Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Arbetslöshet’

POLITIK | Sverige skall ha den lägsta arbetslösheten i EU inom sex år. Det är löftet som skall vinna valet åt Socialdemokraterna.

Fokus--22 mars - 4 april 2013

Och skall man tro Stefan Löfvens inledningstal vid partikongressen har man surrat sig rejält vid masten.

Socialdemokraterna hade under Göran Persson ett mål på fyra procent. Enligt Löfven är hans mål än mer ambitiöst eftersom hans löfte om fem procent motsvarat tre procent med den tidens sätt att mäta arbetslösheten.

Det är en vansklig strategi som öppnar upp för en diskussion om vem väljarna har störst förtroende för – Fredrik Reinfeldt eller Stefan Löfven.

Torbjörn Nilsson, i Fokus, har tidigare skrivit om strategin som går ut på att satsa på konfliktområdena jobb och utbildning:

Det är där de vill ha konflikt.

På skolområdet har de gått om folkpartiet i mätningarna. Stefan Löfven kommer inte, som Mona Sahlin, behöva bråka med partiet om betyg. Nu handlar det om lärares tid till undervisning, mindre klasser, obligatorisk gymnasieskola, likvärdighet.

[…]

Svårare med jobbpolitiken. De har en trestegsraket med fler jobb genom bättre företagsklimat, utbildning som ska göra fler människor anställningsbara och garantier mot utslagning. Fast, moderaterna säger också att jobben är det viktiga. Var finns egentligen konflikten? Regeringens låglönelinje mot socialdemokraternas utbildningslinje? Oron för att en stor marknad av jobb med låga löner växer fram har i tidigare val visat sig låg hos alla väljare utom dem med förtroendeuppdrag i fackförbund. September nästa år är ingen rolig månad för en statsministerkandidat utan en problembeskrivning som folk känner igen sig i.

Passivitet mot aktivitet, säger strategerna då. Regeringen har misslyckats och gör inget åt det. Kanske kan det fungera. Men vad innebär den konflikten konkret? Stefan Löfven rabblar en massa saker som alla kokar ner till: näringspolitik. För honom tycks det inte spela någon roll att det är ett av de svåraste områdena att göra fungerande förslag på – förslag som verkligen gör skillnad – och som vinner val. Fråga Maud Olofsson.

Den här socialdemokraten, född och fostrad i fabrikerna i Ådalen, älskar industrin. Det är den han brinner för. Innovationer, svensk konkurrenskraft. Att politiken kan göra skillnad. Och den lusten driver honom upp i gryningen, en dag i sänder, steg för steg närmare moderaternas fälla.

Fredrik Reinfeldt och Anders Borg har inga skäl att höja konfliktnivån om jobben. I en rapport nyligen visade de sin strategi: samma som tidigare. De pengar socialdemokraterna lägger på försäkringarna tänker vi satsa på vård, skola, omsorg och jobbskatteavdrag. Sedan snackar vi om vem som har bäst koll på ekonomin. Arbete mot bidrag! Regeringsduglighet! Ses på valdagen!

Bild: Uppslag i Fokus, nummer 12, den 22 mars – 4 april 2013.

Read Full Post »

STRATEGI | Det är inte bara Centerpartiet som har ideologiska problem. Även Socialdemokraterna har en djup klyfta som måste överbryggas innan valet.

Sydsvenskan den 24 februari 2013

Därför tar Stefan Löfvens skuggfinansminister Magdalena Andersson nu upp striden mot vänstern och deras krav på vinstförbud inom välfärdssektorn.

Det finns mer än hundra förslag från nästan lika många arbetarkommuner om att aktiebolag inte ska få finnas i välfärden. Vad är risken med ett sådant förbud?

– I så fall skulle en massa skolor stängas. Det ser jag ingen poäng med. Varför ska vi stänga verksamheter som fungerar? Däremot tycker jag att vi ska reglera verksamheten bättre. Vi har varit naiva när vi öppnat upp välfärden för vinstgivande bolag.

Lunds arbetarekommun föreslår att vinster i vård- och omsorgssektorn bör förbjudas. Vad är det för fel på det?

– Att en del av de företag som driver den här verksamheten idag i så fall inte längre vill fortsätta med det. Vi har många verksamheter som drivs av aktiebolag. Vi har väldigt många brukare som är nöjda. Det måste vi respektera.

Enligt Malmö arbetarekommun bör välfärdsverksamhet inte få drivas med avkastning som medel eller mål. Vad är felet med ett sådant förslag?

– Det är inte genom sådana förbud vi uppnår det vi vill uppnå. Vi får kanske helt andra effekter som vi inte vill ha, kanske att verksamheter som finns idag och som brukarna är nöjda med inte finns i framtiden. Det vore olyckligt. Det finns ju många barn som går på skolor som drivs av privata företag, som gör vinst, och som både barn och föräldrar är väldigt nöjda med.

Ingen skulle bli lyckligare än Alliansen om partiet skulle ta beslut om vinstförbud på partikongressen.

Inget har nämligen mobiliserat borgerligheten som när LO-ekonomen Rudolf Meidner 1970 lade fram sitt förslag om löntagarfonder.

Tanken var att löntagarnas organisationer skulle få aktiemajoriteten i företag med över etthundra anställda. Förslagen om vinstförbud har samma politiska sprängkraft som fonderna.

Lägger sig Socialdemokraterna nu på vänsterkanten om vinster i välfärden ger man Alliansen en möjlighet att mobilisera väljarna på ett sätt som deras egen politik inte ser ut att klara av idag.

Det är därför avgörande för Socialdemokraternas valstrategi att denna bomb desarmeras inför kongressen.

Men även vänstern inom den socialdemokratiska sfären har insett betydelsen att argumentera i valtermer.

Det nybildade fackliga idéinstitutet Katalys talar om att vinstförbud och vinstbegränsningar som ett vinnarkoncept i valet.

Daniel Suhonen, chef för Katalys, och nationalekonomen Dany Kessel skriver på debattplats i Dagens Nyheter:

För den rödgröna oppositionen är detta en stor möjlighet att mobilisera de egna väljarna och göra inbrytningar ibland borgerliga väljare. Många människor uppger sig vara beredda att byta parti om det egna partiet inte har en tillräckligt bra linje i fråga om vinstbegränsning.

Sex procent av valmanskåren består i dag av alliansväljare som är så kritiska till vinst att de potentiellt skulle kunna vinnas över till de rödgröna om de presenterar ett effektivt förslag för att stoppa eller reglera vinstläckaget ur välfärden. 22 procent av valmanskåren består av rödgröna vinstkritiska väljare som tycker frågan är så viktig att de är beredda att byta parti på frågan.

”Vår undersökning visar att om Stefan Löfven slutar flörta med medelklassväljarna och formulerar ett effektivt vinstförbud så finns potentiellt ett helt Folkparti att hämta över blockgränsen”, säger Suhonen vidare.

Uppenbart kommer vänstern inte att ge sig utan strid.

När Magdalena Andersson intervjuades lyste även partiets strategi gentemot Moderaterna igenom.

Att detta framfördes i Sydsvenskan, som har täckningsområde inom det röda Skåne, var nog ingen tillfällighet.

Att försöka dra ner förtroendet för hur Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg sköter landets ekonomi är grundläggande om Socialdemokraterna skall kunna vinna valet.

– Det är mitt jobb att vara ute efter Anders Borgs jobb, säger hon.

I det arbetet riktar hon hård kritik mot områden som ofta beskrivs Borgs som starka sidor. Hon säger sig ha en hel del kritik mot ”hantverket” – mot det som annars brukar kallas ledarskap eller regeringsduglighet.

– Det finns många exempel på att Reinfeldt och Borg inte skött hantverket på det sätt som man kan förvänta sig av en regering, säger hon.

Enligt Magdalena Andersson är Fredrik Reinfeldts hittills största misslyckande att han inte fått ner arbetslösheten, som ju statsministern själv beskrivit som regeringens övergripande prioritering.

Hon anser att Anders Borg är på farlig väg att missköta Sveriges statsfinanser i och med att han i höstas lade fram en allt för expansiv statsbudget.

Det räcker att Centerpartiet och Kristdemokraterna tar sig över fyraprocentspärren för att det skall väga jämt mellan de rödgröna och regeringspartierna.

Och har man begränsande möjligheter att vinna nya väljare gäller det att avskräcka väljarna från att gå över till motståndarna.

Det är också i det perspektivet man skall se partiets intensiva kritik av Nuon-affären. En affär som knappast intresserar speciellt många väljare.

Vad man däremot kan uppnå är att man lyckas ifrågasätta bilden av en regering som är bra på att hantera landets och skattebetalarnas pengar.

Bild: Urklipp från Sydsvenskan den 24 februari 2013. Erik Magnusson gjorde intervjun med Magdalena Andersson.

Read Full Post »

ANALYS | Regeringen har problem med nutiden. Detta försöker man lösa genom att ge sig ut på en gemensam ”framtidsresa”.

Det var på nationaldagen som Alliansen meddelade att de fyra partiledarna skall ut och resa igen. Troligen inspirerat av Annie Lööfs egna ”framtidsresor” där hon träffade ”vardagshjältar”.

Första resan för Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Annie Lööf och Göran Hägglund gick till Göteborg – inom ramen för regeringens Framtidskommission.

En källa nära Reinfeldt uppger till Expressen att syftet är att ta tillbaka initiativet kring frågor om innovationer och företagande. Stefan Löfven har nämligen gett sig ut på en egen s.k. ”innovationsresa”.

Men det hela känns lite krystat. Åtminstone när det gäller regeringen.

Löfvens ”innovationsresa” fyller däremot en relevant funktion.

Det är ett bra sätt för honom att visa att man tänker fortsätta fokusera på frågor där partiet traditionellt har haft hög trovärdighet. Ett område som partiet lyckades schabbla bort under Mona Sahlin och Håkan Juholt.

Det är också ett smart sätt för Löfven att pressa regeringen på deras ömma punkt.

Det började redan när han gav regeringen en känga genom att tillkännage att näringslivet minsann inte var något ”särintresse”. Plötsligt stod Löfven där som talesperson för svenskt näringsliv.

Ju mer Löfven fokuserar på arbetslösheten och bristen på jobbskapande åtgärder desto tydligare uppfattar väljarna att skillnaderna är mellan Socialdemokraterna och Alliansen.

För Alliansen är läget annorlunda. Att försöka matcha Löfven mil för mil löser knappast regeringens grundläggande problem.

Alliansen är nu inne på andra mandatperioden. Om man fortfarande inte vet vad man skall göra åt arbetslösheten kommer inte heller någon ”framtidsresa” öka förtroendet bland väljarna.

Det enda som kan vända siffrorna för regeringen är om arbetslöshetssiffrorna börjar minska.

Regeringen måste därför ta beslut som – rätt eller fel – uppfattas leda just till minskad arbetslöshet och fler jobb.

Dessutom är det ganska uttjatat att de fyra partiledarna åker land och rike runt tillsammans.

Read Full Post »

IMAGE | Att gå i opposition mot sig själv är vanskligt. Det kräver både fingertoppskänsla och förmåga att hantera förväntningar.

Det är tillräckligt svårt när ett parti regerar i eget majestät. Sitter man dessutom i koalition krävs att partierna åtminstone är överrens om huvuddragen i strategin. Annars hotar förvirring.   

När Fredrik Reinfeldt (M) nyligen uppmanade sina moderata politiker ute i landet att säga nej till förslaget från Jan Björklund (FP) att skapa särskilda ungdomsjobb till 75 procent av ingångslönen sågs sprickan tydligt i Alliansen.

Det blev uppenbart att utspelet inte var planerat. Det var inte ett sätt att låta småpartierna ta större plats. Bilden blev att partierna drar åt olika håll utan någon tydlig samordning eller tanke bakom.

”Moderaterna centralt förordar inte lönesänkningar. Vi förordar högre löner och andra metoder för att sänka trösklar för grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden”, sade Fredrik Reinfeldt till Dagens Nyheter i april.

Om lönekostnaderna skulle vara det rätta borde resultatet av sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar ha varit större enligt Reinfeldt.

”Jag tror helt enkelt inte på den här idén med att sänka löner. I så fall så borde vi redan ha sett detta eftersom vi kraftigt har sänkt kostnaderna.”

När väljarna väl börjar ifrågasätta regeringsdugligheten lever Alliansen farligt.

Cecilia Garme skriver i Fokus om den svacka som Moderaterna befinner sig i.  

Partiet som gick till val på att avskaffa utanförskapet har satsat miljard efter miljard på att få ner arbetslösheten, utan resultat som står i proportion till insatserna. Enbart de åtgärder som skräddarsytts mot ungdomsarbetslösheten – sänkt krogmoms och sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar – kostar 20 miljarder 2012.  Problemet är att till och med Fredrik Reinfeldt själv, i en intervju med DN, har uttryckt tvivel om deras effekt.

När en regering på så sätt går i opposition mot sig själv blir en svensk väljare legitimt förvirrad och skärskådar regeringsmaktens fundament: de stabila statsfinanserna och regeringsdugligheten.

[…]

Sofia Arkelstens degradering är därmed också ett symptom på ett annat kristillstånd i moderaterna. Det handlar om själva lagbygget i partiledningen, det som en gång – efter katastrofvalet 2002 och Bo Lundgrens sorti – var nyckeln till framgången.

Det står nu klart att Fredrik Reinfeldt har misslyckats med att i tillräcklig grad inspirera en ny generation att bli goda ledare i moderaterna. Arkelsten, och gruppledaren Anna Kinberg Batra, sågs just som början på en sådan generationsväxling. Men den har inte följts upp och fick i veckan ett drastiskt bakslag. Frågan är också hur stort utrymme de nya nymoderaterna har som individer. Även enkla journalistfrågor tycks gå hela vägen upp till den centrala presstjänsten. I inget annat parti känner journalisten så starkt den ständiga närvaron av en falkögd kommunikationsavdelning. Eller också är moderaterna sämst av alla på att dölja det.

Bild: Citat och tidskriftsomslag från Fokus den 27 april-3 maj 2012.

Read Full Post »

STRATEGI | Med ordning och reda och sunt förnuft skall Stefan Löfven besegra Moderaterna och ta hem valsegern.

Löfven låter lite som en gråsosse när han intervjuas. Och som strategi kan det knappast bli mer lämpligt för Socialdemokraterna.

Efter år av förvirrad politisk retorik under Mona Sahlin och Håkan Juholt har Löfven tydligen gått tillbaka till ett koncept som traditionellt har vunnit både kärnväljare och val.

Det är åtminstone den bild man får av honom när Maria Sköld intervjuade i Göteborgs-Posten.

Du har redan gjort ett par utspel om att ställa mer krav. Vad menar du med det?

– Det finns ett delat ansvar mellan det vi kan göra gemensamt och individens eget ansvar. Vi gör ju inte som regeringen och privatiserar arbetslösheten och säger att ”det här får du lösa själv”. Men då har vi också rätt att ställa krav på att du skaffar dig en utbildning som gör att du höjer din anställningsbarhet, för vi vet att annars har man mycket svårare att få ett jobb.

Vill du ha en bortre parentes i a-kassan?

– Ja, vi har just nu 300 dagar och vi har inget skarpt förslag om att förlänga det. Men däremot är vi mycket noga med att påpeka behovet av tidiga åtgärder och om de 300 dagarna tar slut måste du få hjälp till något annat.

[…]

Ni vill att alla ska läsa in gymnasiet och att alla linjer ska vara treåriga och högskoleförberedande. Men kommer det inte alltid finnas unga som inte klarar av det?

– Jamen börjar man i det, då har man direkt börjat sänka ambitionerna, som den här regeringen gör nu. Men när jag som IF Metalls ordförande mötte våra motparter så säger de att kraven kommer att höjas successivt. Gymnasieutbildningar som inte är högskoleförberedande nyttar ingenting till. Jag tror däremot att vi behöver utveckla utbildningarna så att flera kommer att klara sig igenom dem.

Bild: Både framsidan ovan och intervjun är från Göteborgs-Posten den 28 april 2012.

Read Full Post »

IMAGE | Varumärket ”Nya Moderaterna” hotas av småpartiernas mer nyliberala syn på svenskt företagsklimat och hur man skapar nya jobb.

Fredrik Reinfeldts extremt tydliga avståndstagande från Jan Björklunds förslag om lägre ingångslöner för ungdomar kan bli den möjlighet oppositionen har väntat på för att kunna köra in en kil mellan regeringspartierna.

”I Sverige sänker vi inte löner, vi höjer dem”, säger t.ex. statsministern i en intervju i Dagens Nyheter.

Även om regeringen knappast kommer att spricka påverkar frågor kring arbetslöshet och arbetsmarknadsfrågor alltid väljarnas syn på en regerings duglighet att regera.

Att Folkpartiet och Centerpartiet så tydligöra har valt att profilera sig på en mer (ny)liberal syn på företagens villkor och fackens inflytande på arbetsmarknaden hotar direkt Moderaternas strategi att bli – inte bara det ”nya arbetarpartiet” – utan också Sveriges statsbärande parti.

Det är så man skall se Reinfeldts tydliga avståndstagande från Björklunds utspel.

Att Reinfeldt röt till i Dagens Nyheter beror också på att han vill sända en tydlig signal till Moderaterna i kommunerna att inte gå med på Folkpartiets förslag.

Revolterar Moderaterna lokalt hotas partiets samlade strategi.

Skall Folkpartiets förslag lyckas krävs det att moderata kommunpolitiker stöder förslaget på samma sätt som skett i Sollentuna.

”Moderaterna centralt förordar inte lönesänkningar. Vi förordar högre löner och andra metoder för att sänka trösklar för grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden”, sade Reinfeldt.

Med tanke på att facket troligtvis alltid kommer att säga nej – som man gjorde i Sollentuna – handlar det inte om att Björklunds förslag snabbt skulle kunna förverkligas.

Snarare handlar Reinfeldts skarpa tonläge om att partiets varumärke riskerar att urholkas om det uppfattas att partiet är splittrat på lokal och nationell nivå.

Övrigt: Framsidan ovan är Dagens Nyheter den 4 april 2012.

Read Full Post »

FÖRSÖKEN att återta det politiska initiativet får ofta småpartierna att framstå som alltmer marginaliserade.

Oftast är det just Folkpartiet och Centerpartiet som tävlar om exakt samma frågor som de hoppas skall lyfta dem från låga opinionssiffror.

Och allt oftare väljer man frågor som väljarna uppfattar ligger till höger om mitten.

Tanken är förstås att försöka inmuta ett eget politiskt territorium där man skall kunna växa och sedan utmana Moderaterna. Resultatet blir ofta det direkt motsatta.

Denna tävlan framstår snarare som lite självdestruktiv. Det ger Moderaterna möjlighet att säga ”nej”. Moderaterna vinner poäng och väljarstöd eftersom man framstår som det balanserade och stabila partiet inom Alliansen.

Nu senast har Folkpartiet framfört tanken om att avskaffa turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd (Las). Man vill istället att kompetens och inte anställningstid skall vara avgörande.

Och lika föresägbart är att Moderaterna inte vill ha några förändringar.

Folkpartiet vill också bekämpa den höga arbetslösheten med lägre ingångslöner för unga och höjt tak i a-kassan under de första 100 dagarna.

Stora delar av väljarkollektivet har ett helt vanligt jobb. När osäkerheten ökar så är det ganska lätt att räkna ut att oron för att förlora jobbet också ökar.

När Folkpartiet och Centerpartiet då väljer att tävla till höger om mitten vinner Moderaterna.

Read Full Post »

Older Posts »