Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Allians för Sverige’

partiledarna-vid-bank3-180x115BYRÅVAL: Enligt moderaternas kommunikationschef Pär Henriksson jagar Allians för Sverige en reklambyrå som skall hjälpa partierna till förnyat förtroende 2010.

När byråvalet är gjort drar man sen igång med arbetet med att ta fram reklamdelen av den politiska kommunikationen. Och enligt intervjun med Henriksson på Dagens Media jobbar Alliansen med slogan;

Vi samarbetar bra tillsammans och gör det som är bra för Sverige!

Och Alliansens viktigaste kärnvärde är enligt Henriksson;

Trygghet och ansvar i en orolig tid!

Read Full Post »

jan-bjorklundFÖRSVARET: Partiledare Jan Björklunds utspel om behovet av ett starkare försvar väcker vissa frågor. I kväll fick han möjlighet att förklara sig hos Adaktusson i TV8.

Det är ingen hemlighet att de övriga allianspartierna ofta tycker att Folkpartiet är det parti som ofta sticker iväg och gör egna politiska utspel som inte är förankrade hos de övriga allianspartierna. Detta gäller oavsett om det gäller på nationell, landstings- eller på lokal nivå. Folkpartiet vill inte sitta stilla i båten.

Men det är uppenbart att Folkpartiet har dragit en rad viktiga generella slutsatser kring regeringens politik som avspeglar sig tydligt i deras strategi.

Dessa slutsatser kan sammanfattas i en rad punkter;

1) Folkpartiet har insett att en starkare försvarspolitisk profil ligger i linje med vad befolkningen vill se. Detta gäller speciellt bland allmänborgerliga väljare som aldrig har litat på att den ryska björnen har förvandlats till en snäll nallebjörn. Rysslands cyberkrig mot Estland och övergreppen mot Georgien är bevis för detta.

2) Inget parti driver idag en aktiv politik för att stärka Sveriges försvar. Att speciellt Moderaterna har övergett sin tidigare försvarspolitiska linje har därför öppnat upp för Folkpartiet att kunna vinna nya väljare. 

 3) Folkpartiet har också insett att allianspartiernas strategi som har gått ut på att fila bort nästan alla partiskiljande kanter (vilket var en förutsättning för att man skulle vinna valet) innebär också att de mindre partierna riskerar att hamna i skuggan av det största regeringspartiet Moderaterna. Det enda lösningen på problemet är att driva en aggressiv profilering av det egna partiet.

4) Väljarna är inte dummare än att man inser att nya idéer bara kan få genomslag i regeringen om alla fyra regeringspartierna är överrens. Borgerliga väljare – som naturligtvis vill känna sig som säkra vinnare – ställer sig naturligtvis frågan varför man skall rösta på ett mindre parti när man nu lika bra kan rösta på det största partiet.

För de mindre partierna finns det bara tre vägar ur detta dilemma; 1) att vinna väljare från övriga allianspartierna, 2) vinna väljare från de Rödgröna (vilket är näst intill omöjligt), eller 3) sitta still i regeringsbåten (och därmed riskera att marginaliseras). Folkpartiet har valt väg 1.

Men Jan Björklund utspel visar också på problemen för partiets politiska kommunikation.

Allianspartierna har lovat varandra att alltid vara överrens. Folkpartiet har redan accepterat regeringens nuvarande försvarsinriktning. Folkpartiet har varken lagt fram ett eget budgetförslag eller förklarat för väljarna varifrån man skall ta de pengar som skulle krävas om man nu vill satsa mer på försvaret.

Om Folkpartiet hade menat allvar med sitt utspel borde man i god tid ha tagit strid i regeringen – bortom medias blickar – om försvarsutgifterna.

Därmed blir det också uppenbart att bäst-före-datum för Bjöklunds utspel riskerar att bli lika kort som för en liter mjölk.

Read Full Post »

annons-s-v-mp1DE RÖDGRÖNA: Spekulationerna kring konsekvenserna av de Rödgrönas har nu pågått några dagar i media.

Och eftersom nyhetsrapporteringen i Sverige ofta jagar i flock dröjde det inte länge innan man hade bestämt sig för att koalitionsbygget mellan (s), (mp) och (v) var ”a good thing” för partierna.

Att (s) och (mp) i vissa opinionsunderökningar t.o.m. hade egen majoritet innan Socialdemokraterna började strida internat om vilka partier som skulle få vara med i ett samarbete nämndes inte.

Inte heller att Vänsterpartiet skulle ha stora chanser att långsiktigt tjäna på att stå utanför en framtida (s-mp) regering. Detta eftersom man då skulle kunna ställa krav utan att behöva ta regeringsansvar om (s-mp) skulle få en bräcklig majoritet. Detta inte minst om Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen och blir vågmästare.

Men än så länge är alla – inklusive de borgerliga partierna (!) – glada över samarbetet (med undantag av Miljöpartiet som nu riskerar att bli stödparti åt (s) när ett ”riktigt” vänsterparti blir en del i vänsteralliansen). 

Och lanseringen av de Rödgröna gjordes med lite nya kommunikationsgrepp vilket säkert muntrade upp gräsrötterna. (Bland annat hoppade man över den annars så obligatoriska debattartikeln i Dagens Nyheter till förmån för YouTube och Newsmill

Men några nya infallsvinklar har nu börjat dyka upp i debatten om de Rödgrönas strategi. På denna blogg har tidigare diskuteras att ett formaliserat samarbete inte är helt problemfritt för något av partierna.

Och på Dagens Media har man bl.a. lyft fram ett nära samarbete nu kan komma att urholka partiernas varumärken (vilket är precis vad som har hänt för Allianspartierna – åtminstone för de tre mindre partierna).

Dagens Samhälle kan man läsa om hotande ”blockchock” och att en ”schizofren valrörelse” väntar 2010.

Read Full Post »

NORSKA OPINIONSINSTITUTET Sentio Research redovisar i sin senaste mätning att vänsterblocket fortfarande innehar en säker ledning över regeringspartierna trots en tillbakagång med 2,7 procentenheter.

I undersökningen är det bara Moderaterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som går fram. Övriga partier backar medan Kristdemokraterna ligger stilla.

Undersökningen genomfördes den 15-20 juli (förra mätningen från vecka 27 inom parantes).

Totalt intervjuades 1000 personer. 

Allianspartierna: 35,7 % (35 %) = +0,7 %

Vänsterpartierna: 55,2 % (57,2 %) = -2,0 %

Skillnaden mellan blocken: 19,5 procent (22,2 %) 

Trots att Allianspartierna har knappat in med 2,7 procentenheter har vänsterpartierna en säker ledning.

Moderaterna: 21,2 % (19,8 %) = +1,4 %

Folkpartiet: 5,9 % (6,0 %) = -0,1 %

Centerpartiet: 4,9 % (5,5 %) = -0,6 %

Kristdemokraterna: 3,7 % (3,7 %) = +/-0

Socialdemokraterna: 42,2 % (45,4 %) = -3,2 %

Miljöpartiet: 6,4 % (6,5 %) = -0,1 %

Vänsterpartiet: 6,6 % (5,3 %) = +1,3 %

Sverigedemokraterna: 5,5 % (4,1 %) = +1,4 %

Read Full Post »

DEN SENASTE TIDENS utspel från Socialdemokraterna och Miljöpartiet visar på att man vill marginalisera Vänsterpartiet. Miljöpartiet är det parti som tjänar mest på denna strategi.

Det är uppenbart att de två partierna hoppas att deras opinionssiffror skall hålla i sig till nästa val. Om detta sker kan det mycket väl innebära att man inte behöver (v) för att bilda majoritetsregering.

Det tydligaste beviset för att man vill marginalisera (v) var när Maria Wetterstrand under Almedalsveckan meddelade att det pågår förhandlingar mellan (mp) och (s) om att presentera ett gemensamt regeringsalternativ, kanske redan i höst.

Wetterstrand flaggade för att man även skulle kunna komma överens med (s) inom energipolitiken och flykting- och asylpolitiken.

Ett andra utspel som slog mot (v) kom när Mona Sahlin och Maria Wetterstrand presenterade en gemensam uppgörelse om FRA-lagen.

På frågan varför (v) inte var med på uppgörelsen kom Mona Sahlin med den föga övertygande förklaringen att Lars Ohly inte fanns på plats i Visby! Ohlys kommentar blev ett surt konstaterande;

Jag har telefon!

Uppgörelsen innebar att man river upp lagen om den inte har förändrats av regeringen innan valet. 

Ett smart drag för att öka sin egen trovärdighet är att luta sig mot en auktoritet i komplicerade frågor. Det var precis vad Mona Sahlin gjorde när hon poängterar att man vill att den parlamentariska utredning som partierna vill tillsätta skall utgå ifrån förslagen från Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.

Frågan är om det inte är just (mp) som kommer att tjäna mest på det allt intimare samarbetet med (s).

Traditionellt är det alltid det minsta partiet som drabbas i ett regeringsamarbete, inte minst när man har med att göra med en sådan tung elefant som det socialdemokratiska partiet.

Men Mona Sahlin har knappast imponerat. Ännu finns det naturligtvis tid för Sahlin att visa på att man inte bara tänker vänta ut valet och hoppas på fortsatt dåliga opinionssiffror för regeringspartierna.

Oavsett vilket är (mp) ett av de mer intressanta partierna för närvarande. Deras strategi att gå mot mitten har gett utdelning.

Det tydligaste exemplet på att partiet håller på att ompositionera sig för att bli regeringsdugligt kom när man sa ja till EU medlemskap men nej till EU fördraget. Att man dessutom krävde att (s) skulle säga nej till Lissabonfördraget framstår knappast som speciellt problematiskt efter Irlands nej i folkomröstningen om fördraget.

En undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar dessutom att färre av partiets väljare tycker att miljön är den viktigaste frågan.

Jämfört med förra året har intresset planat ut och till och med gått tillbaka lite. Trenden är den motsatta hos borgerliga väljare där intresset har ökat med 12-15 procent sedan förra året.

Detta tyder på att (mp) gör rätt i att söka sig till andra frågor även om miljöpolitiken fortfarande är den absolut viktigaste frågan för de flesta miljöpartister.

Markeringen mot (v) förstärktes av att Lars Ohly själv gjorde en markering att han inte trodde på vare sig FRA-utspelet eller på socialdemokraternas förslag om fastighetsskatten där (s) nu accepterar delar av regeringens förslag.

Däremot köpte Ohly den del av förslaget som utvidgar begränsningsregeln till att omfatta alla låginkomsttagare, inte bara pensionärer.

En annan spricka mellan (v) och de övriga vänsterpartierna är i hur man skall hantera Sverigedemokraterna framöver.

Strategin går ut på att Sverigedemokraterna skall utestängas från allt inflytande om partiet kommer in i riksdagen 2010.

Genom att säga nej till denna strategi hamnar Lars Ohly på samma sida som regeringspartierna som menar att Sverigedemokraterna kan inta martyrrollen med ett sådant agerande från de etablerade partierna.

Eller som Göran Hägglund uttryckte det;

Vi ska ta diskussionen om politikens innehåll. Det är det intressanta.

Read Full Post »