Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Almedalen’

POLITIK | Opinionsundersökningar så här långt ifrån nästa val är näst intill meningslösa. Endast politiska nördar gör sig besvär.

Opinion

Trots detta skall det bli intressant och se om partiledarnas framträdande i Almedalen kommer att förändra något. Så här långt har det varit intressanta tal från de flesta partiledarna i år.

Endast Gustav Fridolin (MP) levererade ett tal som fick folk att falla i sömn. Innehållsmässigt var det nästan helt barskrapat på idéer.

Om man tittar på de senaste opinionsundersökningarna saknar de någon större logik i förhållande till partiernas aktivitet. Inte ens den senaste partisympatiundersökningen från SCB innehåller något av större intresse.

Åtminstone verkar det inte spela någon större roll vad partiledarna eller deras partier gör för vilka siffror man landar på.

Moderaterna ökade t.ex. med 2,5 % jämfört med valet 2014 trots att Anna Kinberg Batra hållit en låg profil sedan hon blev partiordförande.

Inte nog med det. Kinberg Batra har dessutom högre förtroendesiffror än Stefan Löfven i en undersökning från Ipsos i juni.

Samma fenomen visar sig när man tittar på andra partier.

Media har gjort mycket av att Kristdemokraterna hamnar under fyraprocentspärren i olika mätningar.

Men partiets siffror på 3,7 % i SCB är inte mycket sämre än tidigare i mellanvalsperioder under Göran Hägglund var partiledare. Siffran idag är hyfsad med tanke på att Ebba Busch Thor inte hann bli partiledare innan hon tog mammaledigt.

Om något borde man fråga sig hur ett parti som i realiteten har en fullständigt okänd partiledare som ingen sett eller hört talas om kan ha så stabila siffror.

Sverigedemokraterna ökade med 1,5 % och hamnar på rekordsiffran 14,4 % i SCB. Detta trots att Jimmie Åkesson varit sjukskriven.

Och nu har han dragit ner kraftigt på sitt engagemang för att inte riskera att gå in i väggen igen. Trots detta har han i Ipsos undersökning fått 1 % ökat förtroende och hamnar på totalt 18 %. Detta samtidigt som partiet får den ena rekordsiffran efter den andra.

Det omvända fenomenet gäller de partier som varit aktiva. Både Socialdemokraterna (-1,0 %) och Miljöpartiet (-0,3 %) minskar i SCB jämfört med valet.

Och förtroendet för deras partiledare visar samma tendens. Endast den fullständigt okända Ebba Busch Thor (13 %) får sämre siffror än Åsa Romson (14 %) som tappat hela 4,0 % hos Ipsos.

Inte ens Gustav Fridolin, som utmålas som partiets stora dragplåster, har lyckas plussa på sitt förtroende.

Med 30 % är det bara Annie Lööf (33 %), Stefan Löfven (34 %) och Anna Kinberg Batra (35 %) som har större förtroende hos väljarna. Inte illa. Men denna procentsiffra är ett ras på hela 3 procent. Fridolin har tappat nästan lika mycket som Romson.

Stefan Löfven (34 %) står för det största tappet (- 8 %) hos Ipsos medan partiet tappar 1,0 % och hamnar på 30 % hos SCB.

”Det finns bara två tidigare exempel på så stora förtroendetapp för S-ledare. Göran Persson tappade från höga nivåer 2004 och Mona Sahlin hade ett rejält ras mellan 2008 och 2009”, säger David Ahlin, opinionschef på Ipsos.

Slutsatsen man kan dra av dessa förändringar (eller icke-förändringar) är att man (ännu) inte kan dra några slutsatser.  Möjligtvis kan man ana ett ökat politikerförakt hos väljarna.

Men mer sannolikt är att opinionsunderökningarna ännu inte spelar någon större roll. Väljarna har ännu inte bestämt sig för att ha någon bestämd uppfattning om vare sig partierna eller deras partiledare.

Partier med positiva opinionssiffror kan idag luta sig mot sina kärnväljare och en rad ”mjuka” väljare som möjligtvis kan tänka sig rösta på dem om deras favoritparti inte inspirerar för tillfälligt.

Vi får se om Socialdemokraterna (och Miljöpartiet) kommer att dra med sig en opinionsmässig förändring när Stefan Löfven inte längre kan skylla på att man varit bundna av en borgerlig budget

Bild: Getty Images/iStockphoto.

Read Full Post »

KAMPANJ | Efter Almedalsveckan är det lätt att få uppfattningen att vi går mot ett riktigt Internetval i september.

Telefon

Sveriges Radio har efter politikerveckan mätt inlägg på sociala medier där ordet ”Almedalen” eller hashtaggen #almedalen är med.

På Twitter toppar t.ex. Fredrik Reinfeldt. Han nämndes hela 18 670 gånger under veckan. Tvåan Stefan Löfven omnämndes 14 070 gånger.

När det gäller partierna är det Sverigedemokraterna som nämnts mest på Twitter, 8870 gånger. Tvåan Miljöpartiet får siffran 6900 gånger.

Med antalet säger inget om det varit positiva eller negativa omnämnanden. .

Dessutom är sociala medier bara ännu ett sätt att kommunicera. Sannolikt blir årets val som det brukar; ”gammelmedia” som tidningar och tv kommer att vara det viktigaste forumet för partierna.

Lars Nord, professor i politisk kommunikation som forskat på valrörelser och valkampanjer, tror att vi även detta valet överdriver betydelsen av sociala medier.

Johan Erlandsson intervjuade Nord för Kommunalarbetaren:

Hört talas om ”internetvalet”? Valet där internet blir det viktigaste sättet att nå väljaren? Låter det som något en valstrateg skulle kunna kläcka ur sig 2014? Kanske, men faktum är att man talade om det första internetvalet redan 1994.

[…]

– När vi tittade på 2010 års val så sa partierna att det som skulle bli absolut viktigast var dörrknackning och tevereklam. Men när vi frågade efter valet vad som faktiskt varit det viktigaste lyfte man i stället fram valstugor på torget och trycksaker. Alltså direktreklam till hushållen, jättegamla metoder, berättar Lars Nord.

[…]

Det skiljer sig också i hur man kampanjar. Miljöpartiet har i år till exempel helt valt bort tevereklam till förmån för kampanjer på internet.

– Det blir färre som kommer att se Miljöpartiets reklam, säger Lars Nord. Samtidigt kanske man gör bedömningen att Miljöpartiets sympatisörer har så pass hög nätanvändning att effekten inte blir så stor.

[…]

En mer traditionell metod att vinna val på är att knacka dörr hos väljare och försöka övertyga dem om partiets förträfflighet öga mot öga. Här är det Socialdemokraterna som har högst ambitioner, partiet har som mål att knacka på 1,2 miljoner dörrar inför valet (då är också EU-parlamentsvalet i maj inräknat).

Men professor Lars Nord vill tona ned betydelsen av dörrknackning:

– Alla säger sig nu knacka dörr och uppger att man träffat si och så många hundratusen människor. Men när valforskare brukar titta på det i efterhand så är det bara mellan 5 och 10 procent som säger att de har haft personlig kontakt med någon från ett politiskt parti.

Read Full Post »

VAL 2014 | Då var det dags för Almedalsveckan igen. Antagligen större och mer bevakad än någonsin. Men alla är inte lika imponerade.

Horisont - Gotlands nyhetsmagasin nr 4 2014

Emma Fagerberg, på den nystartade pockettidskriften Horisont – Gotlands Nyhetsmagasin, har intervjuat några vars uppgift det är att bevaka Almedalen under politikerveckan.

Först Göran Eriksson, politisk analytiker på Svenska Dagbladet:

– Det är inte så att det politiska evenemanget blivit bättre eller förändrats, det är samma sak som det alltid varit. De håller ett tal och har ett seminarium. Där finns liksom ingen förklaring., den verksamheten är ganska oförändrad. En förklaring tror jag är politikens professionalisering. Förr var politik mer en verksamhet för idealister. Man tänkte inte i första hand på kommunikation och media. Med professionalisering menar man hur partierna hela tiden tänker på hur de framstår, allt de säger är processat och beslutat och utrett mellan kommunikationskonsulter. Så var det inte alls för 20 år sedan i samma utsträckning som idag. Och i den processen ingår massor av folk som är PR-människor och kommunikationsmänniskor och allt vad de kallas för. I hög grad är förklaringen till den stora tillväxten pr-branschen som drar dit sina kunder och alla intresseorganisationer och lobbyister runt omkring. Skulle man skala bort dem skulle det vara som 1998 igen. I min verksamhet är det bara det som intresserar mig, säger Göran Eriksson.

En som är ännu mindre imponerad är Lena Mellin på Aftonbladet.

– Partiledarna åker dit när det är deras dag att hålla tal och åker därifrån morgonen efter talen. De går på väl utvalda grejer och håller sitt tal. Jag tror inte att veckan har någon politisk betydelse, säger hon.

– Jag tycker inte om den. Det är på låtsas alltihop. De åker till Almedalen, hittar på ett utspel de inte skulle ha hittat på annars och sedan faller det i glömska. Jag har en direkt negativ inställning, den stör min sommar och ingenting händer.

Vad hoppas du ska hända i år?

– Jag hoppas på ingenting. Jag står bara ut.

Tidskriftsomslag: Horisont – Gotlands Nyhetsmagasin nr 4, 2014.

Read Full Post »

Almedalen 2013TAL | Om Stefan Löfven eller Jan Björklund (FP) höll årets bästa tal i Almedalen kan vara en smaksak.

Men det var åtminstone ett retoriskt skickligt uppbyggt tal.

Om ett tal kunde avgöra ett val skulle Löfven sopa mattan med Fredrik Reinfeldt.

Talet gav ett statsmannamässigt intryck.

Ett exempel på detta var att talet innehöll väldigt mycket utrikespolitik. Ett annat var att Löfven föredrog att nämna motståndarnas partinamn snarare än partiledarnas namn.

Det var säkert medvetet för att Löfven skulle kunna framstå som om han står över de vanliga bråken mellan partiledarna.

Det var som om Löfven vill signalera att han är mer koncentrerad på politiska lösningar än pajkastning.

Dessutom var det ett väldigt personligt tal. Löfven använde sig själv som referenspunkt vid ett flertal tillfällen.

Sommaren efter att jag slutade gymnasiet jobbade jag på en timmersortering i Ådalen. När något gick sönder kallade de dit en svetsare. Jag tänkte ”Det där vill jag också kunna” – och jag kunde senare gå med min svetsutbildning ut i yrkeslivet.

För att upprätta principen om lika livschanser behöver vi reparera just den här bron mellan skolan och arbetslivet. Det är därför vi dikar ut Moderaternas träsk av åtgärder. De är dyra, de är verkningslösa, och de har dömts ut av deras egna experter. Istället investerar vi där det gör nytta, för att garantera alla unga arbete, studier eller praktik inom 90 dagar.

Det finns de som säger att det är omöjligt att utrota långtidsarbetslösheten bland unga. De är historielösa. De måste ha glömt vad vi har uträttat tillsammans. Det enda som borde vara omöjligt för ett anständigt samhälle är att lämna så många unga i arbetslöshet.

Det ger en extra trovärdighet att som partiledare – speciellt för en socialdemokratisk partiledare – att kunna tala från en genuin arbetarbakgrund.

Och tydligen har Löfven insett att en socialdemokratisk partiledare inte bara kan utlova massa reformer. Man måste också ställa krav.

Men vi ska inte förväxla godhet med kravlöshet. Vi vill införa 90-dagarsgarantin, och ett utbildningskontrakt som ger unga utan gymnasieexamen en rimlig ersättning för att läsa klart den.

Men båda kommer med kravet att överenskommelsen ska hållas. Ersättningen kommer inte om inte du kommer.

Och samtidigt som vi vill skapa större stöd och nya vägar för att gymnasieexamen, vill vi också utöka skolplikten så att alla unga går klart gymnasiet. Annars har de inte en chans på morgondagens, eller ens dagens, arbetsmarknad.

Varenda ung kvinna eller man ska få känna känslan av en klocka som ringer vid 6-tiden när det fortfarande är becksvart ute, hälla i sig en kopp kaffe och traska iväg mot en arbetsplats eller ett lärosäte som väntar på dem. Det kan kännas beskt – men det är så det är. Socialdemokraterna står för en jobbigare morgon – men ett bättre liv.

”Socialdemokraterna står för en jobbigare morgon – men ett bättre liv.”

Nice touch.

Uppenbart har Socialdemokraterna insett att Almedalen var en möjlighet att sätta bilden av ett parti med idéer.

Talet innehöll bl.a. en lång rad förslag på skolans område, t.ex. mindre klasser och fler speciallärare.

Tanken var säkert att ta udden av kritiken att Löfven och partiet inte har någon politik.

Genom att gå på offensiv fick han regeringen både handlingsförlamad och splittrad.

Det finns nu en majoritet i Sveriges riksdag för att slopa den andra sjuklöneveckan. Det skulle både få fler små företag att våga anställa – och ge fler personer som tidigare varit sjukskrivna större chanser att börja jobba igen.

Fler jobb och social rättvisa. Det är mer värt än en cementerad blockpolitik. Därför vill jag fråga de borgerliga småpartierna: Är ni med oss på att avskaffa den andra sjuklöneveckan? Sätter ni jobben eller prestigen först?

Och är ni villiga att möta oss där så har vi ett större fyrverkeri med förslag.

En helt ny arbetsförmedling – som företag verkligen vill vända sig till.

Mer järnväg och vägar – så att du kan ta dig till jobbet. Enklare sjukregler och kortare betaltider – för starkare småföretagare. Statlig företagarförmedling – som löser generationsväxlingen inom företag. Fler yrkescollege – för snabba vägar ut på arbetsmarknaden.

En byggpakt – för att bygga bort bostadsbristen. Och inte minst en välfärd där människans välmående går före vinstintresset, som gör det möjligt för alla att arbeta och leva väl.

Och det kommer att behövas ännu mer. Och vi kommer att skapa mer. Vi släpper inte målet. Steg för steg ska vi gå mot lägst arbetslöshet i EU 2020.

Och en annan liten detalj som visar att Socialdemokraterna har tänkt till.

Socialdemokraterna hade arrangerat så att ett gäng ungdomar kunde stå bakom och följa Löfvens tal.

Detta såg betydligt naturligare ut i tv jämfört med hur många av de övriga partierna hade riggat inför sina partiledares tal.

Man måste fråga sig vem som kommit på den absurda idén att låta dessa ungdomar sitta framför – och med ryggen emot (!) sin partiledare.

Read Full Post »

Almedalen 2013ANALYS | Jan Björklund höll ett bra tal. Kanske det bästa nu när bara Annie Lööf och Stefan Löfven är kvar.

Björklund lyckades ta upp en lång rad olika ämnen utan att talet kändes överbelastat.

Dessutom lyckades han leverera många giftiga formuleringar som framhävde vad han ansåg vara de absurda konsekvenserna av motståndarnas politik.

Om Sverigedemokraternas och Socialdemokraternas syn på arbetskraftsinvandring:

Nu vill en koalition av socialdemokrater och sverigedemokrater minska arbetskraftsinvandringen. Av olika skäl. Sverigedemokraterna gillar inte invandrare. Socialdemokraterna gillar invandrare så länge de inte arbetar.

Om LO:

Enligt Stefan Löfven skall LO ges makten att stoppa arbetskraftsinvandring. Och vet ni vad – en fackförening ser gärna att det är brist på arbetskraft.

[…]

Människor som vill bidra till vårt välstånd ska vara välkomna hit. LO ska inte bli vår nya gränspolis!

Om Miljöpartiets förslag om att minska arbetstiden:

I april, när oppositionen utarbetade sina motioner som svar på regeringens vårbudget, så tittade jag mot fönstren på miljöpartiets riksdagskansli. Och vad såg jag? Jo det var tänt långt in på kvällen. Varför då? Varför jobbar de över om man uträttar mer om man jobbar mindre? Det är ju obegripligt? Varför går de hem först åtta på kvällen, om det blir mer gjort om man går hem klockan tre?

Om värnskatten:

Vi behöver ta bort värnskatten. Den har allt för länge fungerat som en motor för emigration snarare än som skatteindrivning. Men kanske är det så att de rödgröna vill att framgångsrika människor ska fly landet och inte återvända. För när Ingvar Kamprad återvänder så ökar klyftorna i Sverige.

Precis i alla andra partiledartal i Almedalen innehöll Björklunds även en ”nyhet” – en nyhet som redan pressenterats på en tidigare presskonferens.

Denna gång handlade det om lärlingssystem.

Men detta var inte det första utspelet på temat lärlingsutbildning från Folkpartiet. Frågan är om väljarna uppfattar några större skillnader.

Det är därför tveksamt om detta skulle vara en speciellt valvinnande fråga. Kanske känner Folkpartiet bara ett behov av att behålla initiativet kring skolfrågorna.

Read Full Post »

Almedalen 2013ALMEDALEN | Om Fredrik Reinfeldt är en av de sämre talarna så är Jonas Sjöstedt en av de bättre.

Men vad som slog en mest var att Sjöstedt inte låter som en typisk vänsterpartist. Partiet har helt enkelt gått och blivit smart.

Den gamla vänsterradikala retoriken var helt borta. ”Vänner” hade t.ex. ersatt ”kamrater”.  Sjöstedt lätt t.o.m. riktigt förnuftig.

Även huvudnyheten – att man vill ändra grundlagen för att det inte skall vara lika lätt att sälja ut offentligt verksamhet – var både smart, intressant och överraskande.

Sjöstedt vill att det skall krävas tre femtedelars majoritet eller två likalydande beslut med mellanliggande val. Detta skall vara en form av ”tankepaus” för att ”skydda det som vi äger gemensamt”.

Det är inte ofta nya förslag har potential att förändra den politiska spelplanen och människors sätt att tänka kring ett problem.  

Det skadar inte heller Vänsterpartiet att det finns opinionsundersökningar som visar att en stor majoritet svenskar motsätter sig vinstintressen inom vård, skola och omsorg.

Både Magdalena Andersson och Per Bolund, Socialdemokraternas respektive Miljöpartiets talespersoner i ekonomiska frågor, reagerar positivt på Sjöstedts utspel.

Det skulle därför inte förvåna om detta var ett av de få talen under Almedalsveckan som verkligen kan ha fått en och annan osäker väljare att bli övertygad.

Read Full Post »

Almedalen 2013POLITIK | Mest minnesvärt från Gustav Fridolins smått mästrande ideologiska tal var attacken på Alliansens miljöpolitik och ett nytt skolutspel.

Miljöpartiet vill satsa 1,5 miljarder kronor över fyra år på renoveringar för att få bättre skolmiljö.

Om staten satsar 1,5 miljarder förväntas kommunerna bidra med 4,5 miljarder.

Våra satsningar på skolan finansierar vi genom att avstå ett femte jobbskatteavdrag. Det är så korten ligger nu. Det alliansen gör i ytterligare ett jobbskatteavdrag, det gör vi i satsningar på skolan och miljön.

Alla partier talar skola. Alla tror att skolan blir valrörelsens stora fråga. Alla försöker därför ta över Folkpartiets roll som skolpartiet nummer ett.

Men skolpolitiska utspel är inte detsamma som en sammanhängande skolpolitik.

Man borde därför titta lite närmare på hur Folkpartiet verkligen lyckades göra skola och utbildning till sina frågor.

Det handlade inte bara om att göra utspel. Det handlade snarare om att ta över ett politikerområde som de övriga partierna mer eller mindre övergett.

Sedan fyllde man det med ideologiskt innehåll för att kunna beskriva både skolans problem och dess lösningar.

Detta gjordes inte på en eftermiddag.  

Att väljarna nu har större förtroende för Socialdemokraternas skolpolitik än för regeringens gör inte Folkpartiets strategi mindre intressant.

Hur politikerna idag formulerar skolans problem är i stort en följd av Folkpartiets (tidigare) problemformuleringsmonopol på området.

Fridolins utspel kommer säkert att uppfattas som positivt av de flesta väljare. Det skulle vara konstigt annars.

Men om man verkligen vill ta över frågan måste man vara beredd att lägga ner mer tid på hela problematiken kring utbildning, skola, lärarlöner, forskning och universitet.

Vill man det kan man också lyckas. Men det kommer att ta tid. Och man riskerar tappa fokus när det gäller de områden som väljarna traditionellt förknippar med partiet.

Och kanske har det redan hänt.

Är det någon som fortfarande minns vad Fridolin i Almedalstalet lovade göra när det gäller klimatfrågan?

Read Full Post »

Older Posts »