Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Arbetsgivare’

ETT SÄTT FÖR Moderaterna att visa att partiet har förändrats har varit att distansera sig från Svenskt Näringsliv och utmåla organisationen som ett särintresse.

Om gänget kring Fredrik Reinfeldt och Anders Borg skulle lyckas desinficera varumärket Moderaterna var det viktigt att visa att man inte satt i knäet på lobbyorganisationen.

En konsekvens av partiets framgång har varit att Svenskt Näringsliv nu försöker kopiera strategin.

Anders Billing i Fokus skriver:

Att ha haft arbetsgivarna som högerspöke under dessa år har varit en enastående framgång för moderaterna. Partiets positionsförflyttning just i relation till Svenskt Näringsliv har varit en hörnsten i den politiska profil som vunnit två val och  som i dag är politisk samtidshistoria. En idé som är så bra att arbetsgivarna själva nu försöker kopiera den.

[…]

Vid Svenskt Näringslivs årsmöte häromveckan fanns inte, som tidigare år, några externa talare. Medier var inte heller välkomna. I stället hölls en workshop under ledning av Peter Settman där de närvarande medlemmarna i stället uppmanades att berätta sin historia, formulera problemen som de själva upplevde den. Till sin hjälp fick deltagarna var sin handbok, där historieberättandet utmålas som den  bästa pinionsbildningen. Ett av råden i boken är »Fastna inte i politikerfällan«.

»Vi är företagsamma människor och inte politiker – det ska märkas när vi pratar och har konkreta erfarenheter i ryggen.«

Nyckelordet i strategin är »företagsamma människor«. Till skillnad från »företagare«, som det hette förut. […] Det är en positionsförflyttning, värdig de nya moderaterna. Som, om det hela lyckas, innebär att Svenskt Näringsliv kan kasta av sig högerspökets lakan.

Försvinner då hela konflikten? Nej, till att börja med kommer säkerligen arbetsgivarna att fortsätta springa långt före med sina profilfrågor, även om retoriken tonas ned. Men den nya strategin löser inte det problem som är kärnan i slaget mellan arbetsgivarna och de nya moderaterna.

Det handlar om en osämja på närmast personlig nivå mellan flera personer i kärnan hos partiet och i toppen av Svenskt Näringsliv. I klartext: finansminister Anders Borg, ett antal personer runt honom, och Urban Bäckström och Stefan Fölster hos arbetsgivarna.

På finansdepartementet anser man, uppriktigt, att direktörerna på Storgatan är pompösa, grunda i analysen och programmatiska försvarare av den besuttna klassen. Kort sagt, ett särintresse.

[..]

Är problemet hetsiga bråkstakar rekryterar man filbunkslugna gentlemän med färska vänskapsrelationer till regeringstoppen. Om det lyckas är en annan fråga. Om något visar de senaste åren att alla delar av arbetsgivarorganisationen inte går helt i takt med varandra.

Read Full Post »

EN TYPISK representant för nya Moderaterna. Det är den bild man får av arbetsmarknadsministern Hillevi Engström.

I en intervju om arbetsmiljö och ledarskap i Chefstidningen framstår hon som en empatisk minister. Men hon framstår också som en minister utan några lösningar på arbetsmiljöproblemen.

Det är ett klassiskt knep. Erkänn problemen och tala om hur svårlöst det hela är. Det ger bilden av en sympatisk och reflekterande minister som brottas med problemen. Det ger också bra manöverutrymme i intervjusituationer.

Så här kan det låta när Eva Brandsma intervjuar:

Ökad psykisk ohälsa bland unga ser man en tendens över hela Europa att den ökar – de finns en stor grupp med unga som inte klarar av kraven som ställs i dagens arbetsliv.

Vad ska man göra åt det?

– Jag vet inte det. Det vi ser är ju att arbetslivet har blivit så slimmat, vi har färre jobb för de personer som har en del arbetssvårigheter. De jobben finns inte kvar, för de jobben har vi rationaliserat bort. Eller exporterat bort.

Och så låter det genom hela intervjun. Många problem lyfts fram av både intervjuare och intervjuad. Men några tydliga svar får man inte.

Engström verkar inte ens tro att hon som ansvarig minister och politiker kan göra något åt problemen. Det är andra som måste fixa det.

Du har talat om arbetsgivares ansvar. Vilket ansvar har de för de personer som inte är högpresterande?

– Jag har sagt flera gånger att det ansvaret måste öka.  Jag har under det senaste halvåret som arbetsmarknadsminister besökt arbetsgivare som gör mer än andra. Och de är för få. Jag har inte ens kunnat fylla min kalander med besök som jag hade velat göra. 

 Krävs det inte ett politiskt beslut, påtrykningar från regeringen att få arbetsgivare att ta ett större ansvar?

– Jag tror inte att man kan tvinga fram människor att bli goda. Man kan inte lagstifta fram det. Men man kan ta fram goda exempel.

”Ta fram goda exempel”. Det är det typiska politikersvaret när man inte vet – eller vill – göra något.

Read Full Post »