Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘AMF Pension’

Wanja Lundby-WedinAMF-SKANDALEN: LO-ordförande Wanja Lundby-Wedin har meddelat att hon nu lämnar sina samtliga styrelseuppdrag i bolag som LO och Svenskt Näringsliv äger tillsammans.

Sent omsider har LO-ordförande Wanja Lundby-Wedin tydligen insett att styrelseuppdragen i bl.a. AMF Pension är en belastning både för henne, facket och för Socialdemokraterna.

Frågan är varför det tog så lång tid för henne att inse detta.

Troligtvis har det tagit så här lång tid därför att Lundby-Wedin inte ville att det skall se ut som om hon drevs bort p.g.a. drevet som uppstod när skandalen briserade i media. Nu har det gått ett tag sedan det var som mest intensivt i media.

Men att det inte skedde tidigare beror säkerligen också på att Lundby-Wedin inte heller ville att det skulle se ut som om hon själv hade någon skuld till AMF-skandalen.

Att ha lämnat tidigare skulle ha skickat signalen att hon såg sig själv som skyldig oavsett innehållet i hennes officiella förklaringar.

Lundby-Wedin hoppas nu säkert att hon kan slinka undan utan alltför mycket medieuppmärksamhet. ”Old news” får alltid små rubriker och notiser. Och uppmärksamheten blir därmed också ”hanterbar”.

Men man skall heller inte utesluta att Lundby-Wedin har insett att stämningarna inom både LO och socialdemokratin är så pass negativ till hennes agerande att det behövs ytterligare en ”fredsgåva” till både medlemmar och väljare.

Wanja Lundby-Wedin har ägnat mycket tid till att resa runt och träffa sina medlemmar sedan skandalen briserade. Det är uppenbart att irritationen mot henne består.

Dessutom riskerar hennes hantering av AMF-skandalen att passivisera de fackligt anslutna när de som mest behöver aktiveras p.g.a. krisen inom fackföreningsrörelsen, Mona Sahlins dåliga opinionssiffror och kommande EU-val.

Ett dåligt EU-val för Socialdemokraterna riskerar hämma partiets möjligheter att mobilisera inför valet 2010.  

LO:s PR katastrof har gjort det nödvändigt för Lundby-Wedin att nu kommunicera att hon har förstått medlemmarnas signaler och att partiets behov kräver uppoffringar. 

Frågan är om det hela inte är för lite och för sent.

Read Full Post »

mona-sahlinVÄGVAL: Mona Sahlin har nu distanserat sig från LO-ordförande Wanja Lundby-Wedin. Lundby-Wedin ”bör lämna AMF:s styrelse” förklarade Sahlin i en intervju med Sveriges Radio P4 Upplandsnytt.

Att detta sker först efter att Demoskops opinionssiffror för mätperioden 25 mars – 2 april visade att partiet rasade hela 8,6 procent får Sahlin att framstå som taktiserande snarare än en partiledare som drivs av övertygelse. 

Mona Sahlin har aldrig har under hela denna kris för Lundby-Wedin lyckats kommunicera någon klar och tydlig linje gentemot vare sig skandalen inom AMF Pension eller mot LO:s ordförande.

Att kräva att Lundby-Wedin nu skall lämna ett styrelseuppdrag (AMF Pension) och samtidigt försöka låtsas som om hennes uppdrag i partiets verkställande utskott och som ordförande i LO inte kommer att hämma partiets möjligheter att återfå väljarnas förtroende är naivt till gränsen till okunnigt.

Finns det ingen partistrateg kvar i partiet som kan tala om för Mona Sahlin att risken för en valförlust 2010 är nu överhängande om man väljer att styvnackat behålla Lundby-Wedin i partitoppen?

Socialdemokraterna framstår alltmer som ett parti utan långsiktigt hållbar strategi. Alla utspel ger bilden av ett parti som griper efter halmstrån. Det kommer inte att räcka att bara fortsätta med att kritisera regeringen på område efter område för att ta sig ur denna opinionssvacka.

Två stora händelser har skapat denna farliga situation för Mona Sahlin. Första misstaget var när Sahlin tvingades att retirera och ta med Lars Ohly och Vänsterpartiet i det rödgröna alliansbygget. Detta fick partiet att framstå som splittrat och Sahlin som svag.

Den andra händelsen har varit hanteringen av Lundby-Wedin affären. Bilden av ett splitrat parti med en svag partiledare kompletteras nu med bristande kommunikationsförmåga och en okänslighet för människors upprördhet över pensionsskandalen.

Lägger man sedan till att partiet knappast framstår som det mest tydliga i de politiska sakfrågorna så har vi bilden av ett parti i djup kris.

Vill Mona Sahlin överhuvudtaget komma tillbaka in i matchen om makten måste hon från och med nu göra rent hus med dåliga rådgivare, dåligt ledarskap, obefintlig politik och otydliga visioner för ett socialdemokratiskt Sverige.

Read Full Post »

mona-sahlinSTRATEGI: Utspelen kommer nu slag i slag från Socialdemokraterna.

Samtidigt som partiet vill återinföra förmögenhetsskatten och höja inkomstskatten för dem som tjänar mest går Mona Sahlin idag ut och stödjer LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin.

Fram tills idag har Sahlin försökt hålla sig borta från skandalen kring Lundby-Wedin och de 60 miljoner kronor till AMF Pensions avgående vd som hon var med och beviljade.

Att hon nu stödjer samma Lundby-Wedin kan antingen bero på att hon har förhandstips om att utredningen som har att granska turerna kring styrelsebeslutet indikerar att LO-basen har en rimlig chans att rädda ansiktet.

Antingen detta eller så gör Socialdemokraterna bedömningen att man har mer att vinna på att sluta leden inom arbetarrörelsen än att riskera en ledarstrid inom LO. En sådan strid riskerar ta fokus från kampen om regeringsmakten.

Lundby-Wedin är trots allt inte bara LO-ordförande. Hon är även ledamot i partiets verkställande utskott.

Kanske är det i detta ljus man skall se utspelet om höjda skatter för rika.

Rent spontant kommer budskapet säkert att få ett positivt mottagande inom socialdemokratin. Utspelet ligger i linje med den självbild man har av sig själv som en Robin Hood som tar från de rika och ge till de fattiga för att kunna bygga vidare på det svenska välfärdsbygget i solidarisk anda.

Frågan är bara om man hade kommit till samma slutsats om förslaget hade fått diskuteras lite mer ingående i media och inom partiet. Miljöpartiet har t.ex. redan sågat förslaget.

Mikaela Valtersson, ekonomisk talesman för Miljöpartiet anser att det ”vore dumt att återinföra förmögenhetsskatten”. Miljöpartiet vill inte ta risken att kapital försvinner ut ur landet och speciellt inte under ekonomiska kristider.

Inte heller förslaget från (S) om en särskild fastighetsskatt för villor med taxeringsvärde över 5 miljoner kronor välkomnas av Valtersson. Detta tror Valtersson (S) bara har lanserar av ideologiska snarare än av ekonomiska orsaker.

Så varför lanserar (S) förslag som så uppenbart går emot ett av partierna inom den egna rödgröna alliansen?

Mona Sahlin har kanske insett att läget är så pass alvarligt för partiet att det nu gäller att appellera till kärnväljarna innan man kan börja fundera på att återerövra mitten.

Man är beredda att lämpa mitten öppen för regeringspartierna i utbyte mot att försöka svetsa samman en illa tilltygad socialdemokrati.

I detta arbete behövs LO och Wanja Lundby-Wedin. Man behöver också elda de egna trupperna. Vad kan då vara bättre än skattepolitik som står på traditionell ideologisk grund.

En mer positiv förklaring skulle kunna vara att Socialdemokraterna trots allt känner sig uppmuntrade av de senaste opinionssiffrorna från Synovate.

Även om partiet tappar så är skillnaderna mellan blocken små men stabila. Mona Sahlins alla problem med att kommunicera en sammanhängande politik har trots allt inte inneburet att regeringspartierna skulle vinna om det var val idag.

De Rödgröna får 49,6 procent mot regeringspartiernas 46,0 procent. Miljöpartiet – som hoppades mycket på en allians med (S) och utan Vänsterpartiet – har halkat rejält sedan Lars Ohly välkomnades in i värmen.

Miljöpartiet – som når sina lägsta siffror sedan juni 2006 – går från 6,3 till 5,1 procent. Vänsterpartiet däremot går från 5,6 till 7,0 procent.

Dessa siffror borde vara uppmuntrande för dem som vill se höra vänsterretorik från Socialdemokraterna.

Read Full Post »

wanja-lundby-wedinSTRATEGI: Att säga att Wanja Lundby-Wedin har haft hög svansföring när det gäller att kritisera näringslivets bonussystem är att uttrycka sig diplomatiskt.

Frågan är vad man nu kan göra för att rädda LO:s anseende utåt. Det mest rimliga borde vara att Lundby-Wedin helt enkelt avgår. Detta skulle vara det absolut bästa strategin om LO (och socialdemokratin) överhuvudtaget menar allvar med att återta initiativet i den inrikespolitiska debatten.

Om Lundby-Wedin avgår skulle LO och socialdemokratin kunna uppnå en rad – på sikt – positiva effekter;

1) En avgång skulle rensa luften rejält och flytta fokus bort från de LO representanter och socialdemokrater – inte bara Lundby-Wedin – som nu sitter i en rad styrelser som godkänt höga bonusar och löner utan att reservera sig mot besluten.

Att sitta kvar som ordförande innebär i realiteten att Lundby-Wedin blir en ”lame duck” inrikespolitiskt. LO riskerar att tappa all förmåga att kommunicera moralisk upprördhet över hur regeringen ”missköter sig” eller hur näringslivets toppar ”skor sig” under kristider.

2) Att avgå skulle också befria Socialdemokraterna från problemet att behöva gå en balansgång mellan att kritisera excesser inom näringslivet samtidigt som man inte vill kritisera enskilda fackliga representanter och socialdemokrater för deras brist på civilkurage när man inte har reserverar sig mot besluten om astronomiska bonusar.

Eller som en ledare i den av arbetarrörelsen närstående Dagens Arena uttrycker det;

Att socialdemokraterna i detta läge inte har självbevarelsedrift nog att säga att hon [Wanja Lundby-Wedin] har fel, var [socialdemokraternas partisekreterare] Ibrahim Baylans patetiska framträdande i söndags i Agenda i SVT ett bevis på.

3) En avgång skulle vara första steget om LO och socialdemokratin vill kunna återta initiativet i debatten. Efter en avgång skulle man kunna hävda att man nu vill satsa på ”riktiga fackliga representanter” som har både kompetens och de egna medlemmarnas bästa för ögonen.

Dagens Arena igen;

Blev LO-ordförande Wanja Lundby-Wedin grundlurad? Eller stödde hon beslutet att ge AMF Pensions avgående vd en pension på 60 miljoner kronor, väl medveten om vad som gällde? Ingen av förklaringarna är särskilt smickrande för henne. För LO är det en katastrof.

Att LO:s och socialdemokratins representanter måste ha ett genuint fackligt engagemang (och inte bara intresse av att fylla sina egna plånböcker) är en viktig signal som arbetarrörelsen måste sända om man vill kunna återskapa det förtroende som man nu har tappat hos väljare och medlemmar.

Krishanteringen måste börja i den egna organisationen innan man kan förvänta sig förståelse ute i landet.

4) En avgång skulle också vara en befrielse för Mona Sahlin. Så länge som Lundby-Wedin sitter kvar i partistyrelsen kommer hon att vara som elefanten i rummet som ingen vill kännas vid. 

Hur skall Sahlin kunna gå på offensiv mot regeringens påstådda fel och brister om partiet inte ens klarar av göra rent framför sin egen dörr?

Frågan är naturligtvis om LO och Socialdemokraterna orkar göra sig av med Lundby-Wedin. Om man skall utgå ifrån Ibrahim Baylans agerande i Agenda så handlar strategin snarare om att försöka rädda henne kvar. (Ur ren kommunikationssynvinkel gjorde dock Baylan bra ifrån sig med tanke på det omöjliga budskapet han hade att förmedla.)

Samordnat eller ej. Det är uppenbart att LO och Socialdemokraterna nu försöker sig på en tvådelad strategi för att försöka rädda ansiktet utåt.

Medan Socialdemokraterna försöker att inte kritisera ”enskilda” representanter från arbetarrörelsen (utan bara bonussystemen generellt) satsar LO på att låta Lundby-Wedin distansera sig från specifika styrelsebeslut.

Genom att ”känna sig grundlurad” och kräva en ”rättslig utredning” vill Lundby-Wedin rikta sin upprördhet mot att AMF:s tidigare vd Christer Elmehagens har flyttat eget kapital från AMF:s pensionsförsäkring inför ett väntat återtåg på grund av börsraset.

Lundby-Wedin citeras i Sydsvenskan idag;

Jag blir upprörd när jag ser hur mycket han har fått. Styrelsen har nu beslutat att skyndsamt utreda hur beslutet kring detta har fattats och om Christer Elmehagens flytt av det egna kapitalet varit förenligt med bolagets etiska riktlinjer.

Frågan är om det räcker att bara gå till attack mot en aspekt av problemet.

Att Wanja Lundby-Wedin inte tidigare har motsatt sig att två direktörer i AMF Pension och AFA Försäkring har beviljats pensionsavtal som kostat bolagen cirka 98 miljarder kronor ökar knappast hennes trovärdighet.

Read Full Post »