Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Andreas Carlgren’

MEDIA | Tidskriften Miljöaktuellt har med kritiska ögon tittat på den del av PR- och lobbybranschen som försöker påverka dagens miljöpolitik.

Miljöaktuellt nr 9 oktober 2012

Jon Röhne skriver intressant om symbiosen mellan politiker, media och lobbyisterna i PR-företagen.

Trots branschens självbild kan listan över tvivelaktigt svenskt pr-arbete göras lång. Utöver Doles misslyckade kupp mot Fredrik Gerten [p.g.a. dokumentärfilmen ”Bananas”] kan nämnas Primes dolda kampanj för att vända Socialdemokraterna och Centerpartiet i kärnkraftfrågan, en kampanj som Svenskt näringsliv i det tysta betalade 20 miljoner för och som till sist lyckades. Det avslöjades när byrån inte kunde låta bli att skryta om bedriften på ett kärnkraftsevent i USA. Skandalen anses vara en bidragande orsak till att regeringen kunde driva igenom sitt slutliga kärnkraftförslag i riksdagen.

Efter vårdskandalen kring företaget Carema var det också Prime som fick i uppdrag att blogga åt företaget i syfte att ”nyansera debatten”. Carema anlitade också Storbritanniens största pr-firma Brunswick för att minska svenska mediers hårda kritik.

Nyligen kom det också fram att Carl Bildt värvade Georgien som kund till Kreab, där han var ordförande, strax innan han blev utrikesminister 2006. På Kreab säger man att man sedan ess varit ”Georgiens extrahänder i Bryssel”. Carl Bildt har samtidigt kritiserats för att i sin ministerroll ha tagit ställning för Georgien i flera fall, till och med då valfusk uppdagats.

[…]

Den 4 juli i år, mitt under politikerveckan i Almedalen, meddelades att Centerpartiet anlitar pr-företaget Prime för att hjälpa till att förbättra ”partiets image”. Prime är just den pr-firma som tidigare har skrutit om att ha lyckats vända Centern i kärnkraftfrågan på uppdrag av Svenskt näringsliv. Det hindrar alltså inte Centern för att inleda ett samarbete.

– Prime kunde ge oss bra metodstöd för mätningar och annat. Vi valde Prime för att vi tyckte att de kunde ge oss ett bra utifrån-in-perspektiv. Vi hade gjort en valanalys och ville bli tydligare i vår profilering, sade Centerpartiets kommunikationschef Jenny Persson till Miljöaktuellt på plats i Almedalen.

Ett intressant och angeläget reportage. Men jämför man det med en tidigare artikel ser man att det inte är PR och lobbyism som Miljöaktuellt är speciellt kritiska emot.

Vad kritiken handlar om är snarare den PR som driver frågor eller åsikter som inte överrensstämmer med tidskriftens egen miljöagenda.

När man gjorde ett reportage om en av Sveriges – och Europas – tyngsta miljölobbyister var det aldrig tal om någon kritisk granskning.

Miljöaktuellt nr 2 februari 2012

Anders Hellberg skrev i februari:

Under åren har Mikael Karlsson byggt upp ett kontaktnät som få andra. Han var vice ordförande i Naturskyddsföreningen redan på den tid då Anna Lindh var miljöminister. Som ordförande har han sett Kjell Larsson, Lena Sommestad och Andreas Carlgren passera på den post som Lena Ek nu innehar. Eftersom han dessutom är ordförande i Europeiska miljöbyrån (EEB) som samlar över 140 europeiska miljöorganisationer sträcker sig möjligheterna att påverka politiken långt utanför Sveriges gränser.

[…]

Naturskyddsföreningen har idag ungefär 192 000 medlemmar spridda över landet. Organisationen är uppdelad i 24 länsförbund och 275 kommunkretsar. Dessutom har man ett antal nätverk uppdelade i sakområden, som havs- skogs- och klimatnätverk. Riksstämman är det högsta beslutande organet och vartannat år utses en styrelse som leder föreningens arbete och som till sin hjälp har ett kansli med cirka 80 anställda.

Som ordförande är Mikael Karlsson den som leder styrelsen. Det innebär att han dels har ansvar för den strategiska utvecklingen, det han kallar för den strategiska klockan som tickar på fyra fem år. Dels ansvarar han för den taktiska klockan som tickar på ett år, med verksamhetsplaner och budget och den årsredovisning där styrelsen följer vad kansliet gör.

Han är även operativt verksam i det dagliga arbetet, vilket innebär ett direkt policyansvar för egentligen alla sakområden. Exempelvis går han igenom och godkänner samtliga remissvar.

Snacka om idolporträtt.

Borde inte en sådan tung maktspelare granskas mer närgående? Jo, visst. Men det är något Miljöaktuellt aldrig kommer att göra.

Tidskriften är nämligen alldeles för ideologiskt och sakpolitiskt allierad med Naturskyddsföreningen för att kunna göra en objektiv och kritisk granskning.

Övrigt: Tidskriftsomslagen är Miljöaktuellt nr 9, oktober 2012 respektive nr 2, februari 2012.

Read Full Post »

ANNIE LÖÖF är bra på att kommunicera politik. Men frågan är om inte Centerpartiet också måste byta politiska prioriteringar för att kunna växa?

Erik Wahlin i Affärsvärlden skriver:

Annie Lööf sade nyligen i en SVT-intervju att Centern är ”Sveriges mest otydliga parti”. Den verkliga utmaningen blir att förklara för väljarna hur Centerpartiet sticker ut från de andra tre borgerliga regeringspartierna, kanske framför allt gentemot de allt mer dominanta Moderaterna. Hon lyfter fram Centerpartiets historia, med grunden i Bondeförbundet, och nämner ”en stark frihetssträvan” och en ”småföretagartradition”.

Hon hävdar att det finns tre konkreta områden i regeringsarbetet där Centern har starkare fokus än de andra allianspartierna: 1) En grön klimatpolitik. 2) En passionerad småföretagarpolitik. 3) En politik för de allra mest utsatta i samhället.

Detta låter lite som önsketänkande.

Av de tre områden så är det bara kring näringslivs- och företagarfrågor som partiet har haft en tydlig profil i regeringen. Och dessa frågor tenderar aldrig att få väljarna att direkt flockas till ett parti.

Och att Centerpartiet har både posten som miljöminister (Andreas Carlgren) och landsbygdsminister (Eskil Erlandsson) har inte direkt stärkt partiets miljöprofil.

Väljarnas bild av partiets miljöpolitik har snarare formats av turerna kring kärnkraften. Och detta har knappast stärkt partiets stöd bland de väljare som prioriterar miljöfrågor.

Men det märkligaste av allt är att Lööf uppfattar att Centerpartiet har bättre fokus på frågor som berör de allra mest utsatta i samhället. Detta gäller bara om Lööf utgår ifrån att väljarna inte har något förtroende för övriga regeringspartiers politik på området. (Det kan i och för sig vara sant!)

Lööf har rätt i att Centerpartiet är ett otydliga parti. Men av intervjun i Affärsvärlden kan man inte se att Lööf ens har börjat jobbet med att skingra dimman kring partiets oydliga politik.

Övrigt: Tidskriftsomslaget ovan är nr 38, 21 september 2011. Intervjun med Annie Lööf finns bara i pappersupplagan av Affärsvärlden.

Read Full Post »

LISTA: Tidningen Miljöaktuellt rankade tidigare i år ”Sveriges 100 miljömäktigaste”. Men juryn verkar ha ägnat sig mer åt önsketänkande än seriös analys när det gäller den inbördes rangordningen bland de 24 politikerna på listan.

Låt gå för att Maria Wetterstrand (MP) toppar listan. Det är trots allt valår och hon är den klart tydligaste opinionsbildaren på miljöområdet.

Mer har hon verkligen mer inflytande och makt över den konkreta miljöpolitiken än centerpartisten och statssekreteraren Ola Alterå (5) på näringsdepartementet? Knappast.

För att inte tala om miljöminister Andreas Carlgren (C) som hamnar på plats 7 – efter både Wetterstrand och Alterå.

Och vad i herrans namn gör Margot Wallström (S) på plats 18?

Inte ens motiveringen ger någon annan förklaring än att juryn ”räknar med” att hon kommer att göra bra ifrån sig på miljöområdet oavsett vad hon ägnar sig åt.

En bra märklig motivering med tanke på at hon får en bättre placering än både Lena Ek (C) i EU, näringsminister Maud Olofsson (C), jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) och Anders Ygeman (S) som är ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott. 

Och Ygeman hamnar på en bättre placering (47) än infrastrukturministern Åsa Torstensson (C) som hamnar på plats 52.

En rad märkligheter med andra ord.

Men det är inte så konstigt när man ser att tidningen använt något så subjektivt som ”trovärdighet” som ett av kriterierna.

Man behöver med andra ord inte ha gjort något konkret för att få en bra placering på listan. Det räcker i princip att juryn anser att man framstår som tillräckligt trovärdig för att man skall klassas som ”miljömäktig”.

Här nedan är politikerna från listan. Tidigare placering inom parantes. 

1. Maria Wetterstrand (MP), språkrör (8)
Wetterstrand är en kunnig och lysande politisk stjärna som lägger grunden för en valsensation genom att med trovärdighet föra in nya idéer och skapa tankeströmningar i partiet, som i Wetterstrand fått sin första riktiga superstar.

5. Ola Alterå, ­statssekreterare (C), Näringsdepartementet (21)
Kunnig, insatt och engagerad. Är den som gör mycket av det goda jobbet.

7. Andreas Carlgren (C), miljöminister (4)
Gjorde en engagerad insats ­under COP15, men har tappat förtroende senaste halvåret. Vargjakten är bara ett exempel.

12. Peter Eriksson (MP), språkrör (13)
Kunnig och väldigt insatt, men hamnar i skuggan av Maria.

13. Isabella Lövin (MP), EU-parlamen­tariker (24)
Har på sin lilla tid i parlamentet redan åstadkommit stordåd.

15. Carl Schlyter, (MP), EU-parlamentariker (ny)

16. Fredrik Reinfeldt (M), statsminister (3)
Mannen med den största reella makten har visat visst ledarskap under EU-ordförandeskapet men kunde förstås ha gjort mer …

18. Margot Wallström (S) (6)
När juryn röstade var det fortfarande okänt var Margot skulle hamna och att hon får jobb i FN. Men vi räknar med att hon åstadkommer samma resultat hon gjorde de senaste åren.

19. Lena Ek (C), EU-­parla­mentariker (22)

Centerns starka kvinna fortsätter sitt idoga arbete inom EU.

22. Sofia Arkelsten (M), ledamot i miljö- och jordbruksutskottet och moderaternas talesperson i miljöfrågor (28)
Arbetar ständigt för att lyfta miljöfrågorna på den politiska agendan och har nu även lyckats lyfta sig själv med sex steg.

29. Ilmar Reepalu (S), kommunalråd i Malmö (ny)
Ledare för en stad som omvandlats från tung industristad till en stad med hållbarhetsambitioner som ett gott exempel för världen.

37. Maud Olofsson (C), näringsminister (9)
Har varit med och skapat Alliansen och energiuppgörelsen men har under året fått kritik för regeringens bristande ägarstyrning av Vattenfall. Har dalat kraftigt från nionde till 37:e plats.

39. Mona Sahlin (S) partiledare (ny)
Opinionsledare som inte skrikit särskilt högt under året. Lutar sig mot MP i miljöfrågorna.

40. Eskil Erlandsson (C), jordbruksminister (27)
Basar för fiske, skog och jordbruk.

41. Ulla Hamilton (M), miljöborgarråd i Stockholm (ny)
Högst politiskt ansvarig för Europas första miljöhuvudstad.

47. Anders Ygeman (S), ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott (ny)
På viktig post i inflytelserikt ­organ.

52. Åsa Torstensson (C), infrastrukturminister (13)
Avgör avgörande klimatfrågor.

55. Karin Svensson Smith (MP), riksdagsledamot
Transport- och klimatengagerad pådrivare.

58. Claes Västerteg (C), ­miljötalesman (ny)
Centertalesman och ledamot i miljö- och jordbruksutskottet.

63. Per Bolund (MP), riksdagsledamot (ny)
Tidigare tjänsteman på näringsdepartementet. Jobbat hårt för trängselavgifter.

71. Anders Borg (M), finansminister (11)
Mycket mäktig man, men framstår som oengagerad och åstadkommer litet för miljön.

79. Kia Andreasson (MP), ­miljökommunalråd i Göteborgs stad (ny)
Aktiv kraft i aktiv stad.

83. Anneli Hulthén (S), ordförande i kommunstyrelsen i  Göteborg (16)
Ännu en drivande kraft på Sveriges framsida.

86. Lena Sommestad (S), fd miljöminister (ny)
Avgår nu som vd för Svensk fjärrvärme för att åter bli politiker.

Read Full Post »

POLITIK: Borgerliga ledarskribenter planerar en samordnad ”Mosa Maria Wetterstrand”-kampanj.

Detta enligt frilansjournalisten Tonchi Percan vars bok Aftonbladet har hämtat följande citat ifrån.

”Över en öl på restaurang Tennstopet i Stockholm i början av februari berättar Per Gudmundsson, ledarskribent på SvD, att hans chef PJ Anders Linder beordrat medarbetarna att koncentrera sin kritik mot Maria Wetterstrand.

‘Vi har blivit tillsagda på ledarredaktionen att angripa Maria Wetterstrand. Vi ska låta bli Mona Sahlin’, citerar Percan Gudmundsson i boken.”

Tanken är att påverka journalister att börja granska Maria Wetterstrand. Wetterstrand anses ha kommit för lindrigt undan jämfört med de andra partiernas företrädare.

Mycket i strategin talar för att den kan bli framgångsrik.

a) Media jagar i flock. När media bestämmer sig för att en person eller ett fenomen är ”a bad thing” så tycker man det ofta över hela fältet. Samma story – och med samma vinklingar – börjar plötsligt synas överallt. 

Det omvända gäller därmed också. När en person är populär är den personen ofta det i alla medier samtidigt. Och populärast just nu är Maria Wetterstrand. Hon beskrivs ofta som ett (positivt) fenomen.

Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för att nyhetsredaktionerna skall börja fundera över om det inte är dags att börja granska Wetterstrand.    

b) Skall Alliansregeringen lyckas pressa ner opinionssiffrorna för den rödgröna alliansen måste man inrikta sina attacker på områden där De Rödgröna är som starkast och där partiet har störst förtroende.

Populärast inom De Rödgröna är för närvarande Miljöpartiet. Deras siffror stiger medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tappar i opinionsundersökningar.

Och nyckel till Miljöpartiets popularitet heter Maria Wetterstrand.

Därför är det viktigt för Alliansen (och deras allierade) att försöka pressa ner siffrorna för Miljöpartiet. Detta gör man bäst genom att urholka förtroendet för Maria Wetterstrand hos allmänheten.

Aftonbladet sammanfattar strategins huvuddrag på följande sätt;

1) Låta Anders Borg ta debatterna mot Maria Wetterstrand. Alliansens ekonomiske nestor ska få partiets förslag att framstå som orealistiska.

2) Betona vilket sällskap Maria Wetterstrand valt. MP är inget mittenparti utan har satt sig i ”vänsterskutan” och låter Lars Ohly (V) hålla i rodret.

3) Mitt under MP:s partikongress i Uppsala lanserade Moderaterna ett landsbygdspolitiskt program där MP utmålades som ett hot mot glesbygden. Höjd bensinskatt, ny kilometerskatt och avveckling av kärnkraften var några exempel.

4) Stjäla frågor. Bra livsmedelsproduktion och god matkvalitet är numer även en moderat paradfråga.

5) Påstå att MP helt vill avskaffa flyget. Här blev vulkanen Eyjafjallajökulls utbrott ett vapen. I flera identiska debattartiklar hävdade ledande centerpartister runtom i landet att flygkaoset som följde på vulkanutbrottet var en försmak av ett miljöpartistiskt samhälle. Även FP och M stämde in i beskrivningen.

6) Utmåla MP som bilfientligt. Höjningen av bensinskatten är beviset.

7) Stor debattutmaning från Centerpartiet. 29 lokala debatter och två nationella mellan språkrören och Maud Olofsson och Andreas Carlgren.

Övrigt: Maria Wetterstrand: Kronprinsessan av Tonchi Percan.

Read Full Post »

PR KAMPANJ: Är det någon som undrar hur Sverige så lätt kom att acceptera oljeledningen i Östersjön?

Detta trots att turerna inramades av att det var Tysklands ex-kansler Gerhard Schröder och Vladimir Putin (f.d. KGB-chef) som drog igång Nordstream och satte en f.d. Stasi officer Matthias Warning som vd.

En bra sammanfattning om den omfattande PR och påverkanskampanj som Nordstream bedrev (och bedriver) i Sverige ges av redaktör Kaianders Sempler i senaste Ny Teknik;

En sådan anläggning skulle utformas som en konstgjord ö, och behöva något slags skydd mot terrorism och annat. Det skulle innebära att ryska säkerhetstrupper stationerades mitt i Östersjön, på själva tröskeln till Sverige. Inspektionstornet skulle komma att krylla av signalspanare och spioner. Fullständigt oacceptabelt!

Förresten krävdes ju en detaljerad miljökonsekvensbeskrivning om en pipeline skulle få dras genom svensk ekonomisk zon. På botten finns vrak, gamla minor, tungmetaller och dumpad giftgas från världskrigen. Bygget av en pipeline skulle kunna röra om i sedimenten och lösgöra stora mängder gifter med en miljökatastrof som följd. Dessutom skulle en pipeline vara till hinder för fisket. (…)

Men till allas förvåning började Nordstream nu beta av kraven ett efter ett. Inspektionstornet utanför Gotland, som hade påståtts vara nödvändigt av tekniska skäl, behövdes plötsligt inte längre. Sträckningen av ledningen ändrades så att inga känsliga områden berördes. Det rysk-tyska konsortiet skickade ut lobbyister som med honungslena stämmor redogjorde för projektets fördelar. Inte nog med att drabbade fiskare skulle få rundlig kompensation för eventuella problem under byggtiden, man skulle också satsa 100 miljoner kronor på projekt på Gotland. Däribland en ny hamn i Slite, forskning på högskolan i Visby och stöd till länsmuseet, kunde SVT rapportera .

Så kom dagen när alla krav var uppfyllda, och miljöminister Andreas Carlgren inte längre kunde skicka tillbaka Nordstreams ansökningshandlingar för ytterligare kompletteringar. Han hade inget val, i synnerhet inte som Sverige då var EUs ordförandenation och måste uppföra sig väl.

Read Full Post »