting its own interests,” says Graeme Bannerman, who was the country’s top lobbyist in Washington for 17 years before it hired PLM. ”Considering how few Egyptian-Americans there are here,” he says, the Egyptians ”have done a very good job of explaining to Americans why the relationship is so important to the two countries.” With PLM, Bannerman says, the Egyptians got ”a little more flash” and ”increased their firepower.”

The PLM contract was for ”promoting and safeguarding” the Egyptian government’s interests in the U.S., including ”maintaining the amount of U.S. military and economic aid to Egypt,” […] Records show PLM staff made 1,873 contacts with lawmakers, their staffs, or Administration officials between 2007 and 2010.

Read Full Post »

SÖMN: Nedanstående citat är från Metro där idéhistorikern och författaren Johan Norberg är kolumnist.

”I den utsträckning arabiska despoter lyssnar på de missnöjda är det i form av avlyssning. Oppositionella trakasseras, fängslas och torteras. När jag var på ett seminarium i Egypten för några år sedan hittade en deltagare en sovande man från säkerhetstjänsten på golvet i hotellrummet – det tar på krafterna att övervaka och leta igenom folks tillhörigheter.”

Read Full Post »

BLUFF: En statlig egyptisk tidning har manipulerat bilder för att president Hosni Mubarak skall framstå som mer handlingskraftig.

Bloggaren Wael Khalil gjorde avslöjandet att tidningen Al-Ahram hade ”photoshopat” bilderna från fredssamtalen i Washington.

Anledningen kan vara att man inte vill spä på ryktena om presidentens sviktande hälsa. Men det kan lika bra bero på att Mubarak säkert vill framstå som en viktig spelare i Mellanöstern.

Att något sådant avslöjas från en diktatur i Mellanöstern är i vilket fall som helst knappast att förvånas över. 

Med tanke på all den desinformation och antisemitism som ständigt spottas ut från statskontrollerad media gör att man knappast behöver förvånas över att man även använder sig av Photoshop för att manipulera.

Read Full Post »

MELLANÖSTERN: En av de mer udda rösterna inom svensk media är tidningen Världen idag. Redan under sitt första år 2002 lyckades man publicera avslöjande artiklar som nominerades till Stora journalistpriset och vann Guldspaden.

ulf_nilson_propagandakriget

Bland sina medarbetare har man bl.a. ”världsreportern” Ulf Nilson (känd från Expressen) och Siewert Öholm (tidigare bl.a. programledare på SVT).

Under vinjeten Media och Mellanöstern skriver bl.a. Stefan Dominique kontinuerligt om hur media bidrar till att skapa en snedvriden och anti-israelisk bild av läget i regionen.

Tidningen har också – vilket måste vara unikt i svensk media – publicerat en artikelserie om propagandakriget mot Israel. Här har Ulf Nilsson avslöjat den fientliga mediesyn på Israel som präglar inte minst svensk media. (Tillgänglig via tidningens plusarkiv).

I artikelseriens första del – ”1967 blev Israel hatobjekt” – beskriver Nilson hur Sverige har gått från att vara ett Israel vänligt land till att vara det diametralt motsatta. Nilson ger exempel från en studie från Living History Forum och BRÅ;

26 procent anser att Israel behandlar palestinierna som nazisterna behandlade judarna (alltså vill utrota dem). 9 procent anser att ”fred på jorden är omöjligt så länge Israel finns”. 13 procent tror på en mystisk ”judisk” makt över media, ekonomi och USA:s utrikespolitik. 25 procent sade sig vara helt eller delvis emot en jude som statsminister i Sverige.

I andra delen – ”Sanningen friade inte Israel” – visar Ulf Nilson att den anti-israeliska propagandan lyckades sätta bilden av att Israel medvetet hade utfört en massaker i den palestinska staden Jenin. Enligt den anti-israeliska propagandan skulle 900 civila ha dött. 

En rad senare utredningar (gjorda av bland andra FN) visade att 53 palestinier dödats medan 23 israeliska soldater fått sätta livet till.

Tredje delen – ”Libanon 2000: Bilden som vapen” – beskriver Ulf Nilson hur tröstlöst det kunde vara att försöka skildra kriget mellan Israel och Hizbollah i Libanon sommaren 2006.

[Hizbollah] siktade på civila [i Israel] och lyckades perfekt med att sprida skräck och avsky. Allt detta rapporterades bara summariskt i världsmedia (…) Slutsatsen kan bara bli en. Hizbollah ledning vill att civila ska bli dödade. Man använder dem som sköldar. Med deras hjälp vinner man propagandakriget – och nya anhängare.

I fjärde delen – ”Tunnelsmugglingen tar ny fart” – påpekar Nilson att den viktigaste anledningen till att Israel slog till mot Gaza är de tunnlar – ofta grävda av barn – från Egypten under Filadelfia-vägen som sträcker sig 15 kilometer utmed gränsen, till flyktinglägret Rafah i Gaza.

I dessa tunnlar smugglas raketer från Iran (som vill förinta Israel) till Hamas som skall använda dessa till att beskjuta civila i Israel (och som på sitt program har att Israel skall förintas).

Men, till skillnad från inte minst västvärldens (för att inte tala om arabvärldens) medier lade han [EU:s rapportör, förre belgiske utrikesministern Louis Michel], skulden på Hamas. Enligt Michel använde Hamas civila som sköldar. Man helt enkelt ville se döda civila och därmed skapa bild av Israel som brutalt och hänsynslöst mordiskt.

Detta skall sättas i motsats till Israels agerande i Gaza. Den brittiske översten Richard Kemp konstaterade att ”jag tror inte att det någonsin i krigens historia har gjorts så stora ansträngningar för att begränsa civila skador”.

Ulf Nilson konstaterar att det genomgående har varit så att Israel ofta har nått sina militära mål men att man har förlorat propagandakriget.

Det kan tilläggas att Israel har förlorat propagandakriget inte minst för att media i väst villigt har låtit sig vara mottagare av desinformation från terrororganisationer som PLO, Hamas och Hizbollah.

Read Full Post »