Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Christer Elmehagen’

wanja-lundby-wedinMEDIA: Den enda LO-bas som har vågat kräva Wanja Lundby-Wedins avgång är Kenneth Björkman i Skåne. Nu slutar han som LO-bas.

Själv hävdar han att anledningen till att han slutar inte beror på att han har kritiserat Lundby-Wedin. Det finns ingen anledning att betvivla detta. Men det utesluter inte heller att Björkman kritiserade Wanja Lundby-Wedin just därför att han snart skulle sluta som LO-ordförande i Skåne.

Den nya ordföranden – Jimmy Runesson – är förutsägbart mer försiktig. Kanske hjälper det att han har en bakgrund från Kommunal;

Det är lätt när något händer att känslor och tankar skenar iväg som hästar i en hage. Men när hagen tar slut måste hästarna stanna upp.

Detta är ett annat tonläge än när Björkman säger;

Alla som är läskunniga kunde se i årsredovisningen hur mycket som skulle avsättas till Elmehagen. Förstår man inte måste man fråga.

(Sen kan man naturligtvis fundera över hur en hel styrelse – i ett av Sveriges största pensionsbolag – inte klarar av att ens förstå de pensionsavtal man själva har att ta beslut om.)

Att det kan bli tufft för personer som vågar kritisera LO visar en ny skandal som har drabbat Wanja Lundby-Wedin.

Resumé har avslöjat att LO tidigare har tryckt på för att Aftonbladet skall tysta sina frispråkiga krönikörer Lena Mellin och Lotta Gröning.

Lundby-Wedin har via sin pressekreterare svarat att det inte finns någon sanning i dessa skriverier. Men förre chefredaktören på Aftonbladet Anders Gerdin bekräftar att LO försökte påverka innehållet;

Det är tydligen mycket Wanja inte känner till nu för tiden. Om hon vill kan jag friska upp hennes minne med datum när våra möten hölls. Jag informerade dessutom redaktionsledningen om påtryckningarna från Wanja och [LO:s förre avtalssekreterare] Erland Olauson.

Och medan detta avslöjas ”simmar [Aftonbladets chefredaktör] Helle Klein omkring i LO:s gräddfil” enligt grundaren av Dagens Media Rolf van den Brink.

Read Full Post »

wanja-lundby-wedinSTRATEGI: Att säga att Wanja Lundby-Wedin har haft hög svansföring när det gäller att kritisera näringslivets bonussystem är att uttrycka sig diplomatiskt.

Frågan är vad man nu kan göra för att rädda LO:s anseende utåt. Det mest rimliga borde vara att Lundby-Wedin helt enkelt avgår. Detta skulle vara det absolut bästa strategin om LO (och socialdemokratin) överhuvudtaget menar allvar med att återta initiativet i den inrikespolitiska debatten.

Om Lundby-Wedin avgår skulle LO och socialdemokratin kunna uppnå en rad – på sikt – positiva effekter;

1) En avgång skulle rensa luften rejält och flytta fokus bort från de LO representanter och socialdemokrater – inte bara Lundby-Wedin – som nu sitter i en rad styrelser som godkänt höga bonusar och löner utan att reservera sig mot besluten.

Att sitta kvar som ordförande innebär i realiteten att Lundby-Wedin blir en ”lame duck” inrikespolitiskt. LO riskerar att tappa all förmåga att kommunicera moralisk upprördhet över hur regeringen ”missköter sig” eller hur näringslivets toppar ”skor sig” under kristider.

2) Att avgå skulle också befria Socialdemokraterna från problemet att behöva gå en balansgång mellan att kritisera excesser inom näringslivet samtidigt som man inte vill kritisera enskilda fackliga representanter och socialdemokrater för deras brist på civilkurage när man inte har reserverar sig mot besluten om astronomiska bonusar.

Eller som en ledare i den av arbetarrörelsen närstående Dagens Arena uttrycker det;

Att socialdemokraterna i detta läge inte har självbevarelsedrift nog att säga att hon [Wanja Lundby-Wedin] har fel, var [socialdemokraternas partisekreterare] Ibrahim Baylans patetiska framträdande i söndags i Agenda i SVT ett bevis på.

3) En avgång skulle vara första steget om LO och socialdemokratin vill kunna återta initiativet i debatten. Efter en avgång skulle man kunna hävda att man nu vill satsa på ”riktiga fackliga representanter” som har både kompetens och de egna medlemmarnas bästa för ögonen.

Dagens Arena igen;

Blev LO-ordförande Wanja Lundby-Wedin grundlurad? Eller stödde hon beslutet att ge AMF Pensions avgående vd en pension på 60 miljoner kronor, väl medveten om vad som gällde? Ingen av förklaringarna är särskilt smickrande för henne. För LO är det en katastrof.

Att LO:s och socialdemokratins representanter måste ha ett genuint fackligt engagemang (och inte bara intresse av att fylla sina egna plånböcker) är en viktig signal som arbetarrörelsen måste sända om man vill kunna återskapa det förtroende som man nu har tappat hos väljare och medlemmar.

Krishanteringen måste börja i den egna organisationen innan man kan förvänta sig förståelse ute i landet.

4) En avgång skulle också vara en befrielse för Mona Sahlin. Så länge som Lundby-Wedin sitter kvar i partistyrelsen kommer hon att vara som elefanten i rummet som ingen vill kännas vid. 

Hur skall Sahlin kunna gå på offensiv mot regeringens påstådda fel och brister om partiet inte ens klarar av göra rent framför sin egen dörr?

Frågan är naturligtvis om LO och Socialdemokraterna orkar göra sig av med Lundby-Wedin. Om man skall utgå ifrån Ibrahim Baylans agerande i Agenda så handlar strategin snarare om att försöka rädda henne kvar. (Ur ren kommunikationssynvinkel gjorde dock Baylan bra ifrån sig med tanke på det omöjliga budskapet han hade att förmedla.)

Samordnat eller ej. Det är uppenbart att LO och Socialdemokraterna nu försöker sig på en tvådelad strategi för att försöka rädda ansiktet utåt.

Medan Socialdemokraterna försöker att inte kritisera ”enskilda” representanter från arbetarrörelsen (utan bara bonussystemen generellt) satsar LO på att låta Lundby-Wedin distansera sig från specifika styrelsebeslut.

Genom att ”känna sig grundlurad” och kräva en ”rättslig utredning” vill Lundby-Wedin rikta sin upprördhet mot att AMF:s tidigare vd Christer Elmehagens har flyttat eget kapital från AMF:s pensionsförsäkring inför ett väntat återtåg på grund av börsraset.

Lundby-Wedin citeras i Sydsvenskan idag;

Jag blir upprörd när jag ser hur mycket han har fått. Styrelsen har nu beslutat att skyndsamt utreda hur beslutet kring detta har fattats och om Christer Elmehagens flytt av det egna kapitalet varit förenligt med bolagets etiska riktlinjer.

Frågan är om det räcker att bara gå till attack mot en aspekt av problemet.

Att Wanja Lundby-Wedin inte tidigare har motsatt sig att två direktörer i AMF Pension och AFA Försäkring har beviljats pensionsavtal som kostat bolagen cirka 98 miljarder kronor ökar knappast hennes trovärdighet.

Read Full Post »